This Master thesis is about how to involve young people in a creative process. The aim is to see what methods can be applied to make them reach the kind of knowledge they need to be able to contribute to the creation of a memorial place. Issues such as if a place that displays death has a right to exist in an urban environment or why young people should be involved in the creative process are brought up and discussed in this thesis.The memorial place that the young people contribute to is unique, in some sense, due to it not commemorating any special event or person. The purpose of the memorial is rather to serve the public when larger catastrophes occur or to serve individuals who do not have a grave they can visit to commemorate their loved ones. The idea is to place the memorial in an urban setting in the city of Borås.In this thesis the process that the young people participate in is reported in a form similar to a diary where the reader can follow the developments of the young participants, from how they gain knowledge to how they develop their ideas.

This paper aims to explore the phenomenon urban wind energy, its visual effect on built environment and the factors that affect the opinion towards new elements in the city. A place study of the city Gävle serves as a complement to the theoretical part of the paper. The theoretical discussion opens with an account for the technical and economical conditions of urban wind energy. It presents the technical basics, different types of turbines and a discussion occurring wind related techniques in built environment. Today, the knowledge of how the wind moves and acts in the rural landscape is quite good.

De senaste åren har den internationella turismen ökat explosionsartat och den förväntas fortsätta öka på samma vis. Detta medför både positiv och negativ påverkan på destinationen och för lokalbefolkningen. För att turismen skall vara långsiktigt hållbar är det viktigt att inbegripa turisternas perspektiv på destinationspåverkan. Tidigare forskning har främst varit fokuserad på lokalbefolkningens syn på turismen, och därför behövs vidare forskning från turisternas synvinkel.Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka hur svenska turister uppfattar destinationspåverkan inom de tre hållbarhetssfärerna ekonomi, sociokultur och ekologi. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka eventuella skillnader i upplevelser mellan de två turistgrupperna massturister och alternativturister.Undersökningen har gjorts med hjälp av en enkätundersökning administrerad på Internet.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versiktsartikel ?r att unders?ka om spirulinaintag har en effekt p? blodlipidniv?er hos vuxna m?nniskor, oavsett h?lsostatus. Metod: En systematisk litteraturs?kning utf?rdes i databaserna Scopus och PubMed. S?kningen organiserades enligt tre block: ett spirulinablock, ett lipidblock och ett RCT-block. Inklusionskriterierna var: studier p? vuxna m?nniskor, med spirulina som interventionsbehandling och placebo som kontrollbehandling; studier publicerade 2018 eller senare, p? svenska eller engelska, som unders?ker effektm?tten HDL-, LDL-, totalkolesterol och triglycerider; samt interventionsduration om minst ?tta veckor.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Karlskrona kommun skulle betygsättas utifrån Sustainable Urban Mobility Plan verktyget ADVANCE. Studien utgår framförallt ifrån forskningsförhållningssättet fallstudier, som framförallt har genomförts med hjälp av metoderna litteraturstudier samt ADVANCE. Litteraturstudierna har framförallt bestått av de strategier Karlskrona kommun har antagit angående dess mobilitetsplanering och ADVANCE har använts som ett verktyg för att kunna upptäcka de positiva och negativa effekter dessa strategier har för kommunen. Utifrån denna fallstudie, samt genom diskussioner med Lars Olofsson (trafiknämnden, Karlskrona kommun), analyseras de resultat som verktyget ADVANCE visar upp, i dessa analyser ges även exempel på lösningar som Karlskrona kommun skulle kunna använda sig av för att kunna förbättra sin nuvarande mobilitetsstrategi.

Car usage is determined by several facts, e.g. living conditions determined by geographical matters. There is a political will to control car usage with different kinds of incentives since car usage generates environmental problems. This essay analyses the differences between car usage in urban areas as opposed to thinly populated areas in Sweden and their significance on governmental incentives. By using statistics differences in car ownership during ten years between thinly populated areas, areas in the countryside and urban areas is studied.

The purpose of this essay is to analyze and show possibilities how a city can grow into the scenery of a oak dominated landscape and how this encounter can add values to the city. The city in focus is Linköping, a city that is approaching one of Sweden?s largest oak dominated cultural landscapes. To this landscape high ecological and cultural values are connected. The recreational values are also of importance especially because of its urban location also because the city is mainly surrounded by flat agricultural land.

This essay will examine in which way festival tourism can affect the physical location of a festival and to operationalize this we implemented a case study of the music festival Storsjöyran. Storsjöyran is a Swedish music festival held annually in the city of Östersund and since the festival, with the accompanying festival week, attract up to 300 000 visitors annually, we wanted to see what impact the festival contributed to from a development perspective of the destination. The method for gathering data has consisted of both qualitative and quantitative approaches and the data was collected via interviews and questionnaires. We also presented various theories about festival tourism and destination development, as well as previous research on urban festivals. The conclusion is that Storsjöyran contributes to a variety of factors which can help Östersund to a destination development and increased tourism.

