Sök:

Sökresultat:

345 Uppsatser om Urbana träd - Sida 9 av 23

GÄr det att planera för anpassning till förÀndringar i det urbana landskapet? - i sÄ fall, hur?

Vi lever i en förÀnderlig vÀrld vilket ger bÄde möjligheter och utmaningar nÀr det gÀller att planera inför framtiden. VÀgen dit Àr inte nÄgon linjÀr ekvation och för att hantera denna ovisshet krÀvs stor respekt och anpassning till dynamik och förÀnderlighet. Stadens struktur formas av sin tid och befÀster villkoren för livet i staden för en lÄng tid framöver men mÄste samtidigt kunna anpassas till de förÀndringar den utsÀtts för. Att bygga stad Àr en stÀndigt pÄgÄende process. Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur planeraren kan arbeta för att hantera förÀndringar i urbana landskap för att möjliggöra eller underlÀtta för utveckling och anpassning till förÀndringar. Planerarens tankesÀtt, roll och verktyg gÀllande stadsbyggnad med fokus pÄ förÀnderlighet och hÄllbarhet analyseras och problematiseras i uppsatsen.

Framtida energiförsörjning till off-grid basstationer

Telekombranschen har de senaste decennierna upplevt en stark tillvÀxt, framförallt i urbana omrÄden och vÀstvÀrlden. Nu nÀr denna tillvÀxt Àven sker i utvecklingslÀnder och dess landsbygd, söks det efter nya sÀtt att försörja basstationer som ej Àr kopplade till elnÀtet med energi. Syftet med detta examensarbete Àr att studera och analysera framtida hÄllbara energilösningar för basstationer inom telekombranschen.Detta görs genom att kartlÀgga alternativ, analysera vilka hinder och möjligheter som finns samt undersöka vilka kompetenser som krÀvs för en vidare utveckling. Arbetet har framförallt baserats pÄ intervjuer av aktörer i telekombranschen samt litteraturstudier.Studien visar att de tekniker som i framtiden har störst potential att ersÀtta dieselgeneratorerna idag Àr solceller samt smÄskalig vindkraft. För att denna utveckling skall ske krÀvs det innovationer och nya sÀtt att implementera energisystem med basstationer.

Den nya vilda naturen i stadens övergivna platser

PÄ flera platser i Europa har övergivna industriomrÄden lÀmnats orörda och tillÄtit naturen ta över, platser som genom design sedan gjorts tillgÀngliga för mÀnniskor i form av sÄ kallade urbana naturparker. MÄlet med uppsatsen Àr att beskriva ny vild natur utifrÄn ekologiska, sociala och estetiska vÀrden. Uppsatsen syftar till att besvara frÄgan om vad forskning och praktiker sÀger om den nya vilda naturens utvecklingsmöjligheter i stadens övergivna ytor. Vad finns det för attityder kring ny vild natur och de platser den representerar i staden? Genom en litteraturstudie av begreppet 'ny vild natur' behandlar uppsatsen begreppet och de faktorer som gör det till en ny vild natur och vilka ekologiska, sociala och estetiska vÀrden som pÄvisats för ny vild natur i stadens övergivna platser.

Vattendesign i landskapet - landskapsarkitektur möter framtida klimatförÀndringar : Water design in the landscape - landscape architecture meets future climate changes

Klimatet Ă€r i stĂ€ndig förĂ€ndring. Genom historien har det skett stora temperaturvĂ€xlingar och vad man kan se idag Ă€r att medeltemperaturen pĂ„ jorden ökar, samt att dramatiska vĂ€dersituationer verkar bli allt vanligare. Klimatet förĂ€ndras naturligt men vĂ„ra utslĂ€pp av vĂ€xthusgaser bidrar med att ytterligare förstĂ€rka denna trend. De förĂ€ndringar som vi ser idag förutspĂ„s eskalera i framtiden. Ökade medeltemperaturer leder till att glaciĂ€rer successivt smĂ€lter och det kan komma att innebĂ€ra dramatiskt förĂ€ndrade landskapsbilder. HavsytenivĂ„n höjs och kustnĂ€ra- och lĂ„glĂ€nta omrĂ„den riskerar att svĂ€mmas över.

Traditionell ekologisk kunskap i en framtid med lokala, sjÀlvförsörjande och urbana samhÀllen

Several scenarios point toward a future where we are far more people on Earth than today, where most of those people will live in cities and where oil no longer dominates in the transport systems and in agriculture as an energy source and where less energy will be available to us. The report investigates what areas in traditional ecological knowledge that can contribute to the transition that follows a future with less energy and establishes three areas with the potential of becoming important: areaspecific biological knowledge in societies that are more dependent upon its surrounding environment and its natural prerequisitesthe local management of these biological resources, which often means a fair sharing and sustainable handling of the resources and which has been observed in Nobel price awarded Elinor Ostrom?s researchthe world views that lie behind how the environment is considered and managed, world views that can inspire and point toward how we in the future should formulate world views that do not give the destructive modern management of the environment It is also noted that the magnitude of the city living in the future is a historical news and that very little research has been done in how traditional knowledge can be transferred into this kind of living..

