Bakgrund: Förflyttning till en ny miljö kan ibland orsaka problem för personer med demenssjukdom. Beteendestörningar är vanliga hos personer med demenssjukdom. Dessa beteendestörningar kan vara svårtolkade för vårdpersonalen. Kommunikationsförmåga och empati är grundläggande hos vårdpersonalen i bemötandet av personer med demenssjukdom. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad som främjar och vad som hindrar ett gott bemötande av personer med demenssjukdom på en akutvårdsavdelning på sjukhuset och på gruppboende för personer med demenssjukdom.

Introduktion Till yrket är vi narkossjuksköterska och operationssjuksköterska. På det sjukhus vi arbetar är de flesta patienterna inneliggande på vårdavdelning i ca två till tre dagar i samband med att de skall få gallblåsan borttagen med laparoscopisk titthålsteknik. Det är väl känt att på andra sjukhus, i synnerhet utomlands, har man börjat operera patienterna dagkirurgiskt dvs. att patienterna kommer till operationsavdelningen på morgonen och åker hem på eftermiddagen eller kvällen. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av pre- och postoperativ omvårdnad när hon/han genomgår dagkirurgisk laparoscopisk cholecystectomi. Metod Det är en litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar, publicerade mellan åren 2001- 2005. Artikelsökningen skedde i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat Vid granskning av artiklarna framkom att merparten av patienternas upplevelser vid dagkirurgisk laparoscopisk cholecystectomi var smärta och illamående.

SAMMANFATTNINGI Sverige är trauma den vanligaste dödsorsaken bland personer under 45 år. Fler än 4500 människor avlider i Sverige varje år på grund av yttre skador. På samhällsnivå genomförs förebyggande åtgärder för att minska morbiditet och mortalitet orsakad av trauma. Under 2005 uppgick kostaderna till 21 miljarder kronor, i denna siffra ingår enbart vägtrafikolyckor. I Stockholms läns landsting finns ett traumacenter, situerat på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.

Tidigare studier visar att delaktighet är en förutsättning för lärande. Det finns olika sätt att främja delaktighet men mest framträdande är inverkan av personal och individuell anpassning. Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva olika sätt som personer som fått en stomi uppfattar egen delaktighet under stomiträning på sjukhus. Syftet kunde besvaras med hjälp av intervjuer med öppna frågor och fenomenografisk analys av insamlat data. Elva personer som har fått stomi och stomitränat intervjuades.

Varje år drabbas patienter av vårdskador orsakade av hälso- och sjukvården. Avvikelserapportering är en viktig del i patientsäkerhetsarbetet för att förhindra vårdskador och således även en viktig del i allmänsjuksköterskans arbetsuppgifter. Trots det förekommer troligtvis stora mörkertal i rapporteringen av avvikelser inom hälso- och sjukvården. Syftet med studien är att undersöka allmänsjuksköterskans attityder till avvikelserapportering. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes på två somatiska vårdavdelningar på ett sjukhus i södra Sverige.

Problematiken med multiresistenta bakterier (MRB) ökar globalt, inte minst i vårdmiljöer. Eftersom problemet ökar behövs mer insikt, kunskap och resurser för att förhindra ytterligare smittspridning och resistensutveckling. Föreliggande studie, genomförd på ett sjukhus i södra Sverige, är en enkätundersökning som har till syfte att kartlägga vårdpersonalens inställning till vården av patienter som är smittade/bärare av MRB. Av 115 enkäter, som delades ut på en dialysavdelning och en anestesiavdelning, besvarades 83 stycken. Resultatet visade att en tredjedel var rädda för att bli smittade av MRB och/eller föra smittan vidare.

Syftet med denna studie var att undersöka hur sjuksköterskors arbetstid fördelas mellan olika arbetsuppgifter på en onkologisk vårdavdelning. Studien genomfördes genom icke deltagande strukturerade observationer efter ett fastställt kategoriseringsschema på en onkologisk vårdavdelning på ett sjukhus i Mellansverige. Fjorton arbetsskift observerades, varav sju dagskift och sju kvällsskift. Huvudresultatet visade att sjuksköterskorna spenderade 33,5% av arbetstiden med direkt patientvård, 44,0% med indirekt patientvård samt 22,5% med andra göromål under samtliga observerade skift. Under dagskift spenderade sjuksköterskorna 33,0% av arbetstiden med direkt patientvård, 41,5% med indirekt patientvård samt 25,5% med andra göromål.

Denna studie behandlar mellanchefer inom vården i den offentliga sektorns arbetssituation. Mellanchefer inom vården innehar ofta en roll som sjuksköterska och en roll som avdelningschef. Den dubbla rollen kan vara problematisk då man ska tillgodose den etik och moral som professionen innebär samtidigt som resultat ska levereras till verksamheten. Syftet med studien var att söka ökad förståelse för om det finns en konflikt mellan profession och verksamhetskrav samt hur denna konflikt uppstår. Intentionen var också att undersöka om det kan leder till brott mot Det psykologiska kontraktet.Resultatet visade att professionen som sjuksköterska kommer i konflikt med verksamhetskraven och att detta kan leda till brott mot Det psykologiska kontraktet.