This thesis explores how the city of Gothenburg integrates and use social capital, defined through factors such as trust and cooperative networks, in its crisis preparedness strategies and how this can enhance the city's collective resilience. The study aims to contribute to the understanding of how social capital can be leveraged to strengthen crisis management and resilience in urban environments. The research analyzes existing quantitative data from the SOM-Institute regarding residents perceptions and self-reported preparedness actions and reviews Gothenburg's official civil defense plan for 2024?2027. By examining various aspects of social capital, including levels of trust and cooperative networks across different city districts and age groups, the analysis focuses on how social bonds and community contexts are considered in planning for handling and recovering from potential crises.

Syfte: Att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r effekten av folsyratillskott p? insulinresistens hos vuxna ?18 ?r med typ 2-diabetes. Metod: F?r litteraturs?kningen anv?ndes databaserna PubMed och Scopus. S?korden som anv?ndes var bland annat ?type 2 diabetes mellitus?, ?non-insulin dependent diabetes mellitus?, ?folic acid?, ?folate?, ?folate supplementation?, ?random*?, ?control*?, ?trial*?. Inklusionskriterierna var vuxna ?18 ?r med typ 2-diabetes mellitus, endast folsyratillskott ensamt som intervention, RCT-studier omfattande ?2 veckor, publicerade p? svenska eller engelska, inkludera utfallsm?tten HOMA-IR och/eller HbA1c, kontroll f?r placebo eller treatment as usual.

Sambandsanalys av surveydata kompliceras av förekomsten av slumpfel och metodeffekter i de avgivna svaren. Dessa felkällor kan leda till betydande över- eller underskattning av sambanden mellan undersökta variabler, och riskerar att leda till felaktiga slutsatser.En sedan länge känd metod för att estimera och kontrollera för slumpfel och metodeffekter i enkätdata är den så kallade Multitrait Multimethod-metoden (MTMM). Nackdelen med MTMM-metoden är att den kräver att varje fråga som ska analyseras ställs minst tre gånger i samma enkät, vilket gör att ansatsen i praktiken oftast inte är möjlig att tillämpa. Sedan 2012 finns dock ett verktyg, SQP 2.0, som gör det möjligt att skatta slumpfel och metodeffekter i enkätdata utan att genomföra MTMM-experiment. Den här uppsatsen utvärderar prediktionerna från SQP 2.0 på en enkät om arbetslivsrelaterade frågor besvarad av svenska och brittiska respondenter.

Lövträd har traditionsenligt valts ut för att berika stadens grönska och barrträden har ännu inte fått samma förtroende i stadsmiljöns gator och torg. Vi var nyfikna på att undersöka om 70-talets överanvändning av barrträd och dess negativa klang dröjer sig kvar och påverkar dagens val av stadsträd. Eller kan det vara barrträdens bristande egenskaper att hantera stress som begränsar dess framfart i urbana sammanhang? Att utöka dendrofloran med en varierad sammansättning av barrträd ger ett flertal fördelar som grönska året runt och ett stabilare ekosystem. Undersökningen är avgränsad till sydvästra Skåne och behandlar arterna utifrån de geografiskt rådande förhållandena.

Sättet på vilket vi tar oss från en plats till en annan i staden har effekter på den lokala miljön samt i förlängningen även på det globala klimatet. För att våra system för persontransport ska gynna en hållbar samhällsutveckling står vardagliga resemönster, såsom pendlande till arbete och skola, för den stora utmaningen. Beroende på var i staden en individ är bosatt har denna följaktligen olika grad av tillgänglighet till kollektiva infrastrukturnätverk såsom sträckan till närmaste hållplats för tunnelbana. Möjligheterna att använda mindre miljöbelastande transportmedel skiljer sig därmed åt bland stadsbefolkningen vilket gör miljöpåverkan i vardagsresor relevant att studera ur ett sociologiskt perspektiv. Denna kandidatuppsats behandlar miljöpåverkan i vardagsresor i förhållande till individens fysiska och sociala plats i den urbana strukturen.För att undersöka detta används ett redan befintligt intervjumaterial från studien ?Ett miljöanpassat Stockholm? som innefattar 633 intervjupersoner och utfördes i forskningsprogrammet Hushåll och Urbana Strukturer i Uthålliga Städer.

A high degree of urbanization with growing cities has raised a need of transforming closed landfill sites for giving them new uses. This study aims to investigate how old landfills can be re-used, what has lead to the new uses, and for what and whom the transformed site will be an asset. The method used is a case study of four different landfills in Stockholm county, Sweden. The case study is analyzed in the light of former studies regarding re-use of degraded urban areas, so called brownfields, and in particular studies and reports of landfill re-use. The result indicates that old landfill sites is identified as an area with possible values if transformed properly, in the case study area especially as green structure and recreation areas.

Individual trees can act as carriers of meaning. When a person attributes deep meanings to a specific tree, a relationship between the person and the tree is created. To avoid conflicts between users and planners, increased awareness is required of how important individual trees may be to a person. The objective of this study was to elucidate persons? relationships with individual urban trees.