Dagens sta?der sta?r info?r en fo?rta?tning som kommit att bli ett allt mer accepterat ideal inom samha?llsplaneringen. Genom att bygga ta?tt kan den stora efterfra?gan mo?tas som finns pa? att bo i urbana miljo?er. Fo?rta?tningen sker ofta genom att hamn- och industri- omra?den avvecklas i stadens centrala delar vilket frigo?r attraktiva markomra?den.

Jag har i min undersökning uppmärksammat den dolda konsten som alltid finns tillgänglig i vårt allmänna stadsrum. Utifrån tre platsbestämda offentliga konstverk behandlar denna uppsats frågeställningen, Hur används stadens offentliga konst av barn och unga i tre bostadsområden? Syftet med uppsatsen är att genom fältstudier undersöka hur konstverk i bostadsområden används av de barn och unga som bor där. De konstverk uppsatsen ställer i centrum har skilda egenskaper, tillkomst syften och estetiska utseenden. De är alla belägna i Stockholms ytterområden.

Riskträd är ett välanvänt begrepp inom den urbana miljön, men hantering och uppföljning av dessa skapar många frågetecken för förvaltare och markägare. I bland annat USA och Storbritannien ser domstolar allt hårdare på ansvaret för olyckor uppkomma av fallande träd. Detta gör att kraven på förvaltningar och markägare har höjts väsentligt under det senaste decenniet. Dokumentation som till exempel vad som inventerats, hur ofta inventeringen sker och vilka åtgärder som vidtagits är saker som en förvaltare i princip tvingas att göra för att kunna bevisa sin oskuld när ett träd faller. Kraven på dokumentation leder till att mindre förvaltningar kan ha svårt för att klara hanteringen av träd ekonomiskt eller på samma sätt som större förvaltningar kan. Förvaltningar kan dock oavsett storlek komma långt i sin riskhantering av träden genom att göra det mest nödvändiga.

Sedan 80-talet har inställningen till funktionsplanering av städer svängt från funktions- uppdelning till funktionsblandning. Anledningen är att funktionsblandning främjar stadsmiljöer för fotgängare och cyklister, ökar det sociala klimatet i gaturummet och minskar miljöpåfrestningarna genom möjlighet till samordnad logistik. Men även om stadsrum och stadsformer på pappret i många fall anpassas för att stödja funktionsbland- ning så blir resultatet inte alltid en funktionsblandad stad. Idag börjar planeringsfältet inse att istället för att planera funktionsblandning måste de incitament som stödjer funktionsblandning planeras för. För att möjliggöra denna planering måste verktyg och analysmetoder användas och utvecklas för att mäta vilka grader och typer av funktions- blandning som en plan har potential för.

Vanligtvis lever våra stadsträd under stark stress i de urbana miljöerna och mår ofta ganska dåligt. Det urbana klimatet skiljer sig från landsbygdens klimat och de ogynnsamma faktorerna kan exempelvis vara köld, stark värme, stark vind, vattenbrist, näringsbrist, för starkt ljus, för svagt ljus, markkompaktering eller gift. Dessa faktorer kan ha en negativ påverkan på träden och framförallt rotmiljön kan försämras kraftigt. Stadsträden har ofta långtifrån optimala växtbetingelser eftersom markens kemiska, fysikaliska och biologiska egenskaper är helt annorlunda från de förhållandena som existerar i trädens naturliga miljö. Kungslindarna (Tilia x europaea ?Koningslinde?) på Åsötorget i Stockholm planterades i början av 60-talet.

