Sökresultat:
564 Uppsatser om Urbana parker - Sida 20 av 38
Hur påverkar förtätningen stadens grönstruktur? :
Urban density is not new, but rather one side of the continous processes of change underway in the city. During the urbanizing boom of the industrialization, when the cities grew bigger, the first spaces to be built on were vacant and planted areas in the interior of the district. The gardens that once were there were replaced by yardhouses. The idea of urban density is that a dense city means less distance between residential areas and workplaces, resulting in fewer shipments and travelers, which ultimately leads to lower energy consumption and lower emissions. Urban density may lead to shorter
distances, but not necessarily.
In the wake of urban density the greenstructures of the city is shattered.
The possibilities for green areas to contribute to the health of the city and its inhabitants is dramatically reduced.
Ekosystemtjänster i bostadsmiljö : ekosystemtjänster som utgångspunkt för gestaltning av en bostadsgård i Lindängen
Syftet med detta examensarbete är att undersöka ekosystemtjänsternas potential för att användas i designprocessen av en bostadsgård i Lindängen
i Malmö. Frågeställningarna som arbetet utgår från är; Vad innebär konceptet om ekosystemtjänster i den mindre skalan? och Vilka ekosystemtjänster kan integreras
i en gestaltning för att få en ekologisk och socialt orienterad bostadsgård? Metoderna som använts är litteraturstudie, samtal, platsstudier, gestaltningsförslag
och gåturer. Studien utgår från en bostadsgård i Lindängen i Malmö vilket är del av ett miljonprogramsområde från rekordårens byggande.
Millennium Ecosystem Assessment gjorde en omfattande utredning av världens ekosystem i början av 2000-talet. Den visade på att många av ekosystemen som finns idag är hotade, och därmed försvagas möjligheterna till att
leverera ekosystemtjänster som människan är beroende av.
Program för utveckling av Malmös kanalrum : program: kontext och arbetsprocess: reflektioner kring urbant vatten
Många städer vill utveckla vattenkontakt, tillgängliggöra och öka den urbana vattenkvaliteten. Gatukontorets programenhet i Malmö stad beslutade 2012 att ett program för stadens kanal skulle tas fram. Jag blev involverad i detta arbete och beslutade mig för att även skriva mitt examensarbete om detta ämne.
Målet med uppsatsen är tredelat; att ta fram ett program för Malmös kanal, att beskriva och reflektera över programmet, samt att föra en bredare diskussion kring urbant vatten.
De metoder jag använt mig av för att färdigställa arbetet har varit inventering, analys, intervjuer, arkiv- och kartstudier, litteraturstudier, workshop samt en form av introspektiv efterreflektion.
Resultatet har blivit ett program för utveckling av Malmös kanalrum, samt en beskrivning och reflektion av programskrivandet, dess kontext och arbetsprocess samt en reflektion kring urbant vatten.
Frågan om stadens relation till vattnet är ytterst aktuell, dels för att vattnets och och de angränsande stadsrummens värde som rekreationsområden och sociala arenor ökat markant, men även för de utmaningar vi står inför med klimatförändringar och en höjd havsnivå. Att genom planeringsdokument hitta välgrundade och framsynta förhållningssätt är en viktig pusselbit..
Går det att skapa en bostadsmiljö för alla i staden i den postmoderna demokratin?
?En stad för alla? är ett välanvänt begrepp idag. Dock kan man fråga sig vad en stad för alla egentligen innebär. I den här uppsatsen har jag valt att fokusera på boendefrågan i den urbana miljön, och hur denna ser ut idag. Finns det idag, i den postmoderna demokratin, utrymme för alla att bo i staden? Uppsatsen fokuserar på exempel ifrån Sverige.
Uppsalas stora stadsträd : att ersätta Fyrisåns hästkastanjer
Detta kandidatarbete syftar till att undersöka vilka träd som kan vara aktuella vid en eventuell ersättning av hästkastanjerna vid Östra Ågatan i Uppsala. Arbetet
syftar också till att förklara vilka komplikationer träd möter i dagens städer, såsom vattenbrist och markkompaktering.
