Detta projekt handlar om hur vi kan bo nära varandra i en stad och samtidigt ha tydliga gränser kring de ytor vi delar. Var möts vi i staden? Var är vi tillsammans i bostaden? När övergår den privata sfären till gemensam?Kommunikationen i dagens bostadshus har reducerats till minsta möjliga vilket helt tar över dess utformning. Att istället se denna som en social yta har potential att skapa ett levande atmosfär där mer privata funktioner delas med kommunikationen. Delandet handlar också om de saker vi har i hemmet, är delning av kökmaskiner och städredskap ett möjligt sätt att spara energi? Hur kan vi bygga för att främja detta?I processen har jag försökt definiera vad som skapar ett attraktivt boende i stadskontext och se hur detta går att applicera i morgondagens Stockholm.

Industriellt byggande i trä och projektledningsmetoder hänger ihop. För att visa på vilket sätt de har ett samband har kunskaper om projektledning och byggteknik applicerats på företaget Martinsons sätt att projektera höga bostadshus i trä. Syftet med examensarbetet är att upprätta ett förslag till en hållbar projektmodell för projekteringsprocessen gällandes höga bostadshus i trä. Genom strukturering och standardisering av projektflödet i ett bostadsprojekt kan detta i framtiden gynna byggandet av höga bostadshus i trä både i Sverige och internationellt. Resultatet visar en flödesstruktur över ett bostadsprojekt, en manual till projektledaren samt en analys över beslutsunderlaget med rekommendationer på åtgärder för att uppnå en effektivare process utifrån både traditionell-och agil projektledningsmetodik.

Många städer vill utveckla vattenkontakt, tillgängliggöra och öka den urbana vattenkvaliteten. Gatukontorets programenhet i Malmö stad beslutade 2012 att ett program för stadens kanal skulle tas fram. Jag blev involverad i detta arbete och beslutade mig för att även skriva mitt examensarbete om detta ämne. Målet med uppsatsen är tredelat; att ta fram ett program för Malmös kanal, att beskriva och reflektera över programmet, samt att föra en bredare diskussion kring urbant vatten. De metoder jag använt mig av för att färdigställa arbetet har varit inventering, analys, intervjuer, arkiv- och kartstudier, litteraturstudier, workshop samt en form av introspektiv efterreflektion. Resultatet har blivit ett program för utveckling av Malmös kanalrum, samt en beskrivning och reflektion av programskrivandet, dess kontext och arbetsprocess samt en reflektion kring urbant vatten. Frågan om stadens relation till vattnet är ytterst aktuell, dels för att vattnets och och de angränsande stadsrummens värde som rekreationsområden och sociala arenor ökat markant, men även för de utmaningar vi står inför med klimatförändringar och en höjd havsnivå. Att genom planeringsdokument hitta välgrundade och framsynta förhållningssätt är en viktig pusselbit..

Kombinerat bostadshus, kontor samt kommersiella lokaler längs Hornsbruksgatan, Södermalm. Den bärande, stadstypologiska idén är att möta respektive typologier från Hornsbruksgatan och Högalidsparken. På så vis bildas ett gång-/butiksstråk på södra sidan av byggnaden samt ett parkstråk mot norr. Arkitektoniskt vill byggnaden lyfta fram en ärlig och massiv materialitet, samt en rumslig rörelse som kretsar kring denna. Sturkturellt är bjälklagen förskjutna ett halvplan mellan de bärande väggarna, så att denna rumsliga rörelse även sker vertikalt inom lägenheterna..

Året var 1942 då egendomen Löfstad slott tillföll Svenska riddarhuset och Östergötlands Fornminnes? och Museiförening (nuvarande Östergötlands länsmuseum). Den sista ägarinnan på slottet, Emily Piper, testamenterade egendomen och ville med testamentet bevara slottet för att visa upp det för allmänheten som ett ?verkligt typiskt exempel på ett adligt hem på ett gammalt svenskt gods under 1800?talet?. I dag förvaltar företaget Linköpings skogstjänst egendomen som förutom slottet består några tusen hektar jord? och skogsmark samt 39 bostadshus och ett 60 tal olika ekonomibyggnader.

Flertalet av de bostadsområden, vilka vi idag kallar för ?utsatta?, uppkom som ett resultat av den bostadspolitik som tog sin början efter andra världskrigets slut och kan sägas ha nått sin kulm i det vi känner igen som miljonprogrammet. Målet med, den relativt nya, storstads- och den urbana politiken är att bryta mönster av det utanförskap som existerar inom dessa områden. Den senaste reinkarnationen av denna politik är det lokala utvecklingsavtalet (LUA). Kommuner ingår avtal med staten utifrån ett ramverk vilket säger att kommunerna åtager sig att genom samverkan och tvärsektoriella partnerskap arbeta med urbant utvecklingsarbete.

Den här rapporten är en sammanställning av ett gestaltningsarbete där ett bostadshus i 5 våningar projekterats fram. Huset i fråga har anpassats till att kunna byggas med prefabricerade volymelement och enbart i stommaterialet trä. Prefabricerade volymelement är färdigbyggda rumsenheter, tillverkade på fabrik. Dessa kan vara så pass färdigställda att de levereras till en byggarbetsplats med färdig fasad och fast inredning. Eftersom arbetet baserats på volymelementsbyggande, har projektering skett efter de villkor och den byggteknik som då tillämpas.

