Syfte: Syftet med uppsatsen är att utgående från elva års diagnosresultat från en gymnasieskola analysera elevernas kunskaper i matematik, främst inom områdena taluppfattning och aritmetik. Av speciellt intresse är de elever som uppvisar svagast resultat. Ett syfte är även att diskutera diagnosens egenskaper som mätinstrument.Teori: Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är kritisk realism som kännetecknas av en analys i olika nivåer. En övergripande nivå i denna studie utgörs av kvantitativa analyser av diagnosresultaten och den analys och beskrivning som görs av elevernas förståelse svarar mot en djupare nivå. Analysen av elevernas begreppsförståelse vilar på matematikdidaktisk teori.Metod: På den aktuella gymnasieskolan har mellan åren 2000 och 2010 alla elever som påbörjat ett nationellt program fått genomföra en matematikdiagnos.

När patienter får diagnosen amyotrofisk lateralskleros (ALS) ställs hela tillvaron på sin spets. Då ALS är en kronisk sjukdom kommer döden närmare för varje dag. Hela sjukdomsförloppet innebär en förändrad livsvärd och ett outhärdligt lidande för patienten och dennes anhöriga. Fastställande av diagnos tar oftast lång tid och väntan är lång för patienten vilket kan resultera i kunskapssökande på annat håll. Vissa patienter har redan en misstanke om vilken sjukdom de drabbats av innan läkaren fastställt diagnosen.

Tandhygienistyrket är ett relativt nytt yrke. I Sverige har yrket funnits i cirka 40 år och har under denna tid genomgått stora förändringar. Tandhygienister behandlade från början enbart patienter som remitterades av tandläkare. Dessa faktorer kan ha bidragit till att personer som besöker tandvården idag inte alltid känner till vad en tandhygienist gör.Syftet med studien var att undersöka om personer som besöker en folktandvårdsklinik vet vad en tandhygienist gör.En studie med empirisk och kvantitativ design genomfördes med användning av enkäter, bestående av 22 frågor med fasta svarsalternativ. Sammanlagt besvarades 150 väntrumsenkäter av personer som besökte tre folktandvårdskliniker i Landstinget Blekinge.

This master thesis reviews advances in detection and diagnosis of static friction (stiction) in control valves. Control valves suffering from stiction results in oscillating control loops which in turn decreases both the process stability and reliability. Perstorp AB sees a necessity to automatically detect stiction in valves before the effects of the malfunctioning valves have become too severe. This thesis presents an introduction to maintenance, control loops and how stiction in valves can affect performance of control loops.A selection of methods presented in the literature are introduced and examined using normal operating data from the site in Perstorp. Common for all selected methods is their intuitive ideas and that they are based on normal operating data and minimum amount of process knowledge.

Syftet med undersökningen var att få en ökad förståelse av pedagogernas arbete inom förskola med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Frågeställningar var: Vilka ramar gäller för arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar pedagogerna med barn med neuropsykiatriska funktionshinder ? finns skillnader i arbetet beroende av genus? Hur arbetar arbetslaget med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar arbetslaget med föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Finns hinder i arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder och vilka är i så fall dessa? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hämtats genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger vid tre olika förskolor i olika kommuner. Resultaten visar att förutsättningarna, kommunens ramar är likvärdiga för arbetslagen. Det visar sig också att pedagogerna ofta inte vet om och i så fall vilken funktionsnedsättning ett barn har eftersom symtomen kan vara svåra att identifiera.

Denna studie handlar om na?gra gymnasiela?rares uppfattningar om integrerade elever som har en dokumenterad autismspektrumtillsta?nd samt la?s-och skrivproblematik. Studien har en kvalitativ utga?ngspunkt och underso?kningen a?r baserad pa? halvstrukturerade intervjuer med fyra pedagoger som arbetar pa? olika gymnasier i so?dra Sverige. Resultatet visar att ma?nga av dessa elever klarar sig relativt bra na?r de fa?r hja?lp genom olika anpassningar som go?rs i klassrummet.

Att vara närstående till någon som fått en palliativ diagnos innebär en stor påfrestning och ett svårt lidande för personen. Inom den palliativa vården är närstående en stor del av omvårdnadsarbetet. Därför är det viktigt att sjuksköterskor uppmärksammar även närståendes behov och stöttar dem i deras sorgearbete. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av närstående inom palliativ vård. 11 vetenskapliga artiklar analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Mitt examensarbete, En pall, en mall, gjordes på Carl Malmsten Furniture Stiudies, Linköpings universitet, under våren 2011. Jag har läst om befintlig teknik inom formpressning och olika tillämpningar av mallar i samband med tillverkning av möbler. Jag ville utveckla ett system som utnyttjar både pressning och fräsning. Detta förslag ska kunna ligga till grund för att mindre snickerier med målsättningen att producera möbler av böjd plywood/faner kan göra det utan stora investeringar i maskiner. Målet var att all bearbetningen på varje möbel är möjlig utan något annat utöver en vanlig överhandsfräs..