Delen rörande trädens förhållanden utfördes med hjälp av litteraturen Trees for tough urban sites av Henrik Sjöman och med hjälp av Tom Ericsson som specialiserar sig på botanik och ekologi. Jag besökte Östra Ågatan för att bekräfta vilka begränsningar träd i dagens städer har. För artval användes boken Stadsträd från A till Z av Rune Bengtsson, på grund av dess fokus på träd och stora artrikedom. Kriterier på storlek och tålighet som sattes upp hjälpte i urvalsprocessen och allvarliga trädsjukdomar togs i beaktande och därefter betygsattes trädens lämplighet.
Jag erhöll resultaten att städer är ganska ogästvänliga platser för träd men att Östra Ågatan ändå är fullt acceptabel som växtplats.
Mellan husen i stadens periferi
År 2030 förutspås Stockholm vara en miljonstad vilket skulle innebära en befolkningsökning på cirka 150 000 personer. För att möta den växande befolkningen måste man bygga nya bostäder. En av stadens strategier är att komplettera ytterområdena med nya bostäder och arbetsplatser. Idag präglas många stadsdelar i Stockholms ytterområden av 60- och 70-talens storskaliga bebyggelse. En påtaglig kvalitet i många av stadsdelarna är de stora grönytorna mellan bebyggelsen samt större rekreationsområden som ofta finns i dess närhet.I min uppsats har jag valt att studera hur utemiljön i 60-talsstadsdelen Bredäng, sydväst om Stockholms innerstad, kan påverkas av stadens aktuella planer på ny bebyggelse.
Krympande kommuner under lupp : en studie av hur kommunal planering hanterar en negativ befolkningsutveckling
Sveriges befolkning ökar, men ökningen sker mycket ojämnt över landets olika delar. Främst ökar befolkningen i storstadsregionerna och i anslutning till högskole- och universitetsstäder, detta samtidigt som stora delar av landets gles- och landsbygd istället har en negativ befolkningsutveckling. Mer än hälften av Sveriges kommuner har idag en negativ befolkningstrend. Dessa kommuner, här kallade krympande kommuner, präglas inte sällan bara av ett minskat invånarantal utan även av låga födelsetal och en åldrande befolkning. Trenden och den ojämna fördelningen av Sveriges befolkning förväntas fortsätta, och enligt prognoser kommer en allt större andel av Sveriges invånare även fortsättningsvis bosätta sig kring landets större städer.Planering uppkom ursprungligen som ett verktyg för att hantera tillväxt och inflyttning till urbana områden.
KLIMATTOLERANS HOS URBANA TR?D I G?TEBORG: Analys av klimatgr?nser och framtida klimathot
Urban trees contribute significantly to our society. By providing ecosystem services and a habitat that other urban species and ecosystems depend on, both biodiversity and the people in the city benefit. Some characteristics that the trees possess include functioning as biological filters for the atmosphere and water, as well as positively impacting people's mental health. However, urban trees are challenged by stressors such as pollution and a drier environment, making them particularly sensitive to climate change. The goal of this study was to estimate the expected magnitude of climate change in Gothenburg and compare it with the current urban species' natural climate boundaries to understand the extent of the climate threat and which species appear to be most at risk.
Parkkaraktärer : ett verktyg för planering och gestaltning av grönområden
An increasing number of peole are resisting the attraction of living around nature and opting instead to spend their lives in cities. Parks and green areas play an important part in our well-being and we become fascinated with the diversity of nature, in which we find a peacefulness that is unique. Amongst other things, being surrounded by nature can reduce high blood presure, lower the production of stress hormones and stimulate the mind and our ability to concentrate. It is therefore vitally important to entice city residents to parks and green areas to improve their physical and mental well-being. Previous research has shown that humans are seeking for certain characteristics in the parks and green areas which they are visiting.
