In Dar es Salaam, as in many cities in developing countries, green areas are decreasing due to the fact that the growth of buildings, infrastructure and services has become a priority. As the population increases more buildings and infrastructure are needed and much of the building activity takes the form of uncontrolled settlements, which encroaches the public green space. Dar es Salaam has approximately three million inhabitants, of which about 70 percent are living in informal settlements. The aim with this study is to make a design proposal for a park and recreation area where the Msimbazi river basin in the centre of Dar es Salaam is today. The basin consist of a few playing fields, footpaths and some Urban farming, but apart from this it mostly consists of unused grasslands, swamps and forests. Because it is an unsafe place and badly connected to the rest of the city infrastructure, it has become a barrier. The annual flood combined with the constant still shallow water creates a good breading ground for malaria mosquitoes.

I gained my interest for color during my years at the landscape architect program. I felt that you as a student in design courses constantly were faced with the problems of coloration. A subject that I perceived to be difficult, especially for us students that lacked the experiences from how a project on the drawing board turns out when it finally is built. As a professional landscape architect you there have a greater experience but I wondered how much awareness about color you actually have as a professional. How does one think about coloration and how can you use color as a formative tool? And how does color truly affect us humans? Does color have significance for the experience of landscape architecture? The object with this project is to illustrate color and it?s place in landscape architecture.

Det här kandidatarbetet behandlar hur en typisk förortsmiljö, Rotebro centrum i Sollentuna kommun, med hjälp av rådande blandstadsidéer kan utvecklas till att bli en miljö som präglas av blandade och integrerade funktioner. Med utgångspunkt i kommunens översiktsplan tas ett gestaltningsförslag fram med hjälp av rådande teori. Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva blandstad som ett planeringsbegrepp och se hur Rotebro centrum kan förtätas och utvecklas med en blandstadskaraktär för att upplevas trivsamt, tryggt och levande. Hur skapas en tydligare Urban karaktär och vilka funktioner kan inkluderas. Genom aktivitetsobservationer, intervjuer och platsanalyser identifieras nuvarande problem och möjligheter. Nuvarande svårigheter finns i bullerproblematiken som idag gör sig påmind i stora delar av området, från både passerande tågtrafik, närliggande motorväg och flygtrafik.

Odefinierade platser värderas ofta negativt och förnippas frekvent med social problematik och oattraktiv utformning. Det finns dock en alternativ inställning till dessa platser. Till skillnad från många offentliga ytor som kan inrymma exkluderande och kontrollerande designelement finns odefinierade platser där olika sociala grupper kan mötas utan mallar och begränsningar. Syftet med denna uppsats är att undersöka odefinierade platsers eventuella sociala värde ur ett kommunalt stadsplaneringsperspektiv i Sverige och jämföra det med den alternativa inställning som presenteras i litteraturen samt med de eventuella värden som observerades vid platsstudier i Uppsala. Det kommunala stadplaneringsperspektivet erhölls genom en enkätundersökning som skickades ut till trettio kommuner i Sverige varav sju svarade.

The number of inhabitants of the towns and city centers have generelly increased, concurrent as the population in smaller towns has decreased. In Stockholm, the migration is very fast and here is also the most populous place, if one compares with other Sweden. In order to respond to the increasing population and the pressure they put on city spaces has Stockholm's town a town building strategy that says "build inwards". It means that one stem seals the town with spaces and business activities in central locations. The increased population in the towns and the densification of buildings leads however to an increased pressure on parks and public places.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka vad forskningen säger om trygghet i den fysiska miljön. Vidare är syftet att undersöka hur Stockholms stad förhåller sig till denna forskning genom sina två ansökningar till Boverket om stöd för trygghetsprojekt. Arbetet har utgått från två teoretiska perspektiv - social brottsprevention och situationell brottsprevention. Undersökningen har skett genom metoden kvalitativ innehållsanalys, som använts för att analysera de två ansökningarna ?Trygg i Trekantsparken? och ?Trygga samband över Järvafältet?. Resultatet visar att forskningen om trygghet i den fysiska miljön är nyanserad.

Stormwater in Urban areas has been treated as a problem for a long time. The large proportion of impermeable surfaces inhibits the water from infiltrating in the ground to the same extent that it does in nature. This causes intensive surface flow during rain, which in turn causes inconveniences such as decreased accessability, floods and increased risk of desease spreading. Drainage through pipes is the traditional and usually functional metod for storm water disposal. That is as long as water flows are moderate. But precipitation varies naturally in amount and intensity and additional impermeable surfaces make some pipes insufficient for heavy or lasting precipitation.

