Bakgrund: I den fysiska vårdmiljön framkom olika förutsättningar för att skapa god omvårdnad då grundläggande mänskliga värderingarna var av betydelse för hur begreppen hälsa och omvårdnad tolkades. De traditionella vårdmiljöerna kunde uppfattas som anonyma och sterila platser av både sjukvårdspersonal och patienter, dessa egenskaper representerar hur fysiskt påtaglig sjukvårdsmiljön var. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur patienter inom somatisk vård upplever den fysiska vårdmiljön på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Tre huvudteman framkom vid analysen av artiklarna; sjukhusmiljö, vårdavdelningsmiljö och vårdsalsmiljö.

Skuggor har länge fascinerat mig och varit en viktig del i mitt konstnärliga arbete. Skuggor av glas berättar inte bara om den yttre formen utan förmedlar även något från glasets inre. Mötet mellan det yttre och det inre, mellan det materiella och det immateriella är ett tema för detta arbete. Konsten och konsthantverket har en unik möjlighet att utforska och förmedla erfarenheter och kunskaper som finns i våra kroppar. Kunskap som vi ännu inte greppat med vårt intellekt.

SammanfattningDen här studiens syfte var att studera lek och kommunikation hos en barngrupp i två olika typer av utomhusmiljöer. Platsens betydelse har lyfts fram genom att samma barngrupp studerats i två olika miljöer, parklek respektive skogsmiljö. Resultatet visade dessa platsers påverkan på just denna barngrupps lekar. Miljöerna var kända och trygga för barngruppen och gruppen var van att vistas utomhus cirka 4 ? 5 timmar varje dag, alla veckans dagar.Frågeställningarna behandlade frågor om hur barngruppen lekte och kommunicerade i byggd parkleks- respektive naturlig skogsmiljö.

Utifrån tanken om ett kulturarvsarbete som är inspirerat av mångfald och delaktighet vill jag undersöka två olika arkeologiprojekt riktade till skolbarn. Kan den här typen av arkeologiverksamheter hjälpa barn och ungdomar med olika ursprung att finna en förankring i sin närmiljö? Kan man på det här sättet öka barn och ungdomars förståelse för att människor på olika platser lever och har levt väldigt olika, men att vi kanske ändå är ganska lika? Skiljer sig Malmö kulturmiljös verksamhet och projektet i Göteborg åt på de här båda punkterna? metod: Studien bygger främst på intervjuer gjorda med barn, lärare och arkeologer som deltagit i verksamheterna. huvudresultat: Arkeologiprojektet i Malmö har sin starka sida i lokal förankring medan Bergsjöprojektets starka sida är att bygga broar. Malmöbarnen har en nyanserad bild av förhistorien, tiden är annorlunda men inte sämre och det finns både för- och nackdelar med hur människor hade det förr. Bergsjöbarnen har klart för sig att liknande fenomen funnits på olika platser i världen under förhistorien. Alla barn har dock gemensamt att deras tänkande är präglat av ett slags framstegstanke ? avsaknaden av modern teknik är en begränsning framförallt när det gäller kontakter och resor. Alla barn, oavsett ursprung, är intresserade och engagerade ? det spelar ingen roll om man har sina rötter på plasten eller ej. Bergsjöbarnens relation till sin hembyggd är präglad av en spänning mellan polerna ?jag? och ?andra?, medan Malmöbarnens resonemang rör sig emellan polerna ?jag? och ?omgivningen?. Arkeologiprojektet i Bergsjön innebar för barnen att de å ena sidan fick upp ögonen för att det funnits människor på platsen väldigt länge och å andra sidan att de genom att visa detta för omvärlden såg en möjlighet att visa på att det finns spännande och intressanta saker i deras hembygd. För Malmöbarnen var det viktigt att utgrävningen var i deras hemmiljö..

