Sök:

Sökresultat:

957 Uppsatser om Utökad resurs - Sida 51 av 64

Visuellt st?d och spr?kst?rning. Hur anv?nder l?rare visuellt st?d i grundskolans ?rskurs fyra f?r att st?tta elever med spr?kst?rning?

Visuellt st?d har framtr?tt som en viktig resurs i utbildningen av elever med funktionsneds?ttningen spr?kst?rning. Det visuella st?det ?r inte begr?nsat till yngre elever utan behovet av visuellt st?d kvarst?r och beh?ver anpassas genom hela grundskolan. F? studier handlar om hur l?rare beskriver att de arbetar med elever med spr?kst?rning och ?nnu f?rre studier unders?kte hur l?rare beskriver att de arbetar med visuellt st?d ihop med elever med spr?kst?rning.

Kan Idre FjÀll locka till sig fler besökare, och i sÄ fall hur? : Sommarturism i svenska fjÀllen

Idre Àr idag Sveriges populÀraste sommardestination i fjÀllvÀrlden. Med sin sommarsatsning som de började redan pÄ 1970-talet har de varit ensamma aktörer pÄ marknaden under mÄnga Är och dÀrigenom kunnat styra marknaden som de behagat. Med denna uppsats Àmnas utreda om möjligheten finns för Idre FjÀll att attrahera Ànnu fler besökare sommartid, och i sÄdant fall hur de ska gÄ tillvÀga för att lyckas med detta? Den teoretiska bas som anvÀnts Àr en egenhÀndigt utformad modell med avsikt att fungera som ett verktyg för att hjÀlpa företaget att beskriva de faktorer destinationen mÄste ha i beaktande inför framtiden. För att genomföra uppsatsen har kÀllmaterialet som erhÄllits genom en intervju med Lars Paulsson pÄ företaget Resurs AB varit av vÀldigt stor vikt.

Skillnaden mellan regelverken K2 och K3 : En studie om valets pÄverkan pÄ det mindre företaget och dess verksamhet

Denna utvÀrdering handlar om Referensbiblioteket.se, en Àmnesportal som skapades 2005 av Informations-och lÄnecentraler i samverkan, ILS. Webbplatsen riktar sig till personal pÄ folk- och gymnasiebibliotek,och tipsar dem (och andra intresserade) om kvalitetsgranskade internetkÀllor inom olika ÀmnesomrÄden.Studien har ett brukarperspektiv. I syfte att undersöka om Referensbiblioteket Àr en ÀndamÄlsenliginformationstjÀnst har jag studerat webbstatistik, gjort en webbenkÀtundersökning och samtalat medsju bibliotekarier, fördelat pÄ tre intervjuer. Jag ville ta reda pÄ vilka som i praktiken besöker Àmnesportalen,vad de tycker om den och hur de anvÀnder den. Bibliotekariernas Äsikter har legat till grund förbedömningen av portalen.UtvÀrderingen visar att Referensbibliotekets styrkor verkar finnas inom SAB-avdelningarna SprÄkvetenskap(F), Konst, musik, teater och film (I), Historia (K) samt Teknik, industri, kommunikationer(P).

Med publiken för kulturen? : Medverkande kulturutbyte i fallet Riksteatern

Bakgrund: Globalisering och tekniska förÀndringar har gjort att nya kulturuttryck har vuxit fram och möjliggjorts genom exempelvis Internet. Dessa nya uttryck prÀglas av interaktion och deltagande. Institutionerna har traditionellt skapat vÀrde genom presenterande kulturförmedling. Genom denna utveckling har kulturinstitutionerna fÄtt en ökad konkurrens.Det framkommer vidare att kulturorganisationerna har nya ekonomiska förutsÀttningar till vilka institutionerna mÄste förhÄlla sig. DÄ omvÀrldsförÀndringar har skett och nu sker, vidtar kulturinstitutionerna ÄtgÀrder för att sÀkra sin lÄngsiktiga överlevnad.Problemformulering: Vilka marknadsföringsfaktorer Àr viktiga för att Riksteatern genom medverkande kulturutbyte ska skapa mervÀrde, vilket ger lÄngsiktig överlevnad?Syfte: Vad har Riksteatern för organisatoriska förutsÀttningar att skapa mervÀrde genom medverkande kulturutbyte?Metod: Studien bygger pÄ en kvalitativ ansats dÀr en fallstudie av Riksteatern har genomförts genom fyra intervjuer pÄ nationell nivÄ samt en e-enkÀt med de lokala riksteaterföreningarna.TeoriomrÄden: Organisation, Internkommunikation, MervÀrde, Involvering.Resultat: Den första viktiga organisatoriska förutsÀttningen för att Riksteatern ska kunna skapa mervÀrde genom medverkande kulturutbyte Àr att institutionens dominerande idéer prÀglas av samstÀmmighet om att medverkande Àr organisationens gemensamma strategi, vilket Àr fallet.

