Majstorovi?, Z. Utsöndring av stenbildande substanser i Urin ? kan stickprov er-sätta dygnsmängder? Examensarbete i Biomedicinsk laboratorievetenskap 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde Bio-medicinsk laboratorievetenskap, 2011. Syfte.

Feromoner är substanser som används vid kemisk kommunikation mellan individer av samma art. Hos häst har ännu inga feromoner identifierats men studier gjorda i Litauen tyder på att kresoler, ämnen som bildas i tarmen vid nedbrytning av bland annat aminosyror och som utsöndras via Urin och avföring, kan ha feromon effekt hos häst.Syftet med detta examensarbete var att undersöka förekomsten av kresoler och andra substanser i Urin och brunstsekret från ston i östrus med hänsyn till variation mellan dagar i brunst och mellan provmaterial.Prover samlades in från 8 ston under 10 brunster och vid tre tillfällen från ston i diöstrus. Uppsamling av flyktiga substanser från Urin- och sekretproverna gjordes med ?Solid Phase Micro Extraction? (SPME). För separering och identifiering av substanserna användes gaskromatografi och masspektrometri.

En metod för detektering och kvantifiering av gamma-hydroxysmörsyra (GHB) i Urin med gaskromatografi (GC) är framtagen på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Metoden är relativt unik då den inte kräver upparbetning i form av derivatisering, indunstning eller extraktion. Urinen surgörs med koncentrerad saltsyra och internstandard, gamma-valerolakton, tillsätts. GHB övergår då till laktonformen, gamma-butyrolakton (GBL). Därefter injiceras provet direkt på en GC-FID med en kapillärkolonn för glykoler och alkoholer.

I detta arbete presenteras en metod för bestämning av fri kotinin och totala mängden kotinin i Urin och serum. Metoden bygger på hydrolys av prov (för total bestämning av kotinin) och extraktion i metylenklorid. Bestämning av kotinin har gjorts med HILIC-MS/MS..

Denna rapport diskuterar vilka ämnen i Urinen som påverkar förutsättningarna för utvecklingen av biofilm i Observe Medicals automatiska Urinmätare Sippi och på så sätt stör mätsignalen. Idéer och förslag på åtgärder mot detta problem diskuteras. Rapporten tar upp fem olika lösningar som har testats med produkten: albumin utspätt med vatten, fritt hemoglobin utspätt med vatten, albumin blandat med Urin, fritt hemoglobin blandat med Urin samt endast Urin. Volymmätningarna gick till på ett sådant sätt att varje lösning pumpades från en behållare till mätkammaren i Sippins engångsset. Alla mätningar utfördes med två varianter av engångsset.

Njurens funktion är bl a att reglera vätskebalansen i kroppen och elektrolytkoncentrationen. Njuren består av livsviktiga enheter så kallade nefroner. Nefronerna kan skadas och orsaka proteinläckage ut i Urinen, främst albumin. Detta är vanligt vid diabetes mellitus, högt blodtryck och åderförkalkning.Kreatin bildas i njurar, lever och pankreas och transporteras med blodet till andra organ t ex muskler och hjärnan. Delar av kreatinet i musklerna omvandlas till kreatinin.

I Sverige har 379 barn och ungdomar under 19 år fått en cancerdiagnos under 2012.På de arbetsplatser där personalen inte var tillräcklig informerade observerades enhögre exponering för cytostatika i patienternas Urin. Arbetare vid Avdelning förOnkologi är regelbundet exponerad för de toxiska substanserna. På lång sikt innebärdetta en yrkesmässig exponering för låga doser av cytostatika. Sammanfattningsvis ärdet sannolikt att exponeringen sker via huden och inte via luft och man vet ännu inteidag konsekvenserna av cytostatika substanser i avloppsvattnet. Detta till följd av förlite forskning om vilka konsekvenser detta har för miljön.

Den traditionella synen på avloppssystemen gällande god hälsa och minimerad påverkan på omgivande miljö, tenderar att mer och mer inriktas mot låg resursförbrukning samt återförsel av näringsämnen. Urin utgör cirka 1% av hushållens avloppsvattenflöde, men innehåller ca 80% av kvävet, 60% av kaliumet och cirka 50% av fosforn som finns i hushållens avloppsvatten. Innehållet av kväve, kalium och fosfor utgör ca 15-20% av Sveriges konstgödselanvändning. Tungmetallinnnehållet i Urin är jämförelsevis lågt. Sammantaget gör detta källsorterad Urin intressant att studera ur näringsåterförselsynpunkt.

