Denna studie har en kvalitativ ansats där observationer och intervjuer ligger till grund för resultatet. Syftet med studien var att undersöka hur lärare arbetar och diskuterar om etik. Jag har använt mig av grundad teori, där teorier framträder ur det insamlade materialet. I analysen har försök gjorts till att identifiera och förstå etiska situationer utifrån lärarnas syn på elever. Lärarnas undervisning har kunnat kopplas till olika människosyner och därigenom tolkat hur de ser på elever och vad de ska lära sig.

Det finns barn som aldrig fått möjlighet att lära sig läsa och skriva. Syftet med fallstudien är att bidra till kunskap om hur tvåspråkig undervisning uppfattas av några romska barn i tolv års ålder, som var analfabeter, samt att ge en inblick i deras modersmålslärares arbetssätt. Tre huvudfrågor ställdes: Vad betyder tvåspråkig undervisning för några romska barn? Hur arbetar modersmålsläraren? Hur upplever dessa romska barn momentet läs- och skrivinlärning? Som metod användes observation och kvalitativ intervju. Modersmålsläraren agerade som tolk under intervjun.

Jag hävdar att religionsundervisningen för ungefär tre decennier sedan var mindre öppen för flera religioner, till skillnad från dagens religionsundervisning på grundskolan. Därför är mitt syfte att undersöka om religionsundervisningen förr var lika öppen för andra religioner som dagens undervisning är och dessutom försöka få några åsikter om framtidens undervisning. För att besvara mitt syfte använder jag följande frågeställningar:Hur såg religionsundervisningen ut för tre decennier sedan?Hur ser religionsundervisningen ut i dag?Vad låg/ligger fokus på i undervisningen?Hur såg/ser lärarna på läroplanerna?Hur kan religionsundervisningen komma att se ut i framtiden? .

Vår uppsats handlar om tre pedagogers arbetssätt att integrera drama och teater i skolundervisningen. Vi har tagit reda på hur lärare och drama-/teaterpedagoger arbetar och till viss del hur det påverkar eleverna. Vi har intervjuat en lärare i grundskolan som arbetar med att integrera drama i sin svenskundervisning, en drama-/teaterpedagog som hjälper lärare med att integrera drama och teater i sin undervisning och en kulturpedagog som arbetar med olika estetiska processer integrerat med annan undervisning i för- och grundskolan. Utifrån dessa intervjuer har vi analyserat resultatet och jämfört det med tidigare forskning inom området.Vi märkte att de tre pedagogerna hade ganska olika arbetssätt. Läraren arbetar med drama för att underlätta sin undervisning i svenska som andra språk, drama-/teaterpedagogen samarbetar med lärare för att utveckla dramaövningar i relation med läroplanen och kulturpedagogen har teater som hjälpmedel, då detta främjar bland annat gruppdynamiken.Deras förhållningssätt till ämnesintegrering är i grunden lika.

Vårt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka på vilket sätt man anpassar organisation och undervisning i svenskämnet utifrån andraspråkselevers särskilda behov. Som grund för vår undersökning valde vi att genomföra observationer och intervjuer på två skolor i Malmö. Vårt insamlade material diskuterade vi sedan utifrån den forskning och de styrdokument som vi bedömde vara relevanta. Våra forskningsfrågor var: ? Hur är svenskundervisningen organiserad för elever med annat modersmål än svenska? ? Hur bedömer man elevers behov av undervisning i SV respektive SVA? ? Hur förhåller sig undervisningen till styrdokumenten och centrala begrepp inom andraspråksforskning? Vårt resultat har visat att lärare som undervisar elever med annat modersmål än svenska är behjälpta av en tydlig organisation, en hög medvetenhet kring, samt levande pedagogiska diskussioner om andraspråksutveckling.

Syftet med uppsatsen var att undersöka kunskapsmässiga skillnader inom ett avgränsat avsnitt inom Naturkunskap A mellan två grupper av gymnasieelever som undervisades utefter olika pedagogiska synsätt. Vidare undersöktes elevernas egna reflektioner kring sitt lärande och vilka övriga färdigheter de upplevde sig ha utvecklat och om det framkom någon skillnad mellan grupperna. Metoden för studien var att dela upp eleverna i grupper varav en undervisades genom katederundervisning och en arbetade projektbaserat och ämnesintegrerat. Enkäter genomfördes för att belysa vilka förkunskaper som fanns initialt och sedan för att undersöka hur kunskapsutvecklingen såg ut ur ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv. Intervjuer med ett urval av eleverna genomfördes också för att få information om elevernas upplevelser av sitt eget lärande samt vilka färdigheter de ansåg sig ha utvecklat.

