Sökresultat:
1671 Uppsatser om Urbana platser - Sida 30 av 112
Ett sociologiskt perspektiv på staden : Finns det förutsättningar för mångfald i stadslivet i Sickla Kaj?
Ett sociologiskt perspektiv på staden är att se till stadens och stadslivets inverkan på människan. Flytten från landsbygden till städerna förde med sig att människor vardagsliv förändrades. Under urbaniseringens fanns farhågor om stadslivets negativa inverkan på människan. George Simmel och Louis Wirth som var verksamma under urbaniseringen ägnade sig åt att se hur förutsättningarna för vardagslivet skilde sig åt mellan de urbana och rurala samhällena. Senare sociologer som Jane Jacobs och Richard Sennett har intresserat sig för hur man kan skapa bra stadsmiljöer som ger plats för mångfald och ett dynamiskt stadsliv.
Urban Symbios - stadsbyggnadsstrategi för King i Helsingborg
Examensarbetet behandlar det s.k. Kingområdet i södra Helsingborg. Planområdet
benämns som King i arbetet, har en storlek av ca 45 hektar och ett avstånd till
innerstaden på ca i kilometer. Området består idag främst av bangård och
verksamheter av olika karaktär. Under en kommande 20-årsperiod kan stora
förändringar förväntas ske i dessa delar av staden och det är i denna
utveckling som arbetet tagit sin utgångspunkt.
Avgränsningar i svenska rehabiliteringsträdgårdar : en studie i inramning och ingångars utformning och dess betydelse för deltagarna
Jag har undersökt hur rehabiliteringsträdgårdar ser ut på ett antal platser i Sverige. Eftersom rehabiliteringsträdgårdar såsom alla trädgårdar består av många olika element har jag valt att börja utifrån och in genom att inriktat mig på trädgårdarnas inramning och ingång. Arbetet startar med en kortare litteraturstudie i ämnet för att ge en bakgrund. Här har jag tagit upp hur historien har lett fram till dagens rehabiliteringsträdgårdar från romartiden fram till våra dagar. Litteraturstudien behandlar även några av de mer betydande teorierna inom området, formulerade av Kaplan & Kaplan, Ulrich och Grahn.
Vad tjänar att hyckla,tids nog får man cykla : Att skapa goda förutsättningar för cykeltrafiken på Växjö stationsområde
Detta arbete syftar till att utreda vilka faktorer som möjliggör ökade flöden av cykeltrafik på Växjö stationsområde. Arbetets genomförandemoment utgår i aktuell teori och forskning inom området.Utifrån Växjös ambitiösa miljömål och vilja att skapa goda förutsättningar för cyklister (tillsammans med projektledningens önskemål om förslag på detta) bedöms ett stort behov finnas av att hitta lämpliga platser för nya cykelparkeringar och en byggnation av ett nytt cykelgarage. Placeringen för cykelgaraget kommer att utgå från de visioner och planer som finns för tidigare nämnd ombyggnation på Växjö stationsområde..
Meda poteken i centrum : En analys av den fysiska lokaliseringen av apotek efter omregleringen samt ett statligt bidrags troliga påverkan på lokaliseringen
Den svenska apoteksmarknaden omreglerades 1 juli 2009. Sedan omregleringen har antalet apotek ökat från dryga 900 till över 1300 stycken. Syftet med denna uppsats är att studera var de nyetablerade apoteken lokaliserat sig. Dessutom syftar uppsatsen till att analysera det bidrag staten upprättat för att främja apoteken i glesbygden och vilken trolig betydelse bidraget får för den fysiska lokaliseringen i glesbygden.Av de nyetablerade apoteken har två tredjedelar etablerats på platser med mycket hög tillgänglighet. Ungefär 30 apotek har upprättats på platser som innan omregleringen inte hade ett apotek men inget nytt apotek har lokaliserat sig på glesbygden.