Omsorgsförvaltningen, Kalmar kommun : ett kvalitativt scenario om kostnader för ohÀlsa hos en undersköterska

Under de senaste decennierna har vi i Sverige upplevt hur tjÀnstesektorn brett ut sig och fÄtt en allt större betydande del i den nationella ekonomins utveckling. I samband med tjÀnstesektorn har Àven de immateriella resursernas betydelse för organisationers vÀrdeskapande ökat. Parallellt med tjÀnstesektorns utveckling kan de kommunala och offentliga verksamheternas utveckling ses. I dag rÄder höga krav pÄ att kommunala verksamheter skall klara av att leverera det de sÀger att de ska göra. Det Àr hÀnger dock ytterst pÄ personalen som utför tjÀnsterna eftersom tjÀnsternas kvalitet i hög grad Àr beroende av personalens kunskap och förmÄga att utföra tjÀnsterna.Historiskt har det ofta funnits ett stort kunskapsglapp vad gÀller personalrelaterade ÄtgÀrder ? kunskapen om organisationens viktigaste resurs har i mÄnga fall varit bristfÀllig.

Samtal om alkohol mellan sjuksköterska och patienter - faktorer som pÄverkar : En litteraturöversikt

Bakgrund: Sedan 1990-talet har alkoholkonsumtionen i Sverige ökat och under de senaste tio Ären har Àven alkoholskador och alkoholrelaterad sjukhusvÄrd tilltagit. Att identifiera och ta upp patienters alkoholproblematik ingÄr i sjuksköterskans arbetsuppgifter men rollen i samtal om alkohol Àr otydlig och mÄnga sjuksköterskor anser sig sakna tillrÀckligt med kunskap och utbildning för detta.Syfte: Syftet var att belysa de faktorer som pÄverkar sjuksköterskans samtal med patienter om alkohol.Metod: En litteraturöversikt baserad pÄ fem kvalitativa och sex kvantitativa vetenskapliga artiklar utfördes. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl Plus with Fulltext, Google Scholar, Medline, Nursing & Allied Health Source. Deras resultat granskades och analyserades efter likheter och olikheter, vilket resulterade i en sammanstÀllning med nya teman.Resultat: Analysen resulterade i fem teman med faktorer som pÄverkar samtal om alkohol. Kunskap och utbildning visar att dessa har en positiv effekt pÄ att samtal kring alkohol förs och att majoriteten av alla sjuksköterskor efterfrÄgar mer kunskap och utbildning.

Informationsteknologins pÄverkan pÄ managementkonceptet - FörÀndring inom en verksamhet