En metod för detektering och kvantifiering av gamma-hydroxysmörsyra (GHB) i Urin med gaskromatografi (GC) är framtagen på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Metoden är relativt unik då den inte kräver upparbetning i form av derivatisering, indunstning eller extraktion. Urinen surgörs med koncentrerad saltsyra och internstandard, gamma-valerolakton, tillsätts. GHB övergår då till laktonformen, gamma-butyrolakton (GBL). Därefter injiceras provet direkt på en GC-FID med en kapillärkolonn för glykoler och alkoholer.

Syftet med denna studie var att utveckla en metod för intraoperativ mätning av kirurgisk stress hos hund. I en pilotstudie genomgick två hundar ovariehysterektomi där Urinprover togs före respektive efter avlägsnande av båda äggstockarna med hjälp av Urinkateter. Resultatet från pilotstudien, grupp A, visade att värdet av noradrenalin i Urinen ökade efter avlägsnande av äggstockar, medan Urinens koncentration av adrenalin inte ökade lika mycket. I en uppföljande studie, grupp B, genomgick 10 tikar ovariehysterektomi och där togs Urinprover före respektive efter avlägsnande av första äggstocken. Blodtryck och hjärtfrekvens har registrerats varje minut under hela operationen. Endast noradrenalin analyserades i grupp B.

Kunskapen om hur tränande hästar påverkas av olika dieter behöver bli större. Därför utfodrades 6 tränande travhästar med 3 olika typer av foderstater. Våra frågeställningar var:Hur påverkas hästens vattenintag och vätskebalans av olika foderstater? Hur vätskebalansen påverkas under arbete.Hypotesen var att hästens vattenintag och vätskebalans skulle påverkas och att vätskebalansen kommer att påverkas av de olika dieterna under arbete.Hästen får i sig vatten från tre källor, dricksvatten, vatten i foder och metaboliskt vatten. För att behålla vätskebalansen måste intaget av vatten täcka det hästen förlorar.

För att en mjölkko ska vara vid god hälsa och producera optimalt är det viktigt att hennes energimetabolism är i god balans. Förhöjda nivåer av ketonkroppar (?-hydroxybutyrat, acetoacetat och aceton) är en indikation på att störningar i energibalansen föreligger och har i flera studier kopplats samman med ökad risk för sjukdomar och sänkt mjölkproduktion. I veterinär ambulatorisk verksamhet används olika snabbtester för att enkelt påvisa förhöjda nivåer av ketonkroppar i mjölk, Urin och blod.Syftet med denna studie var att utvärdera fyra snabbtesters tillförlitlighet för ketonkroppsdetektion hos mjölkkor, under svenska förhållanden, i jämförelse med en verifierad laboratoriemetod.Från 51 mjölkkor i olika laktationsstadier samlades blod-, mjölk- och Urinprov. Förekomsten av ketonkroppar undersöktes med fyra olika snabbtester: Precision Xceed (helblod), PortaBHB milk ketone test (mjölk), Acetontest (mjölk) samt Ketostix (Urin).

I och med en ökande psykisk ohälsa i samhället samtidigt som att användandet av sociala medier bara ökar är dessa ämnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan användandet av sociala medier och psykisk hälsa och eventuella skillnader avseende män och kvinnor i olika åldrar. Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie med en enkätundersökning. Enkäten delades på Facebook och var tillgänglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i något signifikant samband mellan användandet av sociala medier och psykisk hälsa.

Långvarig stress ger hos djur precis som hos människor psykisk och fysisk ohälsa. Upptäckt och bedömning av stress är därför av stor vikt. Det finns flera stressindikatorer som förhöjd hjärtfrekvens och stressbeteenden men kortisol anses idag vara huvudindikatorn. Kortisol är involverat i immunförsvaret, stressvaret och energiregleringen. Frisättning stimuleras av exempelvis fysisk aktivitet, födointag och stress. Hos hund varierar kortisolnivån med fysiologiska parametrar som ras, ålder och eventuellt kön, men saknar en tydlig dygnsrytm. Stressvaret varierar mellan individer och efter typ av stresstimuli.

Bakgrund: Både kateteranvändning och residualUrin kan leda till flera komplikationer i efterförloppet. Att studera detta ansågs betydelsefullt ur ett kvalitetssäkerhetsperspektiv.Syfte: Att beskriva förekomst av postoperativ residualUrin efter neurokirurgi relaterat till kateteranvändning. Syftet var även att belysa hur sjuksköterskor dokumenterade detta och om eventuella riktlinjer fanns och hur de i så fall följdes.Metod: Kvantitativ, retrospektiv studie med deskriptiv ansats. En journalgranskning genomfördes och de 144 patientjournaler som studerades på den aktuella vårdenheten valdes ut genom ett konsekutivt urval.Resultat: Nästan samtliga patienter vars journaler studerades hade haft Urinkateter under operationen. För de patienter där residualUrin hade förekommit var detta dokumenterat i standardvårdplanen hos samtliga.