Urban vindkraft i Malmö

Sverige Àr ett föregÄngsland nÀr det gÀller miljöarbetet men har inte tillhört de ledande lÀnderna pÄ vindkraftsomrÄdet. Vindkraftsproduktionen i den urbana miljön Àr sÀllsynt pÄ den svenska marknaden. Uppsatsens syfte Àr att undersöka vad som menas med urban vindkraft, belysa vilka problem och hinder finns för vidare utveckling och berÀtta om framtidsplanerna för urban vindkraft i Malmö. Vidare försöker jag Àven redogöra för vilken pÄverkan urban vindkraft har pÄ vÄrt samhÀlle. Uppsatsen grundar sig pÄ analys av artiklar som behandlar urban vindkraft, studier av rapporter samt intervjuer med ansvariga för dem olika projektet som pÄgÄr i Malmö idag.

Urbanitet i det gamla och nya Vilnius

I detta examensarbete analyseras ett förortsomrÄde respektive den gamla stadskÀrnan i Vilnius, Litauens huvudstad. I arbetet framgÄr bland annat att tÀtheten i Gamla stan Àr ungefÀr dubbelt sÄ hög som i de bÄda modernistiska förorterna Justini?k?s och Vir?uli?k?s. Vidare ger Jane Jacobs teorier ledtrÄdar till vad det Àr som gör vissa stadsmiljöer och parker mer attraktiva Àn andra. Bebyggelsens öppenhet och slutenhet analyseras med en ny metod, som grundar sig i en tredimensionell berÀkning av hur mÄnga procent av himlen man ser frÄn varje given punkt i ett geografiskt omrÄde.

TaktrÀdgÄrdar vid Àldreboenden : frÄn koncept till gestaltning med Brahem vÄrd- och omsorgsboende som exempel

Arbetets syfte Àr att undersöka hur taktrÀdgÄrdar kan fungera och gestaltas vid Àldreboenden. FramstÀllningen tar sÀrskilt fasta pÄ kunskap om utevistelsens positiva hÀlsoeffekter i relation till Àldreboendens allt viktigare roll i staden. Studien presenterar idén om taktrÀdgÄrdar som utemiljö för de Àldre, och exemplifierar kunskaper om detta genom visioner och gestaltningsförslag för Brahem vÄrd- och omsorgsboende i Stockholm. GrönomrÄden i anslutning till bostaden ökar tillgÀngligheten för de boende och erbjuder utevistelse med naturrelaterade upplevelser. Satsningar pÄ taktrÀdgÄrdar kan utnyttja byggda konstruktioner och pÄ lÄng sikt ge sociala, miljömÀssiga, estetiska och ekonomiska fördelar.

Konceptet ekosystemtjÀnster och dess möjliga roll i planeringen av stadens grönstruktur - intervjustudie och fallstudie

Grönstrukturen kan spela en betydande roll för mÀnniskors vÀlbefinnande i staden och den urbana grönstrukturen uppmÀrksammas alltmer för sina fördelar. EkosystemtjÀnstkonceptet erbjuder ett alternativt sÀtt att planera den urbana grönstrukturen. Begreppet ekosystemtjÀnster har blivit populÀrt i samhÀllet under en relativt kort period, trots att det rÄder ovisshet om vad begreppet betyder, samt osÀkerhet om hur ett arbete inkluderat ekosystemtjÀnstbegreppet kan ske. Det finns ocksÄ en osÀkerhet om vad det har för fördelar och vad det ger för möjligheter gentemot traditionella planeringsformer för grönstruktur. Det finns dÀrför ett behov av att öka kunskapen om ekosystemtjÀnsters eventuella roll i planeringen av grönstrukturer i stÀder, undersöka vad anvÀndningen av begreppet anvÀnds till, sÄ planerare kan göra adekvata beslut.Syftet med studien Àr att undersöka anvÀndbarheten med ekosystemtjÀnster som begrepp och koncept vid planering av urban grönstruktur.

