Sök:

Sökresultat:

345 Uppsatser om Urbana vćtmarksparker - Sida 6 av 23

Musikupplevelsens betydelse : En studie av fenomenet musiklyssnande i det rörliga liminala tillstÄndets urbana landskap

Jag ville i denna studie redogöra för vilken betydelse portabelt musiklyssnande har för mÀnniskor i rörelse i det samtida urbana samhÀllet.Jag frÄgade mig inledningsvis om musiklyssnandet har nÄgon rituell funktion, samt huruvida det Àr en företeelse som existerar i ett liminalt tillstÄnd. Jag undrade följaktligen vilka miljöer som musiklyssnande gör sig gÀllande i. Har miljöerna nÄgon inverkan pÄ upplevelsen av musiken, och pÄverkar upplevelsen individerna? I denna studie har jag redogjort för att musiklyssnandet sker i samband med Äterkommande rörliga situationer. Dessa situationer har tydlig geografisk avgrÀnsning och har bÄde tydlig början som slut.

FrÀmjande av den biologiska mÄngfalden i ett kommunalt sammanhang

Kvalitet och biologisk mÄngfald Àr av stor betydelse för grönomrÄden i tÀtorter. NedskÀrningar och organisationsförÀndringar inom kommunal parkförvaltning har dock bidragit till negativa konsekvenser med avseende pÄ dels kvalitet och dels den biologiska mÄngfalden. Förlusten av biologisk mÄngfald Àr ett globalt problem. MÄnga insatser görs för att frÀmja bevarandet av den biologiska mÄngfalden..

Planera i ett grönomrÄde - En fallstudie i Ronneby Kommun

Hur planerar man förtÀtning av stÀder dÀr grönytor vÀljs ut för ny exploatering? Det Àr vad arbetet i huvudsak vill ha svar pÄ. StÀderna vill bÄde expandera och integreras i ett urbant liv och samtidigt ha tillgÄng till mycket grönt. Det urbana stÄr för den tÀta staden med sociala möten, kommunikationer och service etc. medans det gröna stÄr för friytor, grönomrÄden och grönska i stÀderna. Ronneby Àr en kommun likt mÄnga kommuner som har den hÀr problematiken mellan urbanitet och natur.

PÄ cykel i Karlskrona : En studie av cykelvÀgnÀtet i Karlskrona tÀtort

SammanfattningEnligt forskningen förknippas den stationsnÀra planeringen ofta med att planlÀgga en tÀt och blandad bebyggelse intill tÄgstationer. Planeringen har uppstÄtt som en reaktion mot utglesning och anpassning för bilen. PlaneringssÀttet har de senaste Ären blivit en strategi för att jobba mot en hÄllbar samhÀllsutveckling. Syftet med uppsatsen Àr att försöka bidra med en ökad förstÄelse kring den stationsnÀra planeringen, hur nya tÄgstationer anses vara en strategisk viktig satsning för en region samt pÄ vilket sÀtt det kan anses betydelsefullt för mindre orter och dess utveckling. Qviström har kritiserat den regionala planeringen för de stationsnÀra lÀgena i SkÄne. Enligt Qviström har planeringen ett fokus pÄ den stationsnÀra planeringen som anses vara inriktad mot ett urbant perspektiv.

TrÀd i hÄrdgjorda ytor : hur kan situationen optimeras för trÀd planterade i hÄrdgjorda miljöer?

TrÀd har historiskt sett varit en viktig del av vÄra stÀder. Utöver rent arkitektoniska vÀrden sÄ bidrar stadstrÀden Àven till ett bÀttre mikroklimat, minskad stress och en bÀttre hÀlsa hos stadens invÄnare. I stort bidrar trÀden ocksÄ till en bÀttre miljö och studier har visat pÄ att varje planterat trÀd i förlÀngningen ger en ekonomisk nettovinst. TrÀd Àr följaktligen en viktig del av vÄra urbana miljöer som vi bör vÀrna om. Stadsmiljön utgör emellertid ofta en ogÀstvÀnlig vÀxtplats, lÄngt ifrÄn trÀdens naturliga vÀxtmiljö. PÄ grund av den pÄgÄende förtÀtningen och platsbristen i vÄra stÀder tvingas mÄnga trÀd stÄ i hÄrdgjorda ytor.

