Påverkar det faktum att barn har syskon barnens språkutveckling? Många forskare har funnit att så är fallet. I en review av tidigare undersökningar diskuteras vad ett antal forskare kommit fram till rörande syskons effekt eller betydelse för barns språkutveckling, framför allt användningen av personliga pronomen. Många undersökningar har visat omgivningens påoch inverkan när det gäller små barns språkutveckling. Det kan finnas en direkt och en indirekt inverkan på språkutvecklingen av att barn har syskon eller ej.

Vad är kvalité i vår utemiljö? I många fall anses landskapets huvudsakliga kvaliteter ligga i dess visuella intryck. Men våra bestående minnen av ett landskap handlar sällan om enbart visuella kvaliteter, utan betydligt oftare om känslor och upplevelser som kan vara svåra att beskriva. Hur beskriver man till exempel känslan av att springa barfota i gräset, doften av skog, eller hur vinden griper tag i kroppen? Idén till denna uppsats uppkom när jag, efter flera års studier på landskapsarkitektpro-grammet, fortfarande ansåg mig vara relativt okunnig i de meningsskapande kvaliteter som landskapet erbjuder människan genom andra sinnen än synen.

I grundskolan skiljer det sig mycket från elev till elev när det gäller konsten att behärska läsning. Då läsning är något som tränas genom övning är det oftast de som tycker det är svårt som håller sig borta från läsandet. DAISY är ett format som erbjuder läsare att, samtidigt som de läser en text, få den uppläst. Genom att presentera text både visuellt och auditivt kan fokus tas bort från själva ordavkodningen, vilket är det som de flesta i läs- och skrivsvårigheter har problem med. I detta arbete undersöktes läshastighet, läsförståelse och läseffektivitet på 18 åttondeklassare, varav sju uppvisade olika grader av läs- och skrivsvårigheter.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur erfarenhet av mäns våld ser ut för de kvinnor med funktionsnedsättning som ingår i studien ?Slagen dam. Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige - en omfångsundersökning?, avrapporterad 2001, (Lundgren m.fl.)Frågan är om erfarenheten av mäns våld skiljer sig åt när gruppen kvinnor som angett att de har en funktionsnedsättning alternativt ett långvarigt hälsoproblem jämförs med gruppen kvinnor som angett att de inte har en funktionsnedsättning, det vill säga, är den större, mindre eller lika stor?Metod: En kvantitativ analys där enkätens svarsmaterial delas i två grupper, kvinnor som anser att de har en funktionsnedsätt¬ning resp. de som inte anser att de har en funktionsnedsättning.Resultat: Sammanfattningsvis rapporterar kvinnorna med funktionsned¬sättning i jämförelse med kvinnor utan funktionsnedsättning, en högre ut¬satthet för hot, fysiskt och sexuellt våld i alla relationer, efter femton års ålder, utom i den nuvarande relationen, det vill säga make eller sambo.Kvinnor med en funktionsnedsättning är i betydligt högre grad utsatta av vänner, bekanta och grannar samt betydligt mer utsatta av en far, bror eller annan släkting jämfört med kvinnor utan funktionsned¬sättning.

Problem: Hur kan en organisation arbeta för att individerna i organisationen ska ta till sig den uttalade visionen på ett sådant sätt att den faktiskt påverkar det dagliga arbetet? Syfte: Vårt syfte är att undersöka vilka faktorer som påverkar spridningen och förankringen av visionen hos medarbetarna i organisationen Metod: Studien baseras på djupintervjuer med respondenter på två fallföretag, Bilen AB och Ljuset AB. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod för att belysa begreppet vision. Resultat: Det går att spåra en vision i en organisation utifrån den metod vi har valt. En vision har ingen kraft i sig själv, utan måste ges liv av företagsledningen.

Syftet är att undersöka hur kampen för allmän och lika rösträtt framställts i svenska läroböcker från början av 1900-talet fram till idag. Med hjälp av läroboksanalys har nio stycken läroböcker granskats. Denna analys gjordes för att se om det gick att urskilja någon förändring hur läroboksförfattare under 1900-talet har behandlat vägen till kvinnlig rösträtt och om några av de utvalda böckerna har förmedlat ett genus- och jämställdhetsbegrepp. Resultatet av läroboksanalysen har visat att läroböcker framställer den kvinnliga rösträtten som något positivt, då det medför till ?äntligen demokrati i Sverige?, dock förmedlar inga av läroboksförfattare vad som händer efter rösträtten.

Vi säger ofta att leken är så viktig, att leken är barns sätt att lära. I svensk förskola är den s.k. fria leken ett stående inslag. Vår erfarenhet är att pedagoger inte lägger ner något större arbete på barnens lek eller visar något större intresse för den. När barnen leker, så kan de vuxna göra något annat.

Human Resource Management (HRM) handlar om att leda mänskliga resurser. Det blir det allt vanligare att personalansvaret delegeras till linjecheferna i organisationen eftersom de arbetar närmast de anställda. Syftet med denna studie var att med kvalitativ metod undersöka på vilket sätt chefers arbetssituation skiljer sig åt mellan de som har, respektive inte har, en HR-avdelning att tillgå. Studien baserades på nio enskilda intervjuer vilka tolkades enligt induktiv tematisk analysmetod. Resultatet visade att personalarbetet var mer integrerat i det dagliga chefsarbetet på företag som hade HR-avdelning, och dessa chefer kände sig inte stressade av personalansvaret i sig.

