Sök:

Sökresultat:

451 Uppsatser om Urbana miljöer - Sida 8 av 31

Det h?llbara modets immaterialr?ttsliga gr?nser - En avv?gning av konflikterna mellan immaterialr?ttsligt skydd och h?llbara designinitiativ inom modeindustrin

I en allt st?rre utstr?ckning syns h?llbara designinitiativ p? modemarknaden. S?rskilt de initiativ som kallas resale, repair, recycle och upcycle. Inneb?rden av dessa h?llbara designinitiativ kan sammanfattas som att gamla material eller hela modevaror f?r f?rl?ngda liv genom att de f?r?dlas eller p? andra s?tt f?rb?ttras.

I vÄtt och torrt : ett gestaltningsförslag med naturen som meddesigner

VĂ€rlden idag förvĂ€ntas möta stora förĂ€ndringar i klimatet. Följdeffekterna Ă€r mĂ„nga och leder exempelvis till havsnivĂ„höjningar och intensivare regn. Ökade och varierande mĂ€ngder vatten i urbana miljöer Ă€r en följdeffekt av detta vilket i vissa fall leder till översvĂ€mningar. Studier som gjorts av framtida klimat antyder att extrem nederbörd blir allt vanligare. Syftet med denna studie har varit att bidra med alternativa idĂ©er om hur ökade mĂ€ngder vatten orsakade av klimatförĂ€ndringar kan hanteras i gestaltningen av staden, dĂ€r vattnet ska ses som en resurs istĂ€llet för ett problem. MĂ„let har varit att för en stadsmiljö i Helsingborg utforma ett stadsrum som kan ta emot stora mĂ€ngder vatten och som kan vara attraktivt bĂ„de nĂ€r det blir vattenfyllt och nĂ€r det Ă€r torrlagt. Stadsrummet ska Ă€ven kunna fungera som ett pedagogiskt inslag i staden genom att framhĂ€va klimatförĂ€ndringarna och samtidigt bidra till en rekreativ stadsmiljö. Arbetet har varit en designprocess som har bestĂ„tt av en kunskapsinhĂ€mtande del och en gestaltande del. Ett antal svenska kommuners syn (Helsingborg, Göteborg, Malmö och Kristianstad) pĂ„ klimatanpassning har studerats, vilket visade pĂ„ att de till stor del ser de ökade mĂ€ngderna vatten som ett problem och vattnet anses vara ett hot mot staden och dess invĂ„nare.

Den urbana tryggheten som tolkad upplevelse : NÄgra unga kvinnors tankar och förhÄllningssÀtt i offentliga rum

Denna studie karaktÀriseras av ett kvalitativt inifrÄnperspektiv och ger inblick i nÄgra unga kvinnors perspektiv pÄ personlig trygghet i stadsmiljöns offentliga miljöer. Jag tittar hÀr nÀrmare pÄ hur mina informanter resonerar kring att röra sig i dessa miljöer och vad som pÄverkar deras syn..

Planera i ett grönomrÄde : En fallstudie i Ronneby Kommun

Hur planerar man förtÀtning av stÀder dÀr grönytor vÀljs ut för ny exploatering? Det Àr vad arbetet i huvudsak vill ha svar pÄ. StÀderna vill bÄde expandera och integreras i ett urbant liv och samtidigt ha tillgÄng till mycket grönt. Det urbana stÄr för den tÀta staden med sociala möten, kommunikationer och service etc. medans det gröna stÄr för friytor, grönomrÄden och grönska i stÀderna.

Dynamik i urbana planteringar : gestaltningsexempel för kvartersparken KungsÀngen i Uppsala

Idag saknar mÄnga landskapsarkitekter tillrÀcklig kunskap om hur vÀxter ut-vecklas, vilket gör att mÄnga planteringar inte utvecklas som man planerat. Genom att anvÀnda sig av vÀxtdynamik kan planteringar bli hÄllbarare, fÄ förbÀttrade sociala, biologiska och estetiska kvalitéer samt locka fler mÄlgrupper. Syftet med uppsatsen Àr att presentera exempel pÄ kunskap som krÀvs för att gestalta dynamiska planteringar i urban miljö. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningen ?Hur kan man gestalta en dynamisk plantering med naturlik karaktÀr i en offentlig park?? I arbetet presenteras tvÄ planteringsförslag för en kvarterspark i industriomrÄdet KungsÀngen i Uppsala.