En kÀnsla för naturen : En studie om pedagogers syn pÄ utomhuspedagogik

MÄrtensson (2011) har pÄ begÀran av NaturvÄrdsverket forskat om naturkontaktens betydelse för barns hÀlsa. I rapporten hÀvdar MÄrtensson att barns möjligheter till friluftsliv i vardagen hÄller pÄ att förÀndras i takt med den vÀxande urbana miljön. Barn idag tillbringar mera tid framför datorn och tv`n. Vidare lyfter författaren fram hur viktigt det Àr att barn Àr ute och leker dÄ de samtidigt lÀr kÀnna omgivningarna för att pÄ sÄ sÀtt utveckla positiva band med naturen (ibid). I Ur och Skur förskolor Àr det ingen risk att barn blir stillasittande dÄ de Àr ute sÄ mycket och rör pÄ sig..

Tillskaffning av markrÀttigheter för exploatering i Dar Es-Salaam

Globalt sett har stadsbefolkningen ökat stadigt under de senaste decennierna och trenden förvÀntas bestÄ sÀrskilt i utvecklingslÀnder. I Afrika har den snabba tillvÀxten i stadsomrÄden föranlett svÄrlösliga, grundlÀggande utmaningar. TillvÀxten sker till största delen genom informella och "markockuperande" bosÀttningar i oplanerade omrÄden dÀr nödvÀndig infrastruktur och samhÀllsservice saknas för flertalet. Det har blivit överbefolkat nÀra stadskÀrnorna. Det Àr höga halter luft- och vattenföroreningar och miljön Àr pÄ mÄnga hÄll hÀlsovÄdlig.

Test av avrinningsmodell mot data frÄn tvÄ urbana omrÄden i Göteborg och Oslo

This essay examines middle school students? understanding of a text read aloud to them in English and the connection between the degree of listening comprehension and the expected increase of vocabulary throughout middle school. The same listening comprehension test was carried out in grades 4, 5 and 6 in a middle school in order to survey differences in English listening comprehension in regard to the ability to reproduce the content of an oral text. The result shows that there was a progression from level to level when it comes to comprehension and the number of words reproduced and that this progression was most noticeable between grades 4 and 5..

Torget som blir till slagfÀlt varje natt... En studie om Fristadstorget i Eskilstuna och dess planering utifrÄn ett trygghetsperspektiv

MĂ„let med uppsatsen Ă€r att beskriva vilka fysiska och sociala planeringsaspekter som kan verka trygghetsskapande pĂ„ urbana platser. MĂ„let har Ă€ven varit att undersöka eskilstunabornas trygghetsuppfattning pĂ„ Fristadstorget. De frĂ„gestĂ€llningar som stĂ€llts Ă€r vilka aspekter som kan leda till trygghet pĂ„ en urban plats? Är Fristadstorget en trygg plats och finns det kopplingar mellan trygghetsupplevelsen och dess planering utifrĂ„n ett trygghetsperspektiv? Syftet med arbetet Ă€r att fĂ„ en djupare kunskap och förstĂ„else för hur vi som landskapsarkitekter kan skapa tryggare platser i staden. TvĂ„ olika litteraturstudier har gjorts.

Vem Bygger Staden?

Syftet med detta arbete Àr att undersöka problematiken i strukturerna mellan bostadsbyggandets aktörer och deras förhÄllande till individen. Syftet Àr Àven att undersöka förutsÀttningar för bostadsbyggande dÀr individen sjÀlv ges möjlighet att planera och bygga sin bostad. UtgÄngspunkten i arbetet Àr att undersöka individens möjligheter att skapa sitt eget boende i ett flerbostadshus. Vi stÀller oss frÄgan och utforskar i arbetes första del varför detta inte sker i större grad i dagslÀget och vad det kan bero pÄ. UtifrÄn ett teoretiskt angreppssÀtt som utgÄr ifrÄn strukturers pÄverkan och aktörers handlingar i samhÀllet undersöker vi strukturerna fysisk planering och bostadsbyggande. HÀr presenteras Àven olika Àmnen som behandlar individen och dess förhÄllande till boendet och pÄverkan inom stadsbyggande. I arbetets empiriska del undersöks byggemenskaper, vilket innebÀr att individer tillsammans gÄr ihop och i egen regi planerar, bygger och förvaltar en bostad.

