It may seem obvious that the urban space in our northern cities should be design to function and inspire throughout the whole year. This is not always the case. The urban space is often designed on a summer basis and the winter is regarded more as a problem then a resource and its potential remain unused. I have in this master thesis studied the impact of the winter on people and spaces and ponder on how to design functional and attractive places for winter. The project ends in a design concept for Broparken in Umeå on the theme "everyday winter day". The work with this thesis has given me, as a landscape architect, valuable experiences and filled a gap of knowledge that I had in this subject. I hope that this thesis can inspire Umeå kommun and others who are interested in how northern cities can benefit by its climate and develop towards a more complete city. The thesis begins with a chapter that present the subject from four different perspectives.

Expansion och förtätning av städer leder till att såväl areal som andel hårdgjord yta ökar i våra stadsmiljöer. Detta genererar en ökad dagvattenavrinning eftersom regnvattnet inte har samma möjlighet att infiltrera i naturmarker och grönområden. Den ökade mängden dagvatten riskerar att orsaka problem i områden där ledningsnätet dimensionerats för de dagvattenmängder som tidigare varit aktuella. Att utöka ledningsnätets kapacitet är ofta mycket kostsamt och det är därför önskvärt att istället minska belastningen på de befintliga systemen. En allt vanligare metod för detta är att byggnaders takyta bekläds med växter, så kallade gröna tak.

The aim of this study is to investigate wether the participatory democracy is a threat or a complement to the representative democracy. To achieve my purpose I will focus on two different lokal councils, the civil council in Hovsjö and the youth council in Västra Skogås, which have been objects of the urban policy in 1998. The theoretical framework on which this study is based consists of the participation democratic theory, representative democratic theory and implementation theory. By problemizing these theoretical frameworks in comparison with eachother I will mapp how these two lokal councils were implemented. The research question is: In what way was the civil council and the youth council a complement or threat to the representative democracy? In which way was it difficult to implement them?The method used for this purpose is a qualitative comparative case study.

The Essay starts with studying the time after the Second World War and its boom, the force behind many of the abandoned locations we see in our city today. Thereafter the idea of place is looked into, its importance for the individual and how the own individual experience affects the experience of place. It is about how we can create own places and through that recapture the city and give it meaning and contents again. The social aspects are being discussed as an important component of creating a feeling of reality. Further studies the abandoned rooms historical values since the past have an ability to raise the experience of a place. How decayed depends highly of economy and how we have gotten so used to changes that we accept capitalism as a driving force to decay is also being discussed. Thereafter the planers roll for the abandoned places in the city is being raised.

Människan är i allt större utsträckning urban och när städerna förtätas är det ofta friytorna som går förlorade. Detta trots att grönska har flertalet positiva effekter som att förse oss människor med livsnödvändiga ekosystemtjänster. För att åstadkomma ett hållbart stadsliv måste stadens friytor planeras på ett medvetet sätt som gör dem attraktiva och hälsosamma för människor, djur och växter. Att integrera ekosystemtjänster i planeringssammanhang är ett angreppssätt som används allt mer för att främja en hållbar stadsutveckling. I Malmö som beräknas växa med 100 000 invånare de närmsta tjugo åren finns en ambitionen om en tät och samtidigt grön stad.

?Urban Leftovers ?Problem eller potential? handlar om stadens överblivna ytor och stadens fragment. Ämnet överblivna ytor i staden är aktuellt och rör sig ofta i gränslandet mellan arkitektur, planering och konst. Man kan förhålla sig till dessa icke-definierade platser på olika sätt men gemensamt är att de i grund och botten berör frågan Vem har rätt till staden? Ofta har de överblivna ytorna inte någon egen funktion utan finns enbart som gränser eller skyddszoner för att skilja andra funktionsområden från varandra.

Över hela världen pågår en kraftig urbanisering och idag lever mer än hälften av alla människor i städer. Många utvecklingsländer hinner inte med att generera hållbara och alternativa försörjningsmetoder till den allt större urbana befolkningen. Allt fler lever i en tillvaro som präglas av fattigdom. Kraftfulla planeringsstrategier krävs för att förbättra dessa människors levnadsförhållanden och därmed också verka för en hållbar utveckling. Uppsatsen presenterar det urbana jordbruket som en i dessa avseenden möjlig strategi. Urbant jordbruk finns i alla städer och har gjort det i alla tider.