Centrum i periferin : om konsumtion & stadslandskap
Hur påverkas stadslandskapet av kommersiella drivkrafteroch aktörer? På vilket sätt påverkar invånarnastaden genom sina konsumtionsmönster? Och hurpåverkas det mänskliga vardagslivet i staden i sin turav de kommersiella fysiska miljöerna? Är plats ochkonsumtionsvanor de starkaste identitetsmarkörerna förmänniskor idag och på vilket sätt manifesteras och upprätthålls detta i stadsmiljön? Vilken typ av stadslandskap kan komma att behövas, eller bildas, i en framtid som kräver en mer resurssnål konsumtion?Det här arbetet diskuterar konsumtionssamhället, tronpå ekonomisk utveckling och ständigt högre materielltvälstånd som en väg till lycka, samt vad detta betyderför stadens miljöer och de som lever i dem. Diskussionenkretsar både kring vad kommersiella krafter fårför konsekvenser för stadens fysiska miljö liksom hurkonsumtionssamhället påverkar vår tids uppfattningom vad som är stad. Olika tendenser och fenomen i detnutida stadslandskapet som kan kopplas till konsumtionssamhället tas upp, exempelvis sprawl, anonymitet,icke-platser, globala intressen som ställs mot lokala,tendensen att automatiskt förknippa stadsliv medshoppingliv, liksom de privata aktörernas ökade inflytandeöver stadsutvecklingen.Olika typer av kommersiella miljöer i staden behandlas,från gågatan till gallerian, från det lokala centrumet till det externa. I arbetet reflekteras kring vikten av att försöka frigöra sig från invanda föreställningar om hur olika stadsmiljöer bör se ut och fungera för att på så sätt hitta bättre lösningar eller starta en diskussion, till exempel om det ofta bortglömda ytterstadslandskapet på gränsen mellan stad och land.En specifik kommersiellt präglad stadsmiljö studerasnärmare.
En ökad kontroll av tillverkningsresurser i samband med CAM-
beredning
Sandvik AB grundades 1862 av Göran Magnus Göransson som var den första i världen som lyckades framställa stål enligt Bessemermetoden. Idag, nästan 150 år senare, har Sandvik AB 44 000 anställda och är verksamma i 130 olika länder världen över och har en omsättning på närmare 72 miljarder SEK. (Sandvik) Sandvik är indelat i tre olika affärsområden: Sandvik Tooling, Sandvik Materials Technology och Sandvik Mining and Construction, vilket också är det område detta examensarbete berör. En del av produktionsberedningen av produkterna, CAM-beredningen, är att skapa de verktyg som produkten i fråga skall bearbetas med. Verktygen hämtas i dag från olika platser (databaser, mallar) och används sedan i beredningen för att simulera bearbetningen av produkten.
Termohalin cirkulation i Nordatlanten
Den termohalina cirkulationen är en global havscirkulation driven av densitetsskillnader, som gör att varmt vatten transporteras mot polerna och kallt vatten mot ekvatorn. Densiteten påverkas av temperatur och salinitet (och tryck, som vanligtvis ignoreras). Därför heter cirkulationen termohalin. Saliniteten minskar när vatten tillförs genom nederbörd, havsissmältning eller landavrinning. Saliniteten ökar genom avdunstning och isbildning.
Spel till dans- Från Dansladu till Stockholm Pride
Uppsatsen handlar om mina erfarenheter av att vara dansmusiker och spelman inom svensk folkmusik idag. Under flera års tid har jag fördjupat mig inom spelmansmusiken och har med tiden känt av ett större behov att spela till dans för att nå en djupare i respektive tradition. Med fokus på polskedans ska jag utforska vad jag kan utveckla i mitt fiolspel och samtidigt ta reda på hur dansen tas emot av en ny publik. Metoden kommer vara att dokumentera danspelningar- och kurser på olika platser i landet. Jag kommer också att hålla egna kurser med danspedagoger med rörliga roller-pedagogik i ett projekt som kallas Queerpolska..
Spel till dans - Från Dansladu till Stockholm Pride
Uppsatsen handlar om mina erfarenheter av att vara dansmusiker och spelman inom svensk folkmusik idag. Under flera års tid har jag fördjupat mig inom spelmansmusiken och har med tiden känt av ett större behov att spela till dans för att nå en djupare i respektive tradition. Med fokus på polskedans ska jag utforska vad jag kan utveckla i mitt fiolspel och samtidigt ta reda på hur dansen tas emot av en ny publik. Metoden kommer vara att dokumentera danspelningar- och kurser på olika platser i landet. Jag kommer också att hålla egna kurser med danspedagoger med rörliga roller-pedagogik i ett projekt som kallas Queerpolska..