Syfte:Syftet med studien är dels att göra en beskrivning av hur Alternativ och Kompletterande Kommunikation, AKK, används i undervisningen och dels att analysera vilken effekt denna användning kan ha på en elevs, med språkstörning, didaktiska, sociala och rumsliga inkludering i en vanlig mellanstadieklass.Teori: Som teoretisk utgångspunkt för studien har använts ett sociokulturellt perspektiv med tanken att kunskap skapas i ett socialt och kommunikativt samspel med andra. Mitt perspektiv är relationellt, vilket innebär att svårigheter inte primärt ses som något som ligger hos individen utan är något som uppstår i mötet med omgivningen. Vid analysen har ett hermeneutiskt synsätt använts och delar och helhet tolkas i en pågående kontextualisering och dekontextualisering. Metod: Studien är genomförd som en kvalitativ fallstudie med etnografisk ansats. I en triangulering har elva klassrumsobservationer kompletterats med intervjuer med fem lärare och genomgång av aktuellt åtgärdsprogram.

Idag ställs det höga krav på kompetens och att vi ständigt ska lära i arbetet. Kraven innebär ett stort behov av kompetensutveckling och ett livslångt lärande. Finns ingen drivkraft att utvecklas är det svårt att finna en plats på arbetsmarknaden.Syftet med denna studie är att beskriva hur chefer upplever sina möjligheter till utveckling och lärande i arbetet. Underlag för studien är nio intervjuer med chefer i olika branscher i både den offentliga och privata sektorn.Studien visar att respondenterna är utvecklingsbenägna. De nöjer sig inte med den kompetens de redan besitter, utan strävar ständigt efter att lära nytt.

Följande studie utgår från kvalitativa intervjuer med sammanlagt sex pedagoger, som analyseras och diskuteras utifrån två rådande diskurser i förskolan. Diskurserna som presenteras i studien behandlar den deltagande såväl den frånvarande pedagogen i barns lek. Studien behandlar ett historiskt perspektiv för att undersöka om och hur synen på barnet i dess lek har förändrats i samråd med läroplanens intåg i förskolan.Det empiriska materialet sätts i relation till forskning utifrån diskurserna, och konsekvensen av de båda presenteras och problematiseras. Vår tanke är inte att framhäva den ena eller den andra diskursen, utan belysa två perspektiv där vi menar att det är av vikt att inte bara fundera kring vilket syfte pedagogen har, utan för vem detta syfte tilldelas. Resultatet tyder på att pedagogerna uttalar sig olika kring barnens lekkompetens i de två diskurserna.Vidare vill vi poängtera att genom studerande utav intervjuer utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv, lägger forskaren vikt vid vad och hur respondenten framhäver sina argument.

Den här uppsatsen undersöker avkodning hos vuxna läsinlärare med somaliska som modersmål. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen har varit forskning om barns läsutveckling beroende på att forskning om vuxnas läsinlärning fortfarande är begränsad. Uppsatsens hypotes är att vuxna med somaliska som modersmål som lär sig läsa svenska följer liknande stegring i svårighetsnivåer när det gäller avkodning som barn som lär sig läsa svenska. Avkodning har undersökts med hjälp av ett avkodningstest innehållande sex ordgrupper med tio ord i varje grupp. Orden är grupperade utifrån deras stavelsestruktur.

Detta är en studie av åtgärdsprogram för elever i läs- och skrivproblematik med respektive utan diagnosen dyslexi. Syftet med studien är att undersöka hur åtgärderna i åtgärdsprogram för elever i läs- och skrivproblematik på högstadiet är utformade. Jag vill undersöka huruvida det finns några skillnader i ordinerade åtgärder för elever i läs- och skrivproblematik utan dyslexidiagnos respektive elever med diagnostiserad dyslexi. Detta för att se vilken roll en eventuell diagnos har i sammanhanget för att ändamålsenliga åtgärder ska sättas in för elev i behov av särskilt stöd. Undersökningen syftar till att skönja vilket specialpedagogiskt perspektiv som tycks ligga till grund för åtgärderna och huruvida åtgärderna har någon förankring i tidigare forskning/litteratur och styrdokument rörande arbetet med åtgärdsprogram.

Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka vad elever med avsaknad av betyg i ämnet svenska från grundskolan tror att detta beror på. Vi har även undersökt om eleverna, enligt dem själva, fått tillräckliga förut-sättningar för att nå målen i ämnet. Genom en kvalitativ intervjuundersökning, har elever som går på det Individuella programmet (IV) fått ge sin syn på svenskämnet samt vad som gick fel och vad de anser är anledningen till detta. Vidare har vi studerat forskning och rapporter i ämnet. Resultaten visar att de intervjuade eleverna främst ser sin egen avsaknad av engagemangsom orsaken till att de är utan betyg i svenska.

Vi säger ofta att leken är så viktig, att leken är barns sätt att lära. I svensk förskola är den s.k. fria leken ett stående inslag. Vår erfarenhet är att pedagoger inte lägger ner något större arbete på barnens lek eller visar något större intresse för den. När barnen leker, så kan de vuxna göra något annat.