Orangeri + Förskola

Fo?rskolan +Uppgif ten:Uppgiften syftar till att ge ett planunderlag fo?r en ny fo?rskola. Fo?rskoleverksamheten ska kompletteras med flera funktioner fo?r att harmoniera ba?de med det urbana sam- manhanget sa? va?l som de sociala fo?rutsa?ttningarna. Fo?r att detal jplanen ska kunna a?ndras ma?ste platsen detal jstuderas vilket avses med uppgif ten, en fo?rskola + i Tantol- unden.Fra?gesta?llning:Min fra?gesta?llning har varit hur man skapar en trygg mil jo? fo?r barn at t va?xa upp i och vad a?r det som go?r att vi ka?nner oss trygga oavsett a?lder?Lo?sning:Genom att la?ta orangeriet sammanbinda fo?rskoleverksamheten vill jag skapa en symbol fo?r naturen som omfamnar barnen.

Öppen dagvattenhantering i urbana miljöer :

Storm water causes a number of problems in our country, particularly in city environment with its surfaces of non-absorbing ground materials. At heavy rain falls there are floods due to lack of capacity in the drain system when meeting heavy water masses over a short time. When the drain system is overloaded huge water masses reach the recipient untreated and there causing disturbances in the aquatic ecosystem. Due to emissions from mainly traffic, industries and other human activities the storm water is polluted. Earlier the problem used to be solved technically, by increasing the capacity of the tubes and by construction of reservoirs to delay the floods peaks.

FörutsÀttningar för det moderna japanska enfamiljshuset. Projekt: Calahorra, Spanien

Textens syfte Àr att peka pÄ ett antal av de förutsÀttningar som har möjliggjort det moderna japanska enfamiljshusets sÀrart. Fokus ligger pÄ det typiska i centrala Tokyos stadsbild som Àr en viktig faktor för den allmÀnna utvecklingen. Stor inflyttning och ett svagt regelverk för stadsplanering har skapat unika smÄhusomrÄden. Den tÀta stadsstrukturen har skapat mÄnga speciella lösningar Àven i bebyggelse utan arkitektonisk ambition, mycket av det man ser i publicerade arkitekturprojekt Àr vanliga inslag i den standardbetonade bebyggelsen. Ekonomi Àr ocksÄ en viktig faktor.

RĂ€tten till den offentliga parken : En studie om Skinnarviksberget,offentlighet och konfliktfyllda rum

Syftet med denna uppsats Àr att studera rÀtten till det offentliga rummet och hur denna rÀtt manifesteras i en urban park som Skinnarviksberget i Stockholm. Fokus lÀggs huvudsakligen pÄ denkonflikt som uppstÄtt mellan de boende intill parken och besökare som vissa menar anvÀnder parken pÄ ett felaktigt sÀtt. Vidare diskuteras vilka konsekvenser denna konflikt fÄr i form avbegrÀnsningar i rÀtten till det offentliga rummet. Studiens empiriska del bestÄr av tjugo enkÀter och fem kvalitativa intervjuer. Studien genomförs företrÀdesvis med hjÀlp av ett humanistisktvetenskapsteoretiskt perspektiv dÄ fokus lÀggs pÄ enskilda personers upplevelser och Äsikter om parken.

Multitorget :

This is a final project which makes up 20 credits at the Landscapearchitecture programme at SLU in Alnarp. The thesis is design based. My final project is comprised two parts; of a competition entry for ? A New Square in the Centre of TĂ€by? as well as a theoretical study that derives from the competition proposal. The competiton itself was announced on March 1st 2007 with the final hand-in date on May 28th 2007. The program of the competition asked for a flexible urban square that offers a diverse range of activities that can be used during both night and day, all year around. I became interested in the term ?mutlifunctionality? and I went on to use the subject as a base for my design approach.

Hotell : platsen för det nya urbana mötet

Hotellbranschen har utvecklats till att fokuserar mer pÄ att locka externa besökare utifrÄn, vilket förÀndrar dynamiken kring hur hotell ser pÄ sig sjÀlva och dess omgivning. Denna uppsats syftar till att studerar hur hotellen anvÀnder sina publika utrymmen sÄsom lobby, bar och restaurang till att locka mer mÀnniskor utifrÄn och vilka typer av rum som skapas. Uppsatsens empiriska material bygger pÄ intervjuer med anstÀllda pÄ olika hotellkedjor i Stockholms lÀn. Det teoretiska ramverket bygger frÀmst pÄ Ray Oldenburgs teori om den tredje platsen men Àven kring teorier om hotellens pÄverkan pÄ stÀder, tjÀnstesamhÀllets utbredning och teorin om buzz. Resultatet av studien visar att hotellen har förutsÀttningar och möjligheter att fungera som mötesplatser som liknar den tredje platsen genom att de fÄtt nya möjligheter genom att kombinera deras tillgÄng till ytor och ny teknik.

<- FöregÄende sida 9 NÀsta sida ->