In this literature review the cemetery is studied in its role as a public space in an urban context. To be able to scrutinize the cemetery?s relationship to the public domain in the future, the cemetery?s background and history is studied in the beginning of the essay. The cemetery?s connection to the church, as well as a variety of other factors such as economic, architecture, hygienic aspects and different ideals has influenced the cemetery to be the place it is today.

För att förstå den fysiska planeringen krävs förståelse för de sammanhang i vilket planerandet utförs. Bebyggelsen består av många olika delar, byggnader, vägar med mera, som tillsammans utgör vidare strukturer. Det krävs insikt i hur bebyggelsen har vuxit fram för att förstå hur nya strukturer ska utformas efter som de är sammanlänkade och påverkar varandra. Den här uppsatsen är ett försök att identifiera begrepp för att bättre förstå dessa strukturer. En viktig insikt är den om att urbanisering är en komplex process och uppsatsen grundar sig på en indelning av Nils Lewan i tre olika synsätt på hur urbanisering kan ses: arkitektens, geografens och sociologens perspektiv.

Light pollution in urban areas - How to prevent light pollution at construction Jakob Sjöling Light pollution is a relatively new but rapidly growing form of pollution. Society's increasing demand for light coupled with the pace at which lighting technology evolves is accelerating that growth. The purpose of this study was to analyse how the construction industry plan and design outdoor lighting when erecting new buildings, specifically with regards to the issue of light pollution. It also investigated how local authorities work with these issues during urban planning. In both cases special interest was placed in ways to improve the planning and use of outdoor lighting in order to minimize light pollution.

Nature-like plantations are areas that, by today?s maintenance procedure usually gains low prioritiy and are forgotten. Most nature-like plantations are currently disadvantaged and have in many cases grown up and formed dense,impenetrable and brushwoody green volumes. These green volumes is rarely used, but usually only fills out gap surfaces. With proper care nature-like plantations can become health promoting environments in the increasinglyhardened urban environments.How vegetation systems work and how trees and shrubs interact is dependent on many factors.

?Urban Leftovers ?Problem eller potential? handlar om stadens överblivna ytor och stadens fragment. Ämnet överblivna ytor i staden är aktuellt och rör sig ofta i gränslandet mellan arkitektur, planering och konst. Man kan förhålla sig till dessa icke-definierade platser på olika sätt men gemensamt är att de i grund och botten berör frågan Vem har rätt till staden? Ofta har de överblivna ytorna inte någon egen funktion utan finns enbart som gränser eller skyddszoner för att skilja andra funktionsområden från varandra.

Hunden är en stor del av många människors liv. Det bör därför rimligen finnas gott om offentliga ytor i våra städer som erbjuder umgänge och rekreation för hundar och hundägare. Huvudfokus i detta arbete ligger i att få fram hur vi planerar för hundar i våra stadsmiljöer och varför vi behöver göra det. Uppsatsen består av litteraturstudier och intervjuer med efterföljande reflektioner som tillsammans ska förtydliga behovet av hundars integrering i våra offentliga miljöer. En specifik studie angående hundrastgårdar presenteras, då rastgårdarna ofta är de enda områdena i städer som specifikt är utformade för hundarna.

Detta kandidatarbete undersöker gröna tak i urban miljö. Gröna tak är i denna uppsats ett begrepp och samlingsnamn för vegetation på byggnaders tak i olika former. Trenden för gröna tak pekar uppåt, främst utomlands men även i Sverige. Emporia i Malmö som är ett av Skandinaviens största köpcentrum är byggt med ett så kallat grönt tak. Detta tak anlades dock på initiativ av byggherren och inte efter kommunens beslut. Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka om och i så fall hur kommunen kan planlägga gröna tak. Fördelar och nackdelar med det gröna taket kommer också att utgöra en del av uppsatsen.

The major environmental problems that we have today are frequently mentioned in the media today. One example is the ongoing debate regarding global warming and its causes and consequences. There are also several other problems in our society such as segregation and social tensions. Most agree that we must do something to solve these problems and that we must try to achieve a sustainable development for the entire planet. But how should it actually be done and what trade-offs, compromises, sacrifices and changes must be made?The purpose of this paper is to examine how these issues are being dealt with in Swedish city planning.