Trots alla rapporter om sjunkande resultat i matematikämnet i den svenska skolan så finns det lärare vars elever har en hög uppfyllelse av målen i läroplan och kursplan. Denna studie ägnas åt att genom observationer och intervjuer av en handfull matematiklärare urskilja mönster och gemensamma drag hos dessa. Studien visar att det finns vissa gemensamma drag hos de lärare som bedriver framgångsrik matematikundervisning. För det första finns det ett tydigt mål med undervisningen. Det andra är att de alla tar på sig ledarskapet i klassrummet och ansvaret för undervisningen samtidigt som eleverna involveras i planeringen, både direkt och indirekt.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om dagens skola använder ämnesintegrerad undervisning mellan musik och matematik och på vilket sätt. I tidigare forskning undersöks även hur musik och matematik är kopplade till varandra och vilket samband de har emellan sig. Metoderna som används är både enkäter och intervjuer som består av frågor kring ämnesintegrerad undervisning i dagens skola. Både enkäterna och intervjuerna har genomförts på två skolor i samma kommun. Enkäterna har delats ut och har besvarats av tolv musik- och/eller matematiklärare i årskurs 1-3.

Avsikten med detta examensarbete har varit att synliggöra hur naturvetenskaplig undervisning för 1-3-åringar kan se ut på ett par förskolor som arbetar med inspiration av Reggio Emilia. Vi belyser och problematiserar detta utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv på lärande och har även utgått från litteratur rörande undervisning av barn i de naturvetenskapliga ämnena. Studien bygger på intervjuer och observationer med fyra pedagoger som arbetar med naturvetenskapligt inriktade projekt. Ett undervisningstillfälle har observerats per pedagog och det har sedan följts upp med intervjuer. Dessa data har sedan transkriberats och tolkats med syfte att belysa såväl den observerade undervisningen som pedagogernas val i undervisningen.

Frågorna i vårt arbete har vuxit fram under utbildningens gång. I lärarutbildningen på Malmö högskola har man ständigt påtalat vikten av att inte ha en överdriven tilltro till läroboken. En stor del av utbildningen inom matematik har ägnats åt praktisk matematik för att på så sätt skapa förståelse genom reflektion och diskussion. För att få relevanta svar på våra frågeställningar har vi intervjuat fem lärare som valt att komplettera läroboken med andra arbetssätt. I vårt arbete har vi tagit del av tidigare teorier angående användandet av läroboken, andra arbetssätt och synen på kunskap och lärande.

I arbetet studeras hur sex läroböcker skildrar första världskriget. Läroböckerna i min studie används för undervisning på grundskole- och gymnasienivå. Stoffandelar, läsbarhet och innehåll är centralt i studien. Att analysera läroböcker är viktigt, eftersom det ger kunskap om stoffhantering och urval. Syftet är att analysera stoffandelar, läsbarhet samt att göra en innehållsanalys baserad på stoffinnehåll.

Detta examensarbete handlar om två olika sätt att arbeta med skönlitteratur i undervisningen i år 3-5. Jag har jämfört en lärare som arbetar med skönlitteratur integrerad i tematisk, ämnesövergripande undervisning med en annan lärare som använder skönlitteraturen inom ramen för svenskämnet. Syftet har varit att ta reda på vilka skillnader och eventuellt vilka likheter man kan finna i dessa olika arbetssätt samt om eleverna tycker att de lär sig något utifrån att läsa skönlitteratur i undervisningen. För att få fram materialet till min uppsats har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med två lärare samt fyra elever i respektive klass. Jag har även genomfört observationer i båda klasser.

Abstract Jessica Jönsson (2011). Mångkulturell eller monokulturell undervisning: en studie om pedagogers förhållningssätt i etniskt homogena svenska skolor. Malmö högskolan: Lärarutbildningen. Jag har genomfört en undersökning i en kommun där skolorna inte präglas av det mångkulturella samhället. De undersökta skolorna ligger i en grannkommun till Malmö. I denna kommun är antalet barn med icke svensk härkomst väldig låg vilket gör att skolorna i denna kommun betraktas som etnisk homogena. Syftet med denna studie har varit att öka kunskaper om vilket förhållningssätt pedagogerna har och om de förbereder eleverna för det mötet med den mångkulturella samhälle de lever i.

Den här studien tar utgångspunkt i ett projekt för att digitalisera undervisning för nyanlända. Syftet med studien är att öka kunskapen kring hur digitalisering av undervisning kan användas för att individanpassa svenskundervisning för nyanlända ur ett lärarperspektiv. En fråga som behandlas är om digitaliseringen påverkat lärarnas syn på individanpassning. Studien besvarar också frågorna om digitaliseringen förändrat lärarnas undervisning och hur styrdokumentens individualiseringsintentioner framkommer i digitaliseringsprocessen.En kvalitativ ansats valdes och i studien har halvstrukturerade intervjuer gjorts med fyra stycken Sfi-lärare. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan ordagrant.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka en grupp pedagogers förhållningssätt till och värdering av en undervisning med populärkulturella inslag. Vi ville ta reda på om och i sådana fall hur sådana inslag berikar undervisningen. För att söka svar på detta lät vi genomföra en studie där vi skickade ut enkäter och höll intervjuer med ett antal yrkesverksamma pedagoger. Resultatet av vår undersökning visade på en avvikelse mellan pedagogernas hållning till och praktiska utövning av undervisning med populärkulturella förtecken. Undersökningen åskådliggjorde också lyckade exempel på hur populärkulturen kan inkorporeras i undervisningen och därmed gynna utveckling och arbetsgång för såväl elev som lärare..