On a request from the water sewage plant Gryaab in Gothenburg a power quality survey wasperformed. The voltages and currents have continuously been sampled in the incoming 10 kVsubstation HSP01 from April-August 2008. Power quality measurements were also performedin Gryaabs other 10 kV substation HSP04 fed from HSP01 and at the terminals of theinduction motor IN_PU4040 of 1.3 MW which controls one of the four large inflow pumps tothe plant. The reason for the latter measurement was due to registered negative transients eachtime the motor was connected to the grid. The cause of the transients could be explained by thecoupling in the substation, the ageing of the motor which could result in damage of thebearings or resonance in the motor circuit which amplifies high frequency harmonics.

Användning av direktgjuten slitbetong som farbana är ett intressant beläggningsalternativ. Men för att kunna implementera alternativet i en större omfattning bör en ändring på formeln enligt bro 2004 del 62.323 för direktgjuten slitbetong göras. Detta på grund av att formeln ger för hög stålfiber mängd. Därför är denna rapport en del av förbättringen av formeln.I rapporten gör författaren en inventering där bl.a antal broar som har direktgjuten slitbetong som farbana, i vilka intervaller i både längd och broyta de finns samt var och när dessa broar byggdes tas fram. Det görs även en inventering om vilka typ av skador dessa broar har.

Inom hållbar design har man under senare år börjat härma naturen för att hitta nya lösningar på människans problem. Naturens ekosystem fungerar som praktiska modeller för kretsloppsfungerande miljöer där energi och material tas om hand ? precis som visionen för den hållbara staden. Genom att dels förstå ekosystemets uppbyggnad, dels övergången från ekologi till design, kan man efterlikna ekosystem i den urbana miljön. Designstrategin biomimik är en tillämpning av detta förhållningssätt, där man efterliknar naturens processer i arkitektur.

Klorofyllhalten och karotenoidhalten per torrvikt samt storlek och formen på solbarr och skuggbarr studerades under hösten 2006 från tre granar (Picea abies) på tre olika platser. En metodanalys för pigmentextraktionen gjordes för att kunna använda den bästa metoden. Tre metoder testades och en passiv metod valdes med metanol som lösningsmedel.Den totala klorofyllhalten och karotenoidhalten per torrvikt bör vara högre i skuggbarren än i solbarren för samtliga granar. Ingen skillnad kunde visas för klorofyll a/b förhållandet eftersom förhållandet var olika mellan granarna och de skillnader som kunde visas för två av fallen var relativt små. Generellt var det tre gånger mer klorofyll a än klorofyll b i samtliga barr.

Arbetet redovisar förhållandet mellan belysnings- och fysisk planering och hur dessa två kunskapsfält kan ge upphov till en förbättrad utformning av våra städers offentliga miljöer. Förutom att belysning har såväl rationella och estetiska värden som funktions- och effektbelysning har ny teknik inom belysningsbranschen möjliggjort till en form av ljussättning av platser som tidigare ansågs vara antingen överflödiga, onödiga eller omöjliga. Hållbar utveckling, det offentliga rummet och belysningsplanering utgör således arbetets teoretiska ram där olika begrepp ställs emot varandra och konkretiseras i olika gestaltningsförslag i ett resultatkapitel. I detta kapitel formuleras visioner för olika problemområden i ett geografiskt avgränsat område i Karlskrona, där intentionerna med en ny ljussättning argumenteras och redovisas i ett gestaltande segment.Förutom att arbetet ger ett exempel på tillvägagångssätt för analys av belysning baserat på diverse litterära verk och relevanta handböcker, förankras arbetet med praktiker inom fältet. De ger oss en insikt i vad belysningsplanering anses ha för värde bland kommunerna, ger exempel på ljusdesignerns roll i planeringsprocessen och vad det finns för för- och nackdelar med ett belysningsprogram..

Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en ökad förståelse för små destinationers destinationsmarknadsföring. Frågeställning: Hur kan en liten destination använda sig av samarbete och branding för att marknadsföra sig vid olika tidsskeden? Metod: Vi har valt en kvalitativ metod för den empiriska undersökningen. Det empiriska materialet har inhämtats från tre intervjuer. Vid intervjuerna har vi använt oss av en semi-strukturerad intervjuguide.