I vår kvalitativa studie undersöker vi hur familjer påverkas av att ha ett funktionshindrat barn samt vilket stöd de behöver från samhället för att klara av sin vardag. Genom halvstrukturerade intervjuer med tre familjer med barn med olika grad av autism och utvecklingsstörning, ifrån en kommun i Mellansverige, fick vi en inblick i hur deras vardag ser ut. Intervjuerna visade på vissa likheter och skillnader i familjernas upplevelser kring att ha ett barn med autism samt behovet av och tillgången till stöd. Till vår teoridel har vi funnit forskning och undersökningar, via litteratur och olika databaser, som vi sedan använt oss av för att analysera det som framkommit i intervjuerna. Tidigare forskning visade att beskedet om diagnosen skakar en familj djupt medan vår studie pekar på att det på grund av olika faktorer inte alltid stämmer.

Andersson, L. Karlsson, B-M. & Leek, M. (2011). Hur använder barn bild- och formskapande material utan instruktioner? Examensarbete i Pedagogik 15 hp.

Huvudsyftet med denna studie var att få insikt i hur ungdomar med diagnostiserad dyslexi kan uppfatta sitt funktionshinder, hur upplevde de rätten till stöd från skolan och lärare? Ett andra syfte var att ta reda på vad de anser om lärarnas roll i barns/ungdomars självbildsutveckling. Kvalitativa intervjuer med fyra ungdomar, alla med diagnostiserad dyslexi, är gjorda. Ungdomarna är två pojkar på högstadiet och två flickor som kommit längre i skolåldern, de går på gymnasiet och Kom Vux. Slutsatsen blev att lärarnas bemötande är viktig för att ungdomarna skulle utveckla en god självbild och för att lärande skulle ske.

Selektiv mutism är en barndomsdiagnos som inte är allmänt känd. De här barnen förmår sig prata i vissa sociala situationer men kan tala problemfritt i andra. Om ett barn går helt tyst  i  förskolan/skolan  under  flera  år  kan  detta  orsaka  lidande  och  påverka  barnets utveckling.  Hälso-  och  sjukvården  har  en  skyldighet  att  diagnostisera  och  informera  om selektiv   mutism.   Efter   fastställd   diagnos   behövs   evidensbaserad   behandling.   En litteraturbaserad studie genomfördes med syfte att utifrån tidigare forskning sammanställa behandling som är gynnsam för barn med selektiv mutism. Resultatet presenteras genom två huvudteman med tre respektive fyra underteman. Huvudteman är ?Att skapa en allians ?och  ?Att  arbeta  målinriktat?.  Resultatet  visar  att  barn  med  selektiv  mutism  kräver, känslighet  och  ?timing?  av  insatser  för  att  skapa  en  trygg,  tillitsfull  relation  och  en arbetsallians  där  barnet  kan  finna  motivation  till  att  stegvis  övervinna  sin  rädsla  för  att prata.  Behandling  som  gav  resultat  vid  selektiv  mutism  används  även  inom  psykiatrisk omvårdnad  vid  andra  ångestdiagnoser.  Psykiatrisjuksköterskans  kunskap  är  användbar  i hälso- och sjukvården för att informera, samordna och erbjuda evidensbaserad behandling för barn med selektiv mutism..

Bakgrund: Anorexia nervosa (AN) är en psykisk sjukdom med ätstörning och avmagring som följd av en matvägran och aptitlöshet. Den psykiska hälsan bland unga kvinnor blir allt sämre och under de senaste decennierna har förekomsten av AN ökat. Syfte: Att utifrån unga kvinnors perspektiv beskriva upplevelsen av att leva med AN. Metod: En kvalitativ studie där sex självbiografier har analyserats och sammanställts. Resultat: Fyra teman presenteras (1) att inte kunna identifiera sig med sin diagnos, (2) att finna andrum i aktiviteter och goda relationer, (3) att uppleva ett kaos av existentiella känslor och (4) att känna rädsla för det friska.

How teachers teach children with attention difficulties. This is a qualitative interview based on the experiences of four teachers. I want this study to examine teachers' experience and views about ADHD diagnosis. I would also like to find out what teachers do and think about the practice which surrounds students with ADHD. How to formulate and think of four active teachers about ADHD? What are the implications of the diagnosis perceive the four teachers interviewed that the diagnosis must for students? Among the measures that consider the four teachers interviewed are most effective for students with ADHD because they provide an equal education? Those questions are addressed to specifically learn about how they proceed in their activities.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste av alla demenssjukdomarna. Den kallas även för de anhörigas sjukdom, eftersom en hel familj drabbas om någon familjemedlem får denna diagnos. Att drabbas av Alzheimers sjukdom kan innebära en stor förändring för alla inblandade. När en människa drabbas av kronisk sjukdom, förändras hela livssituationen, både för den drabbade och dennes familj. Syftet med studien var att beskriva hur de närmast anhöriga upplever att leva med en person drabbad av Alzheimers sjukdom.