Riskhantering inom rese- och turismnäringen där resenärens uppfattning ligger till grund för dennes köpbeslutsprocess har fått begränsat med uppmärksamhet på den akademiska arenan.Syfte: denna uppsats syftar till att studera vilka riskuppfattningar som en potentiell resenär associerar med den urbana miljön, samt hur detta fungerar som inverkansfaktor på resenärens konsumentbeteende i valet av staden som destination. Teoretiskt ramverk: en litteraturgenomgång och ett teoretiskt ramverk visar på vad som utgör det så kallade risksamhället, betydelsen av riskkategorisering diskuteras samt hur kopplingen mellan resenärens riskuppfattning och dennes köpbeslutsprocess ser ut.Metod: för att uppnå syftet har problemet angripits med ett abduktivt arbetssätt. En kombination av kvantitativ och kvalitativ metodik har applicerats. I enkätundersökningen deltog 224 inkommande resenärer till Stockholm, vilket har bearbetats statistiskt med Pearsons Chi2-test för att undersöka graden av riskuppfattning beroende på socio-demografiska faktorer. Dessutom genomfördes nio samtalsintervjuer som ledde till en tematiserad sammanställning.Empiri: genom enkätformuläret observerades att psykologiska riskuppfattningar var mest framträdande, och i samtalsintervjuerna noterades hur riskuppfattningen påverkar konsumentbeteendet.Resultat: slutsatserna som har dragits är att 1) korrelation föreligger mellan socio-demografiska faktorer och riskuppfattning, 2) stadens livsrytm fungerar som inverkansfaktor, och att 3) uppfattningen om risker präglas av subjektivitet..

The objective of this study was to uncover what aspects of urban plazas and parks that are most important for users? evaluations of places? aesthetics and microclimate (the characteristic climate for a limited space). This was done by investigating people?s general ideas of plazas and parks (the prototypical concepts) and compare these with place users? descriptions of four specific places. Interviews with two groups (31 and 24 persons respectively) were carried out in order to collect this information.

Sedan 00-talet har hipstern blivit synonymt med unga, trendkänsliga och urbana människor som anammar en särskild livsstil och bosätter sig i gamla arbetarklasskvarter. Syftet med denna studie är att studera hur hipstern skildras i media i relation till klass och plats, med fokus på den mediala bilden av hipstern i Stockholm. Studiens teoretiska urvalsram bygger på Bourdieus teorier om kulturellt kapital och klass samt hans analys av den nya medelklassen ? the new petit bourgoisie. Genom att tillämpa sig av Bourdiues kulturella kapital kan man studera hipsterns livsstil och smakpreferenser.

Pulvinaria regalis Canard, hästkastanjsköldlusen, är sedan 2006 en ny skadegörare i Sverige och kan beskrivas som en invasionsart. Angreppen av P. regalis kan uteslutande ses i urbana miljöer nära vägar och bebyggelse på trädstammar av flera olika slags stadsträd. Insekten är polyfag och har därmed ett brett värdväxtspektra. Dock ses de största angreppen oftast på lind, lönn och hästkastanj. Hästkastanjsköldlusen orsakar med honans äggsäckar vita fula fläckar på trädens stammar och nedre grenverk.

Enligt ett av de 16 miljökvalitetsmålen, Ingen övergödning, ska halterna av eutrofierande ämnen inte ha någon negativ effekt på människors hälsa, den biologiska mångfalden eller vår möjlighet till ett hållbart brukande av mark och vatten. En stor bidragande orsak till den rådande övergödningsproblematiken i svenska vatten är läckage av främst näringsämnena kväve och fosfor från agrara och urbana källor.Hallands kustkommuner har sedan länge problem med övergödning och behovet för åtgärd är stort. Länet är särskilt utsatt för näringsläckage, delvis på grund av att en stor del av åkermarken utgörs av genomsläppliga jordar, vilka underlättar för vattnets framkomlighet och transport av näringsämnen, men även för att vattendrag har rätats ut av människan och för att naturliga våtmarker har tagits bort.I Halland rinner Suseån som är den femte största ån i länet. Problematiken i den övre regionen av dess avrinningsområde handlar främst om försurning, medan det i det nedre området främst handlar om övergödning och fysisk förändring av vattendragen.Vattenprovtagning utfördes i Suseån, samt i tre biflöden i den nedre delen av avrinningsområdet, vilken till stor del domineras av jordbruksmarker. De utvalda vattendragen var Käringasjöbäcken, Boarpsbäcken och Årstadbäcken.Resultatet av vattenprovtagningarna uppvisade överlag förhöjda halter av näringsämnen i alla biflöden till Suseån.