Stadsdelsparken Skälby i Kalmar : historia, nuläge och framtida utveckling
Skälby park is situated approximately 2,5 km
northwest of the central parts of Kalmar and is
one of fi ve town part parks. Originally Skälby
consisted of a village of four farms. In 1965
the municipality in Kalmar bought Skälby and
the agriculture ceased to appear. The land was
parcelled out into plots and new roads. Only
the area surrounding the old buildings remained,
turned to a park.
Pianisten Hans Roland Orgenius: Först uppåtgående jazzstjärna sedan utkastad från jazzens finrum
Den unge blinde Hans Roland Orgenius hade fått en gedigen musikutbildning på Blindinstitutet Tomteboda när han vid 15 års ålder beslöt att prova på en karriär som jazzpianist. Efter skolan sökte han arbete på Sveriges Radio, där han fick anställning som pianist för att spela i flera radioprogram, ofta tillsammans med sin något äldre kamrat från Tomteboda, Reinhold Svensson. Han började också få spelningar i Stockholmstrakten och blev mycket populär framför allt för sitt sätt att spela boogie-woogie. På somrarna gjorde han turnéer på landsbygden bl a med sångaren Chris Dane. Hans framgångar gav honom skivkontrakt, först med Sonora och sedan Columbia, och han spelade in flera 78-varvsskivor under åren 1952-54.
Erosionsproblematik vid dagvattenhantering : vegetationens betydelse
Erosion är en ständigt pågående naturlig process som kan bli ett problem när hastigheten överstiger vad som är hållbart för naturmarken eller den urbana miljön. Denna uppsats första del behandlar erosion som naturfenomen och produkt orsakad av människan. Erosionshastigheten och omfattning-en påverkas av jordens egenskaper, graden av täckande vegetation och markens lutning samt de naturkrafter som eroderar jorden. Tyngdpunkten i arbetet ligger på erosion i vattendrag. Texten skildrar vidare ingenjörsbiologi som lösningsmetod vid släntstabilisering.
Prydnadsbuskars biologiska strategier, och deras lämplighet för urbana planteringar
Det utbredda slentriantänkandet i vår bransch ligger till grund för många tveksamma, och dyra lösningar.
Den generella mentaliteten verkar vara att, ?man gör de man blir tillsagd? och slutar helt fundera på varför.
Att tänka själv, ifrågasätta, och utveckla sin kunskap inom ett givet område är den enskilt viktigaste förmågan
vi har. När det kritiska tänkandet försvinner och ersätts med jakt på större ekonomiska vinster och ointresse
är branschen ute på hal is. Därför anser jag att det extra viktigt att själv försöka ta reda på varför växter
fungerar, utvecklar och etablerar sig så olika beroende på växtplats och miljö. Grimes C-S-R klassificering,
och ekologiska bakgrund, förklarar på ett bra sätt sambandet mellan växtens konkurrenssförmåga och dess
växtplats.
Litterturstudien av Plant strategies, Vegetation process, and Ecosystem properties (2001) ligger till grund för
resultatdelen och diskussionen.
Våtmarker i urbana miljöer : växtgestaltning och planering
The practice of landscape architectural involves forming the space in our cities and suburbs, as well as the landscape surrounding. The need of exploiting green environment leads up to, among other issues, flood problem during heavy rain and overfed water environments. The problem is partially caused by the shortage of knowledge, how the environment is responding of the innovations made by the city- urban planning and how to get sustainability.
Research and knowledge how to take care of our environment, in a natural way, is increasing. The object of the thesis is to propose control and balance in urban wetlands, and discuss the difference a plant design can do.
The thesis deals with discourses in the field of landscape architecture, biological diversity, dam construction, limnology, planting design and management, pollution of the environment and urban design practice.
Påvel Snickares gränd : ett gestaltningsförslag
Vår bild av centrala Uppsala som en stad med brist på växtlighet, ligger till grund för detta kandidatarbete. Påvel Snickares gränd är en centralt belägen plats som länge saknat funktion. Platsen är idag under ombyggnad. I och med att det gamla Rådhuset har byggts om till en galleria fungerar gränden nu som en entré till gallerian. Den nya utformningen av platsen kommer enligt planerna resultera i en växtfattig torgyta.