När urbaniseringen ökar i världen och människor i allt högre grad flyttar till städer, blirkonkurrensen mellan det urbana och det gröna allt större. Grönområden har positiva effekterinte bara på människor i form av rekreation, friluftsliv och tysta miljöer. De har även positivaeffekter på djur- och växtliv och bidrar till att motverka den uppvärmning som sker i städer. Detråder en vetenskaplig konsensus om att grönområdens fördelar överväger nackdelarna,framförallt synsättet att grönområden ses som mark där potentiell urban närvaro kan öka.Globalt i dag krymper och/eller försvinner grönområden.Stockholm är Sveriges huvudstad och dess största urbana region. Trenden visar på att dettaförhållande kommer att hålla i sig och Stockholm kommer att fortsätta att växa för varje år.Detta gör att staden behöver bygga bostäder och övrig infrastruktur till den ökade befolkningen.Hur kommer detta att påverka de urbana grönområdena? I denna studie genomförs en rumsligGIS-analys för att bedöma tillgängligheten till två grönområden i Stockholms län, Stora Ursvikoch Årstafältet.

Det här examensprojektet har utförts på Volvo CE, Hauler & Loader Division, Arvika. Projektet ingick som ett avslutande moment i maskiningenjörsprogrammet vidKarlstads universitet. Volvo i Arvika tillverkar hjullastare vilket man har gjort sedan mitten av 60-talet. Fabriken har idag ca 1150 anställda som tillsammans levererar över 6000 hjullastare per år.Produktionsvolymen i Arvikafabriken ökar allt mer vilket medför att ett behov av många investeringar för att klara denna volymtillväxt har uppstått. Den huvudsakliga tillverkningen på svetsavdelningen består av fram- och bakramstillverkning.

`When one does not have what one wants, one must want what one has´: `I have had, you see, to resort more and more to very small, almost invisible pleasures, little extras....You´ve no idea how great one becomes with these little details, it´s incredible how one grows. ´ The aim of this master thesis is to find words and expressions that can accompany city phenomenas as well as the people wandering through the space which is defiened as city. Through this tentative search a new term was found namely Urban Settler Marks. This term started a journey and an attempt to theoretisize why people have a need for various spaces to put their Urban Settlers Marks onto. My focus was drawn to electrical boxes in the urban environment because of their ambigious nature.

knyta samman gata och park.två huskroppar formade av stående vinklade skivor så att den visuella och fysiska kontakten mellan det urbana gaturumet och parken blir självklar.Parametrarna som styrt projektet är siktlinjer, flödesanalys och ett grid på 800x800mm..

Studiens syfte är att få en förståelse för hur barn i åldern 9-12 år och föräldrar, bosatta i urbana miljöer, resonerar kring och organiserar sin vardag i fråga om barns rörelsefrihet och fysiska aktivitet i den byggda miljön, samt hur detta ger sig uttryck på barnets upplevda och faktiska rörelsefrihet och fysiska aktivitet. För att få en så nyanserad bild som möjligt har jag byggt studien kring ett flertal metoder; enkäter med både fasta och öppna svarsalternativ till föräldrar, aktivitetsdagböcker, intervjuer med fem barn och deras respektive föräldrar, deltagande miljöobservationer samt två tjänstemannaintervjuer. Resultaten indikerar att föräldrar som upplever den byggda miljön som otrygg och osäker skänker en liten tillåten rörelsefrihet till sina barn, vilket i sin tur gör barnet mindre fysiskt aktivt. Det är viktigt att göra åtskillnad mellan faktisk och tillåten rörelsefrihet då dessa två sällan överensstämmer. Det visade sig att föräldrar kan hantera konflikten mellan den byggda miljön och barns rörelsefrihet och fysiska aktivitet genom bl.a.

I denna uppsats presenteras en jämförande studie av tre gators rumsliga begriplighet (intelligibility). Studieobjekten är Trollebergsvägen, Karl XI-gatan och Öresundsvägen i Lund. Öresundsvägen är föremål för exploatering under kommande år. Här kommer det att skapas en mängd olika byggnader där olika grupper i samhället kan bosätta sig och leva. En rad nya företag kommer att etablera sig.

Utformningen och projekteringen av offentliga miljöer har länge haft visuella intryck som utgångspunkt och fokus. Den fortlöpande urbaniseringen och förtätningen av städer leder till högre krav på offentliga platsers funktion och utnyttjandegrad. Fler människor ska kunna använda och dra nytta av allt färre områden. Det leder till att utformningen av urbana miljöer blir en mångfacetterad uppgift. Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka val som kan göras i projekteringsskedet för att bättre hantera den högre ljudbilden och därmed utveckla en hållbar stadsmiljö. Fokus kommer att ligga på att arbeta med enklare förändringar som kan arbetas in i projekteringsprocessen.