Vertikala TrÀdgÄrdar : ett grönt verktyg i planeringen av framtida urbana miljöer

In present time, more and more people move into cities. Densification of cities as planning policy together with an intensive urbanization, makes urban planners face with the contradictory task of creating a city that is both dense and green. Façade vegetation has been used for centuries, mainly in the form of various climbing plants that with or without supportive structures have spread over facades to give a green impression to the environment. The development of new technology today allows urban planners to use greenery integrated with façades. Vertical gardens offer a larger variety of plants, and at the same time takes advantage of the technological benefits of vegetation in city planning.

Musik - ett verktyg för 100-sprÄkligt utforskande i förskolan : - en intervjustudie av pedagoger i Reggio Emiliainspirerad verksamhet.

MÄrtensson (2011) har pÄ begÀran av NaturvÄrdsverket forskat om naturkontaktens betydelse för barns hÀlsa. I rapporten hÀvdar MÄrtensson att barns möjligheter till friluftsliv i vardagen hÄller pÄ att förÀndras i takt med den vÀxande urbana miljön. Barn idag tillbringar mera tid framför datorn och tv`n. Vidare lyfter författaren fram hur viktigt det Àr att barn Àr ute och leker dÄ de samtidigt lÀr kÀnna omgivningarna för att pÄ sÄ sÀtt utveckla positiva band med naturen (ibid). I Ur och Skur förskolor Àr det ingen risk att barn blir stillasittande dÄ de Àr ute sÄ mycket och rör pÄ sig..

Centralitet och periferi i det nya Europa : StÀder som regionala nav i samarbete och konkurrens

European cities of today are under the challenge to find ways to stay competitive and flourish in a rapidly changing world, where the old patterns of centrality and periphery not necessarily holds true. New and improved communication networks, a changed political geography in Europe, and the globalisation of not only the financial and industrial markets but also to a certain extent the globalisation of people, have all led to great challenges for cities and regions.In a changed spatial reality the classic monocentric models are challenged by newer models of urbanisation. The polycentric urban region is one such model which has been used to describe urban regions like the Randstad in the Netherlands and the Rhein-Ruhr region in Germany. Regions which lack the single dominant central city of the monocentric models of old, and instead shows a high degree of more equal-sized and sometimes more specialised cities in regional cooperation. The polycentric urban region is in that aspect a possible model for how other urbanised regions in Europe may act to be able to position themselves as attractive urban regions and regional hubs in the European urban network.Polycentric urban regions are not a universal solution, though.

Industrigatan som offentligt rum - en gemensam historia

Norra Sorgenfri a?r ett gammalt industriomra?de i o?stra Malmo? som sta?r info?r en gedigen omvandlingsprocess fo?r att bli en del av Malmo?s innerstad. Utvecklingen ska ske successivt under ett antal a?r och drivas av Malmo? stad i samverkan med omra?dets privata fastighetsa?gare och verksamma akto?rer, vilket go?r processen va?ldigt komplex. Malmo? stad har storslagna visioner fo?r omra?det och vill i ett tidigt skede utveckla Industrigatan, omra?dets ?ryggrad?, till ett intressant och attraktivt stra?k.

Ses! Ett projekt om att synas i mörker

Examensarbetet har handlat om hur man med produktdesign kan öka synligheten hos tjejer i Äldrarna 18-25 Är som rör sig i urbana, trafikerade miljöer under de mörka delarna av dygnet. Genom intervjuer, frÄgeformulÀr och litteraturstudie urskönjdes att mÄlgruppen var vÀl medveten om nyttan med reflexanvÀndning men att detta trots allt inte var ett starkt nog motiv till att anvÀnda reflexer dÄ existerande produkter ansÄgs löjliga, opraktiska och fula. Vad som huvudsakligen har bearbetats Àr mjuka vÀrden sÄsom status och estetik samt yttre krav pÄ ett optimerat reflexbÀrande. Resultatet Àr en vÀska som med sin multifunktionalitet och sobra estetik medger synlighet för brukaren. Det Àr en reflexprodukt som mÄlgruppen kan identifiera sig med och bÀra vid mÄnga tillfÀllen..

<- FöregÄende sida 6 NÀsta sida ->