Produktivitet vid stubblyftning :

Stump wood was used between 1850 and 1950 for production of tar and as firewood. In the 1950s the use decreased because of the introduction of the cheap fossil oil. In the 1970s stump wood became an interesting issue again as a raw material for the pulp industry. Stump lifting has today become a possible source for bioenergy. The objectives with this study were to investigate the productivity of stump lifting and stump extraction, and to analyse the economy.

Alternativa fordon för urban godsdistribution - En jÀmförande studie mellan lastcykeln, paketbilen och elbilen i Göteborgs innerstad

Urbaniseringstrenden utsÀtter storstÀder för fler folk, mer rörelse och större efterfrÄgan pÄgodstransporter vilket i sin tur skapar trÀngsel. I stadskÀrnan Àr handeln ofta som mestcentraliserad och gods mÄste levereras dit pÄ ett eller annat sÀtt. Problematiken som uppstÄr Àratt stÀderna försöker minska den motoriserade trafiken samtidigt som den motoriseradetrafiken dominerar vid de urbana godstransporterna i form av paketbilar. Alternativa fordonbör dÀrför implementeras, vilket konceptet Stadsleveransen i Göteborg börjat göra dÀr en elbiloch en lastcykel anvÀnds för leveranser i vissa delar av innerstaden. Vad som dock Àr oklart Àrvilken fordonstyp som Àr lÀmpligast för godsdistribution i Göteborg utifrÄn kostnader,tidseffektivitet och de mÄlsÀttningar trafikkontoret har för trafiken.För att kunna studera föreliggande problem granskades tidigare forskning och empiriskastudier inom omrÄdet, men pÄ grund av det relativt outforskade problemet behövdeskompletteringar i form av mÀtningar göras.

"Som att vÀrlden har kommit hit" : Stockholmares upplevelser av tiggeri vÄren 2014

I Sverige har det under de senaste Ă„ren florerat en intensiv debatt i det offentliga samtalet, angĂ„ende nĂ€rvaron av tiggande EU-migranter frĂ„n Östeuropa i svenska stĂ€der. Konflikten pĂ„visar att fenomenet tiggeri Ă€r nĂ„got som upplevs som vĂ€ldigt ovanligt och nytt i Sverige. Syftet med den hĂ€r studien var dĂ€rför att utföra en diskursanalys kring hur invĂ„nare i Stockholm förstod fenomenet tiggeri under vĂ„ren 2014. Genom att utföra fenomenologiska livsvĂ€rldsintervjuer med 30 stockholmare ? en heterogen sampel ? identifierades flera övergripande diskurser, dĂ„ tiggeriet i Stockholm definierades som ett rumsligt fenomen som har överskridit normativa grĂ€nsdragningar pĂ„ den urbana platsen.

EN MILJ?STUDIE OM DE GEOKEMISKA F?RH?LLANDENA I SK?RHAMN, SVENSKA V?STKUSTEN

The following study aims to investigate the environmental conditions of the harbor of Sk?rhamn, a small fishing community on the west coast of Sweden. The interest to do so rose as a newly built apartment residence failed to connect the sewage pipes of 18 apartments, causing the untreated sewage running into the sea. The parameters accounted for are the C/N ratio, total organic carbon (TOC) as well as total nitrogen present (TN) and ?13C in the top ten centimeters of a sediment core retrieved in the Sk?rhamn harbour.

Vem Bygger Staden?

Syftet med detta arbete Àr att undersöka problematiken i strukturerna mellan bostadsbyggandets aktörer och deras förhÄllande till individen. Syftet Àr Àven att undersöka förutsÀttningar för bostadsbyggande dÀr individen sjÀlv ges möjlighet att planera och bygga sin bostad. UtgÄngspunkten i arbetet Àr att undersöka individens möjligheter att skapa sitt eget boende i ett flerbostadshus. Vi stÀller oss frÄgan och utforskar i arbetes första del varför detta inte sker i större grad i dagslÀget och vad det kan bero pÄ. UtifrÄn ett teoretiskt angreppssÀtt som utgÄr ifrÄn strukturers pÄverkan och aktörers handlingar i samhÀllet undersöker vi strukturerna fysisk planering och bostadsbyggande.