Enligt IAS 40 ? Förvaltningsfastigheter, definieras förvaltningsfastigheter som ?mark eller byggnader eller del av byggnad som innehas i syfte att generera hyresinkomster eller värdestegring?. Onoterade fastighetsbolag i Sverige har idag möjlighet att välja mellan att värdera sina fastigheter till anskaffningsvärde eller verkligt värde.IAS ? International Accounting Standards är en internationell redovisningsstandard inom EU som började tillämpas i januari 2001, men blev obligatorisk för börsnoterade bolag år 2005. Dessutom har alla medlemstater möjlighet att lagstifta om IAS-redovisning i icke-noterade bolag.

Detta examensarbete är en del av ett större projekt, som är upplagt som ett samarbete mellan SLU och Stiftelsen Wanås utställningar. Vi är sju stycken trädgårdsingenjörsstudenter som har fått möjligheten att genomföra en utställning på temat experimentell köksträdgård med fokus på den urbana miljön. Förutom jag själv deltar följande studenter i arbetet kring utställningsprojektet: Clara Karlsson Cassland, Lisen Hendeberg, Maria Persson, Linda Wickström och Julia Zuber. Dessutom kommer en broschyr om projektet att sammanställas av Erikka Chapman. Min del i årets utställning handlar om koloniträdgården - och dess användning och uttryck ? men också den sociala roll som kolonirörelsen har haft genom dess drygt hundraåriga historia.

Expanderande städer resulterar i ökande behov av godstransporter och för att behålla en fungerande godsdistribution kan åtgärder behöva vidtas. Trafikstockning och försämrad stadsmiljö är negativa effekter som kan förknippas med en dåligt fungerande godsdistribution. Citylogistik handlar om att kontrollera och optimera godstransporter i urbana områden (city) så att negativa effekter minimeras.Olika typer av citylogistiska åtgärder och koncept har identifierats. Till dem hör till exempel samdistribution, reglering av godstransporter och avancerade IT-system. Inom ramen för projektet SAMLIC, som startades i Linköping 2004, genomfördes pilotförsöket PILOT med det övergripande syftet att utvärdera ekonomisk potential med samdistribution i Linköpings city.

I uppsatsen har fallstudier gjorts för att undersöka hur stadsodling kan fungera som appropriation av stadsrum, på vilket sätt den kommunala organisationen påverkar stadsodlingens förutsättningar liksom om stadsodling kan bli en del av planeringen. Stadsodling har mer eller mindre varit närvarande i svenska städer sedan medeltiden. Syftet och uttrycket har dock kommit att variera över tiden. Stadsodlingsformen som uppsatsen undersökt handlar om kollektiva odlingar i dagens stadskärnor eller i dess periferi. För att undersöka detta har fyra fallstudier i Sverige gjorts, två i Lund, en i Malmö och Umeå.

Den senaste tidens utveckling av modelleringsverktygen på marknaden har öppnat upp för VArelaterade tillämpningar i många avseenden. Dagvattenmodellering i stadsplaneringsprocessen bedöms ge betydelsefull information som kan ligga tillgrund för beslutsunderlag i tidiga planskeden.Syftet med föreliggande arbete är att undersöka vilka effekter framtida förändringar har på den hydrauliska kapaciteten i ett urbant dagvattensystem. Framtida förändringar som avses är: (1) Klimatförändring ? som ökad regnintensitet,(2) Urbanisering - som ökning av andelen hårdgjorda ytor och (3) Förändring av ledningsnätets kondition ? som reducerad genomströmning. Målet är att ge förslag på hur denna typ av information/undersökning kan användas tidigt i planeringsprocessen och därmed öka möjligheten att skapa och upprätthålla en hållbar stadsmiljö.