Denna rapport ger en beskrivning av hur två lagringsbyggnader har förvandlats från tidigare lagerbyggnader tills idag två bostadshus. De byggobjekt som kommer att diskuteras är gamla vattentornet i Norrköping samt spannmålssilorna i Söderköping. Rapporten tar upp punkter som berör båda byggnaderna men ger även en mer detaljerad beskrivning av specifika problem som varit unikt för någon av dessa två byggnader.Aspekter som tas upp i rapporten är innebörden av byggnadernas placering både geografiskt men också på en mer detaljerad nivå. Båda byggnaderna har varit kulturhistoriskt intressanta vilket gjort att jag även tagit upp en diskussion om detta. De båda objekten beskrivs både utifrån hur de ser ut idag men även hur de var tänkta att fungera innan ombyggnaden, samt kort om byggnadernas historia.

Det finns idag planer på, att i parken ovanpå Stadshagens tunnelbanestation, bygga ett bostadshus. Mitt förslag är ett tiovåningshus med offentliga lokaler i gatuplan och på våning ett, och fyra lägenheter per våning på resterande våningsplan. De offentliga lokalerna består av ett kafé med tillhörande utställningslokal i gatuplan och verkstäder för barn på våning ett. Med min byggnad vill jag bidra till att skapa ett mer aktivt gatuliv i den här delen av Stadshagen. Jag vill skapa lägenheter som tar till vara på ljuset på platsen, och eftersom tomten är smal också skärmas av från omkringliggande hus.

Ett arbete om att bo urbant på äldre dar..

Projektet ligger i Stadshagen på nordvästra Kungsholmen, där den omkringliggande bebyggelsen består till stor del av större kontorsbyggnader och är mycket varierad i storlek. Fokus låg tidigt på att hitta en byggnadsvolym för den speciella tomt som har angetts för projektet, nämligen den kuperade park en park ovanför tunnelbanestationen Stadshagen. Under projektets gång har avvägningen mellan hur mycket de enskilda lägenheternas kvaliteter ska få styra utformningen av volym och fasad samt hur volymen ska få begränsa lägenheterna varit viktig.Byggnaden innehåller åtta bostadsplan med fyra lägenheter på varje plan. Lägenheterna är utformade samma sätt på alla planen. Den största ligger i det nordvästra hörnet och är 71 kvadratmeter stor med tre sovrum.

Göteborg vill minska trafiken i innerstaden. Som ett led i detta så har ett urbant konsolideringscenter som heter Stadsleveransen upprättats. För att det ska kunna vara ekonomiskt hållbart bör fyllnadsgraden på stadsleveransens ekipage öka. Därför är syftet i den här uppsatsen att undersöka förutsättningar för en tilläggstjänst i form av konsolidering av avfall via Stadsleveransen.Via strukturerade intervjuer med fastighetsägare i området där stadsleveransen verkar och informationssökning har studien analyserat nuläget för avfallshantering i området. Studien har också analyserat vad litteraturen och tidigare forskning visar kring ämnet, där tydliga framgångsfaktorer identifierats till: Stöd från myndigheter, samarbete med befintliga aktörer, restriktioner som uppmuntrar till användande av UKC samt att börja med enklare produkter.Hushållsavfall hanteras idag av kommunen och deras kommunala bolag Renova, medan det för återvinningsmaterial finns flera olika aktörer.

Med jämna mellanrum byter skogsfastigheter ägare. Arv, gåva, köp och expropriering kräver en fungerande värdering. Värderingarna sköts av personer med erfarenhet, ofta med hjälp av någon av de gängse värderingsmetoderna. För att värderingar skall hålla god kvalitet även då erfaren personal ej finns att tillgå behövs ytterligare metoder. Målet med studien är att undersöka variabler som påverkar priset vid en försäljning av en skogsfastighet. Variablerna används sedan för att sätta ihop en modell för värdering. Denna studie baseras på data från 48 genomförda köp av skogsfastigheter i Kalmar län.

Sluttningshus. 3 kilformade bostadshus på en sluttning i Gröndal. På Sannadalsplatåns i centrala Gröndal finns en plats med fin utsikt mot Mälaren och Stockholms stad. Härifrån sluttar marken 22 meter till lekparken nedanför. Mot gatan, på Sannadalsplatån, är byggnaderna som lägst för att sedan växa sig som högst där marken är som lägst.

The main aim of this research is to survey the general colour scheme for private dwellings inVisby, built 1860?1930. During this period the visual appearance of the town of Visby changedsubstantially, since the increased local production of lime led to the plastering of many woodenbuildings. Which colour schemes were chosen for the different building types of the historic centreof Visby, and which colours came to dominate the time period? The methods used for answeringthese questions have partly been field studies on site and sampling of selected buildings, andpartly critical reading and observation of iconographic material (paintings, drawings, aquarelles,postcards and photographs).