Samband mellan ESG-betyg och finansiell prestation

I en omv?rld d?r h?llbarhetsfr?gor f?r st?rre intresse ?r det av stor vikt f?r f?retag att l?gga ner resurser och tid p? att utveckla sina verksamheter h?llbart. ESG som st?r f?r ett f?retags arbete g?llande milj?-, social- och styrningsfr?gor har v?xt under senare ?r. Det har genom ?ren genomf?rts ett stort antal studier p? koppling mellan f?retags ESG-prestationer och deras finansiella prestationer som f?ljd, men resultaten ?r skilda och det finns inget tydligt konsensus inom ?mnet. I denna studie unders?ks sambandet mellan europeiska IT-f?retags ESG-betyg och deras finansiella prestationer.

Musikupplevelsens betydelse : En studie av fenomenet musiklyssnande i det rörliga liminala tillstÄndets urbana landskap

Jag ville i denna studie redogöra för vilken betydelse portabelt musiklyssnande har för mÀnniskor i rörelse i det samtida urbana samhÀllet.Jag frÄgade mig inledningsvis om musiklyssnandet har nÄgon rituell funktion, samt huruvida det Àr en företeelse som existerar i ett liminalt tillstÄnd. Jag undrade följaktligen vilka miljöer som musiklyssnande gör sig gÀllande i. Har miljöerna nÄgon inverkan pÄ upplevelsen av musiken, och pÄverkar upplevelsen individerna? I denna studie har jag redogjort för att musiklyssnandet sker i samband med Äterkommande rörliga situationer. Dessa situationer har tydlig geografisk avgrÀnsning och har bÄde tydlig början som slut.

FrÀmjande av den biologiska mÄngfalden i ett kommunalt sammanhang

Kvalitet och biologisk mÄngfald Àr av stor betydelse för grönomrÄden i tÀtorter. NedskÀrningar och organisationsförÀndringar inom kommunal parkförvaltning har dock bidragit till negativa konsekvenser med avseende pÄ dels kvalitet och dels den biologiska mÄngfalden. Förlusten av biologisk mÄngfald Àr ett globalt problem. MÄnga insatser görs för att frÀmja bevarandet av den biologiska mÄngfalden..

Planera i ett grönomrÄde - En fallstudie i Ronneby Kommun

Hur planerar man förtÀtning av stÀder dÀr grönytor vÀljs ut för ny exploatering? Det Àr vad arbetet i huvudsak vill ha svar pÄ. StÀderna vill bÄde expandera och integreras i ett urbant liv och samtidigt ha tillgÄng till mycket grönt. Det urbana stÄr för den tÀta staden med sociala möten, kommunikationer och service etc. medans det gröna stÄr för friytor, grönomrÄden och grönska i stÀderna. Ronneby Àr en kommun likt mÄnga kommuner som har den hÀr problematiken mellan urbanitet och natur.

PÄ cykel i Karlskrona : En studie av cykelvÀgnÀtet i Karlskrona tÀtort

SammanfattningEnligt forskningen förknippas den stationsnÀra planeringen ofta med att planlÀgga en tÀt och blandad bebyggelse intill tÄgstationer. Planeringen har uppstÄtt som en reaktion mot utglesning och anpassning för bilen. PlaneringssÀttet har de senaste Ären blivit en strategi för att jobba mot en hÄllbar samhÀllsutveckling. Syftet med uppsatsen Àr att försöka bidra med en ökad förstÄelse kring den stationsnÀra planeringen, hur nya tÄgstationer anses vara en strategisk viktig satsning för en region samt pÄ vilket sÀtt det kan anses betydelsefullt för mindre orter och dess utveckling. Qviström har kritiserat den regionala planeringen för de stationsnÀra lÀgena i SkÄne. Enligt Qviström har planeringen ett fokus pÄ den stationsnÀra planeringen som anses vara inriktad mot ett urbant perspektiv.

<- FöregÄende sida 8 NÀsta sida ->