Ekosystemtjänster i bostadsmiljö : ekosystemtjänster som utgångspunkt för gestaltning av en bostadsgård i Lindängen
Syftet med detta examensarbete är att undersöka ekosystemtjänsternas potential för att användas i designprocessen av en bostadsgård i Lindängen
i Malmö. Frågeställningarna som arbetet utgår från är; Vad innebär konceptet om ekosystemtjänster i den mindre skalan? och Vilka ekosystemtjänster kan integreras
i en gestaltning för att få en ekologisk och socialt orienterad bostadsgård? Metoderna som använts är litteraturstudie, samtal, platsstudier, gestaltningsförslag
och gåturer. Studien utgår från en bostadsgård i Lindängen i Malmö vilket är del av ett miljonprogramsområde från rekordårens byggande.
Millennium Ecosystem Assessment gjorde en omfattande utredning av världens ekosystem i början av 2000-talet. Den visade på att många av ekosystemen som finns idag är hotade, och därmed försvagas möjligheterna till att
leverera ekosystemtjänster som människan är beroende av.
Att Styra eller Bli Styrd : En Undersökning av Systemlegitimitet i Kina
Kinesiska myndigheter återkommer ständigt till problematiseringen av korruption i offentlig förvaltning, men utländska myndigheter pressar hellre den Kinesiska regeringen om det kinesiska politiska systemets brist på demokrati. Denna studie av inflödes- respektive utflödeslegitimitet hos unga personer på orterna Xiangyun och Midu följer upp på tidigare undersökningar av den äldre generationen på samma platser, samt undersöker vilken av ovanstående brister som kinesiska medborgare uppfattar som det största problemet i det kinesiska systemet. Resultatet visar på vissa generationsskillnader, men även på att befolkningen i stort föredrar ett teknokratiskt förhållningssätt till politiskt styre över det demokratiska alternativet..
Program för utveckling av Malmös kanalrum : program: kontext och arbetsprocess: reflektioner kring urbant vatten
Många städer vill utveckla vattenkontakt, tillgängliggöra och öka den urbana vattenkvaliteten. Gatukontorets programenhet i Malmö stad beslutade 2012 att ett program för stadens kanal skulle tas fram. Jag blev involverad i detta arbete och beslutade mig för att även skriva mitt examensarbete om detta ämne.
Målet med uppsatsen är tredelat; att ta fram ett program för Malmös kanal, att beskriva och reflektera över programmet, samt att föra en bredare diskussion kring urbant vatten.
De metoder jag använt mig av för att färdigställa arbetet har varit inventering, analys, intervjuer, arkiv- och kartstudier, litteraturstudier, workshop samt en form av introspektiv efterreflektion.
Resultatet har blivit ett program för utveckling av Malmös kanalrum, samt en beskrivning och reflektion av programskrivandet, dess kontext och arbetsprocess samt en reflektion kring urbant vatten.
Frågan om stadens relation till vattnet är ytterst aktuell, dels för att vattnets och och de angränsande stadsrummens värde som rekreationsområden och sociala arenor ökat markant, men även för de utmaningar vi står inför med klimatförändringar och en höjd havsnivå. Att genom planeringsdokument hitta välgrundade och framsynta förhållningssätt är en viktig pusselbit..
Leklandskap i skolmiljö : förslag till gestaltning av utemiljön på Lunds Montessorigrundskola
Med dagens utveckling av barns minskade rörelsefrihet och tätare stadsbyggnad finns risker för konsekvenser gällande barns utomhuslek. Skolgården som barns huvudsakliga utomhusmiljö blir då allt viktigare. Lekplatser och skolgårdar i Sverige tenderar dock att vara likartade och till stor del utformade på traditionellt vis med statiska material och utplacerade prefabricerade lekredskap. Vi kallar detta för ?möblerade? lekmiljöer.
En fråga om vad och hur : Att främja social hållbarhet i samband med renovering av miljonprogrammen
Under tio år, 1965-1974, byggdes en miljon bostäder i Sverige som del av Miljonprogrammet. Varken förr eller senare har så många bostäder byggts under så kort tid. Ofta byggdes de i utkanten av staden präglade av modernistiska ideal och med moderna byggtekniker. Idag, nästan femtio år efter miljonprogrammet inleddes, är behovet av upprustning akut bland många av miljonprogrammets bostäder. Utöver detta uppvisar många av miljonprogramsområdena sociala problem och på många sätt möter de inte de behov som dagens boende har.