Kultur har länge använts som medel för att planera städer. Kulturen och konsten i staden förväntades förr skapa rättvisa och social jämlikhet men med tiden har den blivit ett medel för att skapa ekonomisk tillväxt. Kultur och kreativitet finns nu med högt upp på dagordningen i strategier för utveckling av städer. Denna utveckling har både kritiserats och hyllats utifrån olika teorier om kultur i stadsplaneringen.I Stockholms urbana periferi finns marginaliserade områden, även så kallade förorter, som präglas av isolering och utanförskap. Ett exempel är Tensta som fungerar som fallstudie i arbetet.

Den urbana situationen idag, med en majoritet av människor som bor och arbetar i städerna, sätter stor press på en välfungerande planeringsprocess. Denna uppsats undersöker hur konsultföretaget Urban Utveckling och Samhällsplanering AB kan utveckla sina analysverktyg när de utvärderar urbana områden då analyserna idag inte argumenterar för prioritering av särskilda åtgärder. Förslaget var att utveckla en prioriteringsprocess som skulle ta in viktiga aspekter av urban planering i beräkningarna, aspekter som skulle kunna påverka denna process. Baserat på intervjuer med lokala aktörer jämfördes sociala och ekonomiska aspekter med varandra och i relation till syftet för analysen, vilket var att området skulle förbättras både för fastighetsförvaltaren och för invånarna. Resultatet presenterade fem åtgärder som genom deras sociala påverkan ? kopplat till syftet för analysen ? borde anses mer aktuella än de övriga.

F?rorter, omr?den som pr?glas av konsekvenserna av ekonomisk oj?mlikhet och utanf?rskap. Socioekonomiskt utsatta omr?den d?r inv?narna lever i ?r en milj? med f?ruts?ttningar och m?jligheter som ?r f? och emellan en milj? d?r bristf?lliga resurser och f?ruts?ttningar ger kriminaliteten utrymme att trivas i. Alla tycks ha n?got att s?ga om f?rorten, f?rutom m?nniskorna som ?r bosatta d?r.

I Maj 2008 utlyste Köpenhamns kommun i samarbetemed Akademisk arkitektförening en öppen,internationell idétävling om Nordhavn.För första gången i historien bor fler folk urbant än pålandsbygden. En av våra städers största utmaningarligger i att bevara och säkerställa den urbana rekreativamötesplatsen som skänker staden dess möten ochhar rekreationsvärde, utifrån ett social hållbarhetsperspektiv. Stadsplanerare och landskapsarkitekterhar ett samhällsansvar att se till att mötesplatsen hållstillgänglig och har kvaliteter ur vistelsesynpunkt.Detta examensarbete innehåller ett gestaltningsförslagtill tävlingen. Det innehåller även en diskussionomkring social hållbarhet och dagens rekreativamötesplatser i sin urbana kontext. Här reflekterar jagspecifikt över tre platser i Inre Nordhavn.

Bakgrund och problem: H?llbarhet och milj? har de senaste ?ren kommit att bli en alltmer aktuell och central del av f?retagens strategi och aff?rsid?. Det har blivit mer relevant i takt med att f?rst?elsen kring hur konsumtion och produktion p?verkar milj?n har ?kat. Som en f?ljd av det har cirkul?r ekonomi kommit att bli en process som f?retag till?mpar f?r att f?rb?ttra sitt klimatavtryck.

Bakgrund: F?r?ldrars delaktighet i v?rden av sitt sv?rt sjuka barn ?r en h?rnsten inom familjecentrerad v?rd. Tidigare forskning visar att f?r?ldrar ?nskar vara delaktiga, men upplever att m?jligheten ofta begr?nsas av organisatoriska faktorer och barri?rer skapade av sjuksk?terskor inom intensivv?rden. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av f?r?ldrars delaktighet i v?rden av deras sv?rt sjuka barn p? en intensivv?rdsavdelning.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur grundl?rare med inriktning fritidshem talar om m?jligheter och utmaningar med att implementera utomhuspedagogik i fritidshemsverksamheten. Det r?der idag brist p? forskning om utomhuspedagogik som riktar sig specifikt mot fritidshemmet. Trots att utomhuspedagogik ?r en del av grundl?rarutbildningen med inriktning mot fritidshem, s? verkar utomhuspedagogisk verksamhet ofta sakna syfte och m?l.

Behovet och betydelsen av stora stadsparker tycks ha fallit i glömska i samband med förtätning av städer. Planering av nya stora stadsparker tycks numera inte stå på agendan. Få arkitekter, stadsplanerare eller landskapsarkitekter lyfter fram värdet av nya stora stadsparker. Syftet med denna uppsats är att undersöka betydelsen av nya och befintliga stora stadsparker i framtidens städer, samt om nya stora stadsparker planeras. Genom intervjuer med arkitekter, stadsplanerare och landskapsarkitekter i Stockholm, Malmö, Köpenhamn och Berlin, belyser denna uppsats yrkesverksammas syn på framtiden för, och betydelsen av, befintliga och nya stora stadsparker.