Sub Saharan Africa has during the last decade become the world?s fastest Urbanizing region. This change is concentrated to a few metropolitan areas one of them being Dar es Salaam, the largest city of Tanzania. Since the 1960s Dar es Salaam has grown from being a relatively small coastal city of approximately 300 000 people to become a bustling Urban centre of four million inhabitants. This development has had a major impact on the city structure, which in turn has affected people?s welfare and the surrounding environment. One such consequence is the detrimental loss of Urban vegetation and open areas in the city.

The purpose with this thesis is to investigate how to design a Urban space so that it is experienced safe and how to implement this at an actual site. Knowledge on the subject has been gathered through litterature studies and interviews with experts. Through an analysis of the site with surroundings and studies of projects with similar problems, practical actions have been observed. Part taking in the municipalities planning process has given insight in the projekt as an whole and the interests of different parties. There are many different opinions about what the word safety means. It is a feeling depending on situation, that is affecting our daily behaviour.

More frequent and intensified rainfalls are expected to occur due to climate change in the nearfuture. This together with a higher proportion of paved areas increases the pressure on today?sstorm water systems (Risinger, 2014; Boverket, 2013; Stahre, 2006). Traditional storm watersystems (i.e. underground pipe systems) have during last decades started to be questioned(Olshammar & Baresel, 2012).

This Master thesis is performed at the request of the forest company Mellanskog and the local municipality of Borlänge in Sweden and aims to establish recreational adjusted forest management plan for the areas of Mellsta and Skräddarbacken in Borlänge. In all types of Urban forestry it is very important that the management plan are accepted by the general public. To make sure that also these plans of future measures, pass in the public, interview studies have been performed in which the public wishes and interests have been examined and applied in the management plan. To make sure that future measures in the forest may be accepted by the public when the forest harvester enters the woods, it is very important that a well functional work of information has been made. The people living close by the forest shall have been informed a couple of weeks before the time of measures and it must also be good information available that explains what is to be done and why.

Uganda är ett utvecklingsland i östra Afrika. Landet har närmare 36 miljoner invånare och populationen är den fjärde snabbaste växande i världen. Det är ett underutvecklat land som är hårt drabbat av fattigdom och HIV/AIDS. Jordbrukssektorn är en av landets viktigaste inkomstkällor och även den största arbetsgivaren. Jordbruket gynnas av klimatet och landets bördiga jordar, men är underutvecklat och saknar moderna jordbrukstekniker.

This thesis in social anthropology is based on interviews with four hunters from the middle of Sweden. It is about how the hunters get their traditional knowledge and how important it is to grow up and live in rural areas for the knowledge and understanding of hunting. The essay is also about the difference between the hunters from rural areas and the hunters from Urban areas. It also examines how the rural hunters speak about the true and real hunter..

Uppsatsen är både ett teoretiskt arbete om stadsodling och en gestaltning av en köksträdgård.Under vintern 2010 åtog sig sju studenter uppdraget att skapa en experimentell köksträdgårdsom en fördjupning och vidareutveckling av 2009 års utformning av köksträdgården vidingången till Wanås skulpturpark. Mitt examensarbete består i att utifrån en jämförande studiemellan teorierna om trädgårdsstäder kring förra sekelskiftet och den nu pågåendediskussionen om hur staden ska odlas utarbeta ett gestaltningsförslag för en del avköksträdgården.Examensarbetet grundar sig i en litteraturstudie över trädgårdsstaden där jag tar avstamp iEbenezer Howards visioner om trädgårdsstäder som en lösning på de problem som uppkomtill följd av förra sekelskiftets snabba Urbanisering. När trädgårdsstadsidéerna konkretiseradesi Sverige mellan 1905 och 1930 blev det i form av förstäder och egnahemsträdgårdar. Mycketav de ideologiska utgångspunkterna om självförsörjande småstäder och kollektivt ägd markgick förlorade. Jag har jämfört trädgårdsstadens ursprungliga ideal med de tankar och visionersom finns i dagens stadsodlingsrörelser.

Markanvändningen påverkar förutsättningarna för en ytas energibalans och därmed lokalklimatet. Med kunskap om olika ytors klimatpåverkan kan åtgärder vidtas redan i stadsplaneringen, dock saknas tillgängliga verktyg anpassade till stadsplanerare. Den här studien syftar till: (1) att genom en lämplig fallstudie, skapa en grund för ett verktyg som uppskattar klimatpåverkan vid transformering av naturmark till Urban mark, (2) att undersöka klimatpåverkan för den planerade markanvändningsförändringen i fallstudien och (3) att undersöka takvegetationens effekt på den planerade markanvändnings-förändringen i fallstudien.Första steget i metoden var att definiera systemgränserna och avgränsa omfattningen av rapporten. Årstafältet (Stockholm) valdes som fallstudieområde där det planeras en markanvändningsförändring från naturmark till Urban mark. Rapportens innehåll avgränsas till: (1) den klimatpåverkan som har direkt koppling till ytans förändrade egenskaper p.g.a.