Närståendes delaktighet i omvårdnaden är viktig för den vårdbehövande och borde vara lika viktig för vårdpersonalen. Att upplevelserna ibland skiljer sig åt, finns det säkert flera anledningar till. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva närståendes upplevelser av delaktighet i omvårdnaden av vårdbehövande anhörig på sjukhus. Vår studie baserades på 8 semistrukturerade intervjuer, analyserade med tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i ett tema: Att kämpa för sin delaktighet: och fem kategorier: (1) Att vara eller inte var delaktig, (2) Att känna med den vårdbehövande och tänka på framtiden, (3) Att mötas av nonchalans, (4) Att det är jobbigt men ibland få stöd och (5) Att förtroende och tillit är beroende av vem personen är.

Det finns få vårdvetenskapliga studier av personer som lever med eller vårdas för olika former av förmakstakykardi. Det saknas även riktlinjer för sjuksköterskor hur de ska omhänderta patienter med förmakstakykardier i lika stor utsträckning som vid andra hjärtsjukdomar. Syftet med detta examensarbete är att beskriva innebörder att leva med och vårdas för förmakstakykardi. Studien har ett livsvärldsperspektiv och ett dialektiskt perspektiv på processen mellan vård och besvär. Data samlades in med kvalitativa intervjuer.

The purpose of this thesis is to examine the role of bibliotherapy at hospitals and also what knowledge of and insights on bibliotherapy a few Swedish hospital librarians have. Questions investigated are: What role do the hospital librarians think literature has in the treatment of a patient? What is their view on their role as a hospital librarian and do they believe that they can have a part in the treatment of a patient? Is the concept bibliotherapy commonly used or is there another term in use? How important is the linkage between healing and literature? In this study, the view on bibliotherapy is limited to a hospital perspective. The purpose of the study is therefore to investigate bibliotherapy at the hospital. Six qualitative interviews with hospital librarians were performed at three general or combined general/medical hospital libraries.

Tidigare forskning visar att smittskyddsisolering kan ha negativa effekter på patienters välmående. Syftet med denna studie var att belysa patienters erfarenheter av att vara smittskyddisolerade på ett sjukhus. För att få en uppfattning om det vetenskapliga läget genomfördes en litteraturstudie med induktiv ansats där nio artiklar granskades och analyserades. Genom färgkodning framkom olika teman och dessa bildade sedan tre olika rubriker. Dessa rubriker var: Att vara ensam, Behovet av information och Begränsningar i vårdmiljön.

Syfte: Syftet är att skapa förståelse för hur offentliga sjukvårdsorganisationer har anpassat Balanced Scorecard med avseende på kund- och ekonomiperspektiv.Metod: Studien har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsmetod. Studien har inspireratsav ett hermeneutiskt synsätt. Data har samlats in från ett dussin intervjuer som sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning.Resultat & slutsats: Balanced Scorecard är begränsad i sin utformning p.g.a. politikerna. Styrkortets ekonomiska perspektiv är lika viktig som de andra perspektiven men perspektivet är begränsat eftersom sjukvården inte kan påverka budget.

SAMMANFATTNINGMånga av de som avlider i Sverige idag, avlider på sjukhus, eller tillbringar dagar på sjukhus sitt sista år i livet. På en medicinavdelning vårdas personer med många olika diagnoser och multisjuka äldre. Sjuksköterskor som arbetar på medicinavdelning möter därför många personer som är i behov av palliativ vård. Vården på en medicinavdelning är oftast kurativt och akut inriktad, och den palliativa vården kan därför lätt hamna i skymundan. Värdegrunden i den palliativa vården innefattar närhet, helhet, kunskap och empati.

I juni 1993 fattade landstingsfullmäktige i Norrbotten kompromissbeslutet att sjukhusen i Luleå och Boden skulle avvecklas, för att istället ersättas av ett gemensamt länssjukhus i Sunderbyn. Därefter började planeringen för samordningen av de två kommunernas sjukhusvård. Efter valet i september 1994 kom dock planeringen av sig när Norrbottens sjukvårdsparti, ett nytt parti som var kritiskt mot Sunderbybeslutet och ville att det skulle annulleras, fick 25 procent av rösterna i landstingsvalet. Detta resultat visade tydligt att en stor andel av länets befolkning var missnöjd med Sunderbybeslutet, men planeringen av samordningen kunde fortsätta, efter att landstingsfullmäktige på nytt i november 1994, enades om att den skulle fortsätta som tidigare beslutat. I denna uppsats undersöks debatten om länssjukhusfrågan på ledarsidorna i Piteå-Tidningen, Norrbottens-Kuriren och Norrländska Socialdemokraten.