Bakgrund: Idag kräver så gott som alla nya idéer riskvilligt kapital för att kunna ta sig till marknaden. Oavsett om finansiären är ett etablerat företag eller en enskild person är orsaken till risktagandet en förhoppning om god avkastning på investeringen. För att minimera risken och maximera avkastningen gäller det dels att generera tillräckligt med idéer att välja bland, dels att investera i livskraftiga idéer. Mycket få idéer är tillräckligt bra för att passera det nålsöga som finansiärernas Urvalsprocess utgör och ta sig till marknaden. Syfte: Att bidra med kunskap om tre fenomen; riskkapitalbolags agerande för att skapa och finna idéer, etablerade företags agerande vid val av idéer att utveckla samt hur etablerade företags agerande i de tidiga delarna av innovationsprocessen, från idé-skapande till investeringsbeslut, kan skilja sig från riskkapitalbolagens agerande.

Bakgrund och problem: Goodwill är en immateriell tillgång som uppkommer bland annat vid förvärv av ett annat företag. Tillgången har varit och är än idag omdebatterad i omvärlden på grund av värderingssvårigheter. Standarden ändrades från årliga avskrivningar till en årlig nedskrivningsprövning eftersom goodwill i dagens ekonomi inte kan tillräknas en bestämd nyttjandeperiod. Svårigheter och komplikationer återfinns i de årliga nedskrivningsprövningarna på grund av det utrymme som ges för subjektiva bedömningar från företagen sida. Tidigare studier bekräftar att företag har haft svårigheter vad gäller implementeringen av nedskrivningsprövningar i redovisningen.

En vanlig inställning är att ingen ska behöva tigga i dagens välfärdsamhälle. I och med ökadrörlighet och globalisering har dock tiggeri som fenomen blivit allt synligare på våra gator iGöteborg. Medierna uppmärksammar frekvent tiggeri vilket även gör det till en aktuell del avallas vår verklighet. I Göteborgs stad är även tiggarna en grupp människor som dykt upp påsocialpolitikens agenda. Syftet med denna studie är därför att undersöka lokala politikers bildav tiggeri i Göteborgs stad samt dess kopplingar till samhällsdiskursen.

Serviceverkstaden vid Metso Paper Sundsvall AB, det vill säga Metso Paper Sundsvall Service Workshop, reparerar och servar maskindetaljer för pappersmassaindustrin. Reparationsbehoven är till viss del svåra att förutspå, vilket gör verksamheten svår att planera och prognostisera. Under åren har det byggts upp flera olika system som stöd för verksamheten vilket gör att beredning och planering av produktionen är relativt omständligt att utföra. Under hösten 2003 påbörjades ett förändringsarbete vilket ska leda till att ledtiderna kortas samt att resurser ska kunna frigöras för den enhet som idag arbetar med planering och beredning. För att förenkla det omständliga arbetet med att planera och bereda produktionen efterfrågas ett enkelt, flexibelt och användarvänligt systemstöd.

I dagens arbetsliv används olika Urvalsprocesser för att finna lämpliga kandidater till lediga tjänster. Inom en traditionell Urvalsprocess selekteras kandidater utifrån en skriftlig ansökningshandling där kandidatens formella kompetens i form av tidigare meriter och erfarenheter lyfts fram. Den traditionella Urvalsprocessen har nu utvecklats och delvis ersatts av nya metoder för att finna lämpliga kandidater. Utvecklingen mot nya urvalsmetoder ser vi som en trend i arbetslivet. Trenden har uppstått då en rad inriktningar har uppkommit som ett komplement till den skriftliga ansökningshandlingen.

Detta är en etnografiskt inspirerad studie med vilken jag vill uppmärksamma och aktualisera en grupp gymnasieelevers perspektiv på en arbetsprocess med en estetisk gestaltning. Den studerade elevgruppen består av fyra flickor, en dramaelev och tre musikelever. De genomför arbetsprocessen som en del av ett obligatoriskt 100 poängs projektarbete under sitt andra år på gymnasiets Natur/Estetiska program. Gymnasieskolan där den estetiska gestaltningen tar form ingår i ett internationellt nätverk av gymnasieskolor belägna i 18 europeiska länder. Nätverkets grundtanke är att eleverna genom så kallad internationalisering skall utveckla lärande och förståelse om andra kulturer.

Uppsatsen är på uppdrag av TeliaSonera AB. De har genom åren mött en tuffare konkurrens som inneburit omfattande personalnedskärningar och övertalighetsarbete. Samtidigt som organisationen slimmats, finns behovet av övertalig äldre personal med lång yrkeserfarenhet. Den övertaliga återanställs som trotjänare i en personalpool genom en Urvalsprocess och förblir anställd så länge kompetensen efterfrågas. Finns ingen efterfrågan, blir lösningen avgångspension eller pension.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet med studien har varit att jämföra politikers och idrottslärares uppfattningar om betyg och bedömning i relation till ämnet idrott och hälsa. För att uppfylla syftet har vi undersökt vilka fördelar och nackdelar som finns med betyg, vilka utvecklingsområden som finns inom området betyg och bedömning, samt jämfört politikers motiv till och idrottslärares åsikter om betygsättning i tidiga åldrar.Metod: Metoden som använts är kvalitativ i form av intervjuer. Två strategiska urval har genomförts för att finna de respondenter som ingått i studien. Urvalskriterier har bestått av att idrottslärarna skulle ha arbetat minst tre år på grundskola inom årskurserna sex till nio, och politikerna skulle tillhöra ett av allianspartierna och vara anslutna till utbildningsutskottet i riksdagen. Som teoretisk referensram har vi använt oss av Lindes läroplansteori samt utgått från Wrights handlingsteori med dess fyra bestämnings faktorer.Resultat: De båda respondentgrupperna ser likartat på betygens fördelar.

Frågan om selektionsenheter handlar om vilka entiteter, gener, individer eller grupper, som det naturliga urvalet verkar på. Vilka av dessa uppfyller det naturliga urvalets krav på variation, ärftlighet och skillnader i konkurrensförmåga? Den klassiska synen är att urvalet verkar på individer. Individer som är altruistiska, i betydelsen att degynnar andra individers överlevnad och reproduktion på bekostnad av sig själva, har beteenden som är osannolika att uppkomma om individer fungerar som selektionsenheter. Om grupper kan fungera som selektionsenheter kan altruistiska beteenden utvecklas, eftersom grupper med större andel altruister får konkurrensfördelar gentemot andra grupper.Argument för gener som selektionsenheter är bland annat att de utgör den kausala grunden till allaanpassningar och är de enda strukturer som bevaras över evolutionär tid.

Dagligvaruhandeln befinner sig i en hård konkurrenssituation. Det gäller att locka konsumenter till kedjornas butiker, och framförallt få dem att bli trogna kunder. Detta har lett till att livsmedelskedjorna antagit ett antal strategier för att stärka konkurrensförmågan. En av dessa är EMV, Egna Märkesvaror. Detta är produkter som dagligvarukedjorna säljer under eget varumärke, men inte tillverkar själva.