VÄr kandidatuppsats (Informationsteknologin pÄverkan pÄ management-konceptet - FörÀndring inom en verksamhet) kommer att ta upp Àmnet kring managementkonceptets förÀndring under en tidsperiod som strÀcker sig i ca 20 Är bak i tiden. Vi har tittat pÄ hur den förÀndringen har skett med IT som en pÄverkan, och vilken roll IT som informationshanterare i ett företag har haft under denna tidsperiod. Syftet med arbetet Àr att fÄ en förstÄelse med kopplingen mellan IT-influensen i en verksamhet och managementkonceptet över en tidsperiod som strÀcker sig bakÄt i tiden. Vi vill Àven visa pÄ fördelar och nackdelar som IT kan medföra i ett företag. Vi kommer i denna uppsats vÀlja en kvalitativ metod för utformningen av uppsatsen för att inhÀmta en djupare kunskap av ÀmnesomrÄdet, vilket vi anser Àr den nödvÀndiga vÀgen för att uppnÄ mÄlet med uppsatsen. Den empiriska kunskapen planerar vi pÄ att inhÀmta frÀmst via intervju frÄn ett plastindustriföretag. Vi har genom analys pÄ hur IT har pÄverkat de olika processerna som finns i företaget med analys pÄ affÀrssystemet, kommunikationen, systemstruktureringen och ledningskonceptet skapat en förstÄelse för hur managementkonceptet genom ovannÀmnda faktorer/processer har förÀndrats. Den viktigaste direkta pÄverkan som IT har haft pÄ managementkonceptet i rollen som ledare Àr ledarens möjlighet till sÀkra och rationella beslut genom tillgÄng till sÀkra beslutsunderlag. Valmöjligheterna som uppstÄr krÀver samtidigt analytiskt insikt och kunskap om analysomrÄdet vilket sÀtter högre krav pÄ ledaren för att komma underfund med vilka konsekvenser varje beslut orsakar. Det intervjuade företagets brist pÄ kommunikationsstruktur som de idag anser inte Àr nödvÀndigt dÄ företaget Àr relativt litet, anser vi tvÀrtom Àr en viktig förutsÀttning vid tillvÀxt av företaget. Det Àr viktigt att idag investera i systemstrukturering Àn att i framtiden nÀr företaget har vÀxt till sig att det blir komplicerat med införelse och kartlÀggning av kommunikationsstrukturen. Den nuvarande organisationsstrukturen behöver revideras sÄ att den har möjlighet att hantera större tillvÀxt i framtiden och dÀr i ligger vikten med att lÀgga fokus pÄ IT som en del av verksamheten och en resurs till den snarare Àn att IT bara fungerar som ett verktyg..

Att implementera ett nytt styrsystem- faktorer som driver pÄ och bromsar upp processen

MÄnga företag vÀljer att övergÄ frÄn ett styrsystem till ett annat för att anpassa sig till dagens snabba förÀndring. Beslutet att övergÄ frÄn ett styrsystem till ett annat leder inte till nÄgra reella förÀndringar, det krÀvs att styrsystemet implementeras. Mycket arbete kvarstÄr för att fÄ medarbetarna att anvÀnda sig av det nya styrsystemet. Denna process Àr problematisk och det finns mÄnga faktorer vilka kan driva pÄ och bromsa upp implementeringen. En del av vÄrt syfte bestÄr av att utveckla en teoretisk referensram för implementering av ett nytt styrsystem.

Revisorns anmÀlningsskyldighet

Kra?nkande behandling och mobbning a?r ett stort problem i skolorna idag, na?got som ba?de Skolverket (2002), Myndigheten fo?r skolutveckling (2003) och barnombudsmannen Lena Nyberg (2005) har uppma?rksammat. Syftet med studien a?r, mot denna bakgrund, att underso?ka na?gra fo?ra?ldrars erfarenheter av samverkan med skolan i arbetet att fo?rhindra kra?nkande behandling och mobbning av deras egna barn. Studien syftar a?ven till att belysa fo?ra?ldrars roll som en resurs i va?rdegrundsarbetet generellt.

NÀrstÄendes upplevelser av intensivvÄrdsrummet

Den hÀr studien handlar om nÀrstÄendes upplevelser av intensivvÄrdsrummet och dess miljö. Dagens intensivvÄrd bedrivs i en speciell miljö dÀr patienter monitoreras och vÄrdas med hjÀlp av högteknologisk apparatur. Tidigare forskning har visat att den fysiska och psykiska miljön kan pÄverka patienters och nÀrstÄendes vÀlbefinnande. Det har likasÄ visat sig att nÀrstÄende som vistas pÄ intensivvÄrdsavdelning upplever en förÀndrad livsvÀrld dÀr oro för den som vÄrdas blandas med kÀnslor av skuld, förnekelse och chock. NÀrstÄende Àr emellertid en resurs för patienten dÄ nÀrstÄendes nÀrvaro har visat sig stÀrka patienten.