I denna uppsats studeras placeringen av svenska filmproduktionsbolag. Eftersom majoriteten av de svenska filmproduktionsbolagen förlagt sig i Stockholm, trots att hälften av all svensk långfilm produceras i Västra Götalandsregionen, studeras de olika spatiala förutsättningarna för filmproduktionsbolag förlagda på dessa båda platser. Den övergripande frågeställningen rör varför majoriteten av svenska filmproduktionsbolag är placerade i Stockholm. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med filmproduktionsbolag, filmföretag och samproducenten Film Väst. Baserat på klusterteorier kring lokalt surr, globala pipelines och temporära kluster, har materialet analyserats.

I denna uppsats har jag ämnat att med utgångspunkt i Malmö undersöka gymnasielever syn på historia, dels som skolämne och dels historians betydelse utanför skolan. Basen för undersökningen har utgjorts av en enkät som besvarades av 117 elever. Tidigare forskning inom samma område har genomförts i andra delar av Sverige och huvudtanken med föreliggande studie har varit att se hur gymnasielever i Malmö svarar på liknande frågor. Med en överväldigande majoritet anser eleverna att det är Europas och 1900-talets historia som är den mest intressanta, en åsikt som. Eleverna tycker i kontrast till tidigare forskning om att lyssna till sina lärares historier samtidigt som många elever saknar utflykter till museer och historiska platser. Historiemedvetandet kan här sägas vara mycket eurocentriskt något som är föga förvånande då både lärare och elever enkelt kan relatera till det Europa de lever i.

Föreliggande uppsats syftade till att undersöka hur elever som gick sista året på gymnasiet upplevde det kommande vuxenlivet, med aspekter som ansvar, framtid, identitet och krav. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes i studien och verktyget var en intervjuguide. Nio tjejer och fyra killar från två olika gymnasieskolor intervjuades. Alla deltagare gick sista året på gymnasiet och var 18 år gamla. Det insamlade materialet analyserades utefter Burnards (1991) innehållsanalys i 14 steg.

Berättelser finns överallt, de kommer från världen runtomkring oss och någonstans lever de kvar, bildar lager i vårt medvetana eller omedvetna. Med hjälp av berättandet orienterar vi oss i världen, det skapar mening av erfarenheter, konstruerar och kommunicerar uppfattningar om världen, oss själva och andra. Berättandet är en således också en maktfaktor, i hur det positionerar och gör gränsdragningar.Undersökningen ställer frågan om hur lärande sker genom berättandet om tre platser i Israel, och syftar till att ge fördjupad förståelse för berättandet som tillblivelseprocess.Den rör sig inom området visuell kultur och behandlar seendet, representation, i relation till text och bild, verklighet och illusion.Genom att filma platserna, har jag tittat bakom de berättelser jag redan bär på om dem, och på så sätt möjliggjort nya lärprocesser. Jag valde att arbeta med det filmade materialet utifrån titeln I väntan på barbarerna, då den gestaltar också min upptagenhet med att dela in världen, i önskan att förstå den.Jag tittade på platserna och de tittade tillbaka på mig. Den självreflexiva hållningen i granskningen av berättandet har lett till att jag vunnit kunskap genom egen tankeverksamhet.

Arbetet är en teoristyrd fallstudie på Amiralen och Slottsbackens handelsområden, med syfte att undersöka möjligheten att skapa en trevligare visuell externhandelsmiljö med hjälp av förtätning och funktionsintegrering. För att göra detta jämför och förenas handelsperspektiv på platsen med kända stadsbyggnadsbegrepp. Arbetes teori grundar sig på Jane Jacobs syn på staden som centrum för mångfald, Joel Garreaus teoretiserande av externhandelscentrumen utifrån begreppet Edge Cities, samt en syn på den täta staden som en hållbar stad. För att skapa den mångfaldiga staden krävs en inplantering av olika funktioner med olika tidsscheman, så att gaturummet ständigt befolkas av en varierande sammansättning människor. Vid sidan av detta förespråkas små kvarter, en tät stad med hög koncentration av människor och en bebyggelse med blandad bebyggelse från olika tidsåldrar.