Integrationsdiskursens Vi och Dom : En kritisk analys av myndighetsdiskursen om integration

Diskursen om integration fortsÀtter att dominera den offentliga debatten ochhÀnvisar till ?invandrare? som en icke-integrerad grupp som ska integreras bland ?oss? integrerade svenskar. Med hjÀlp av en diskursanalys har syftet med denna uppsats varit att utröna pÄ vilket sÀtt den svenska integrationsdiskursen bidrar till, eller motverkar, reproduktionen av ?vi- och dom?-tÀnkande och andrefiering av personer med invandrarbakgrund i det svenska samhÀllet. Detta eftersom diskursen om integration Àr en viktig del i integrationsarbetet.

Sjuksköterskan ? för patienten i tiden! Hur sjuksköterskans

Ett gott bemötande Àr viktigt för patientens uppfattning om vÄrden och en viktig del pÄ vÀgenmot vÀlbefinnande. Bemötande Àr ett samspel och ett vÀxelspel mellan sjuksköterska ochpatient som bygger pÄ att sjuksköterskan aktivt trÀder in i patientens livsrum med inlevelseoch kunskap om patientens styrkor och begrÀnsningar bekrÀftar patienten. Detta för attpatienten ska fÄ förbli en unik person. Syftet med denna uppsats var att belysa hursjuksköterskans arbetsmiljö kan utgöra möjligheter respektive hinder för ett gott bemötandeav patienten inom sjukvÄrden. Metoden utgjordes av fokusgruppintervju.

VÄrdpersonals upplevelser av palliativ vÄrd: Efter implementering av ett vÄrdprogram i palliativ vÄrd

Bakgrund och problemformulering: Att ge palliativ vĂ„rd eller vĂ„rd vid livets slut Ă€r en stor och viktig utmaning för all berörd vĂ„rdpersonal. Denna vĂ„rdform skiljer sig frĂ„n annan vĂ„rd dĂ€r avsikten Ă€r att bota. Fokus ligger istĂ€llet pĂ„ att lindra lidande och stödja nĂ€rstĂ„ende. Palliativ vĂ„rd har ett större helhetsperspektiv och innefattar fler olika aktörer. Som ett steg i att förbĂ€ttra den palliativa vĂ„rden i södra Älvsborg har ett vĂ„rdprogram för palliativ vĂ„rd i livets slut införts.

Idén som arv

Det vi vÀljer att bevara som ett kulturarv baseras pÄ samhÀllets vÀrderingar och ideal. Kulturarv Àr ett val och Àven nÀr det kommer till sjÀlva förvaltningen finns flera olika vÀgar att vÀlja pÄ. Den hÀr uppsatsen utreder ett sÀtt att se pÄ landskapets idé som ett kulturarv, som ett idéarv, med syftet att bidra till diskussionen om bevarande genom att försöka bredda den allmÀnna synen pÄ vad ett kulturarv Àr och hur det kan förvaltas. Genom en historisk genomgÄng av kulturarvs- och landskapsbegreppens utveckling framgÄr att frÄgan om vad som ska bevaras till framtiden med tiden har förÀndrats till att omfatta allt fler olika typer av materiella sÄvÀl som immateriella arv. Synen pÄ kulturarv och landskap har dessutom gÄtt frÄn att enbart betona statiska objekt till en betoning av helhet, förÀnderlighet och aktivt bruk.

Fem chefers vardag ur ett hÀlsoperspektiv

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med denna uppsats Ă€r att beskriva fem chefers vardag samt att diskutera och problematisera denna ur ett hĂ€lsoperspektiv.De frĂ„gestĂ€llningar som behandlas i uppsatsen Ă€r:? Hur beskriver cheferna sin vardag?? Är den vardag som beskrivs förenlig med hĂ€lsa över tiden?MetodFem chefer, tre kvinnor och tvĂ„ mĂ€n, intervjuades under 45-60 minuter om hur det Ă€r att vara chef. UtifrĂ„n ett 24-timmarsperspektiv fick de berĂ€tta om och reflektera kring sin vardag. Intervjuerna, som fördes i samtalsform, hade lĂ„g grad av standardisering och strukturering. Intervjupersonerna var 30-45 Ă„r gamla (födda under perioden 1960-1975).

<- FöregÄende sida 51 NÀsta sida ->