Syftet med denna studie är att undersöka hur Karlskrona kommun skulle betygsättas utifrån Sustainable Urban Mobility Plan verktyget ADVANCE. Studien utgår framförallt ifrån forskningsförhållningssättet fallstudier, som framförallt har genomförts med hjälp av metoderna litteraturstudier samt ADVANCE. Litteraturstudierna har framförallt bestått av de strategier Karlskrona kommun har antagit angående dess mobilitetsplanering och ADVANCE har använts som ett verktyg för att kunna upptäcka de positiva och negativa effekter dessa strategier har för kommunen. Utifrån denna fallstudie, samt genom diskussioner med Lars Olofsson (trafiknämnden, Karlskrona kommun), analyseras de resultat som verktyget ADVANCE visar upp, i dessa analyser ges även exempel på lösningar som Karlskrona kommun skulle kunna använda sig av för att kunna förbättra sin nuvarande mobilitetsstrategi.

Car usage is determined by several facts, e.g. living conditions determined by geographical matters. There is a political will to control car usage with different kinds of incentives since car usage generates environmental problems. This essay analyses the differences between car usage in urban areas as opposed to thinly populated areas in Sweden and their significance on governmental incentives. By using statistics differences in car ownership during ten years between thinly populated areas, areas in the countryside and urban areas is studied.

The aims of the silvicultural method natural regeneration of spruce (Picea abies L. Karst) in birch (Betula pendula and pubescens) shelterwoods are to establish a new stand of tree seedl-ings and to protect those from high groundwater levels, frost damages and grass competition during its first life years. The aim of this work has been to (i) describe how shelterwood and stand characteristics influ-ence the results from using natural regeneration of spruce protected by a shelterwood of birch, and to (ii) compare those regeneration results with planting of spruce after soil scarification in clear-cut areas. Totally 17 harvesting sites have been inventoried and 15 of those included natural regenera-tion in birch shelterwoods, and two were subjects to soil scarification and planting of spruce. The sites represented 7-10 year old final cuts and are located in the coastal (eastern) region of the province of Norrbotten in Sweden. In all areas shelterwood and stand characteristics, as well as the number of main crop seedlings and the height of the highest main crop spruce seedling, were estimated and registered in all areas.

Dagvattnet i stadsmiljö har länge varit något som ska ledas under marken i rör. När vattnet rinner på gator, genom industriområden och villakvarter samlar det på sig en mängd förore-ningar från dessa ytor. När sedan vattnet rinner ner i kulverterade rör finns det ingen chans för dagvattnet att renas innan det når ut till sjöar och hav. Genom att istället anlägga öppna dag-vattensystem i form av dammar eller våtmarker med mycket vegetation ökar reningseffekten av vattnet. Sådana anläggningar utgör också en varierad karaktär i staden.

This essay will examine in which way festival tourism can affect the physical location of a festival and to operationalize this we implemented a case study of the music festival Storsjöyran. Storsjöyran is a Swedish music festival held annually in the city of Östersund and since the festival, with the accompanying festival week, attract up to 300 000 visitors annually, we wanted to see what impact the festival contributed to from a development perspective of the destination. The method for gathering data has consisted of both qualitative and quantitative approaches and the data was collected via interviews and questionnaires. We also presented various theories about festival tourism and destination development, as well as previous research on urban festivals. The conclusion is that Storsjöyran contributes to a variety of factors which can help Östersund to a destination development and increased tourism.

This thesis explores how the city of Gothenburg integrates and use social capital, defined through factors such as trust and cooperative networks, in its crisis preparedness strategies and how this can enhance the city's collective resilience. The study aims to contribute to the understanding of how social capital can be leveraged to strengthen crisis management and resilience in urban environments. The research analyzes existing quantitative data from the SOM-Institute regarding residents perceptions and self-reported preparedness actions and reviews Gothenburg's official civil defense plan for 2024?2027. By examining various aspects of social capital, including levels of trust and cooperative networks across different city districts and age groups, the analysis focuses on how social bonds and community contexts are considered in planning for handling and recovering from potential crises.

Lövträd har traditionsenligt valts ut för att berika stadens grönska och barrträden har ännu inte fått samma förtroende i stadsmiljöns gator och torg. Vi var nyfikna på att undersöka om 70-talets överanvändning av barrträd och dess negativa klang dröjer sig kvar och påverkar dagens val av stadsträd. Eller kan det vara barrträdens bristande egenskaper att hantera stress som begränsar dess framfart i urbana sammanhang? Att utöka dendrofloran med en varierad sammansättning av barrträd ger ett flertal fördelar som grönska året runt och ett stabilare ekosystem. Undersökningen är avgränsad till sydvästra Skåne och behandlar arterna utifrån de geografiskt rådande förhållandena.

Hur själva leken och barns utveckling påverkas av naturen och värdet av naturlekplatser har tidigare haft låg prioritet inom forskningen men är idag ett mycket diskuterat ämne. Genom att gamla planeringsnormer om avstånd, innehåll och storlek på lekplatserna har tagits bort finns en risk för att barns möjligheter till att leka utomhus minskar. Vikten av en säker lekplats har kommit att ta allt mer fokus. För att studera de förändrade förutsättningarna för barns utomhuslek riktar sig därför detta arbete mot de skillnader i anläggning och skötsel som förvaltare upplever mellan naturlekplatsen och den prefabricerade lekplatsen. Inledningsvis gjordes en litteraturstudie över vad forskning och litteratur visar gällande barns lek.

Sättet på vilket vi tar oss från en plats till en annan i staden har effekter på den lokala miljön samt i förlängningen även på det globala klimatet. För att våra system för persontransport ska gynna en hållbar samhällsutveckling står vardagliga resemönster, såsom pendlande till arbete och skola, för den stora utmaningen. Beroende på var i staden en individ är bosatt har denna följaktligen olika grad av tillgänglighet till kollektiva infrastrukturnätverk såsom sträckan till närmaste hållplats för tunnelbana. Möjligheterna att använda mindre miljöbelastande transportmedel skiljer sig därmed åt bland stadsbefolkningen vilket gör miljöpåverkan i vardagsresor relevant att studera ur ett sociologiskt perspektiv. Denna kandidatuppsats behandlar miljöpåverkan i vardagsresor i förhållande till individens fysiska och sociala plats i den urbana strukturen.För att undersöka detta används ett redan befintligt intervjumaterial från studien ?Ett miljöanpassat Stockholm? som innefattar 633 intervjupersoner och utfördes i forskningsprogrammet Hushåll och Urbana Strukturer i Uthålliga Städer.

A high degree of urbanization with growing cities has raised a need of transforming closed landfill sites for giving them new uses. This study aims to investigate how old landfills can be re-used, what has lead to the new uses, and for what and whom the transformed site will be an asset. The method used is a case study of four different landfills in Stockholm county, Sweden. The case study is analyzed in the light of former studies regarding re-use of degraded urban areas, so called brownfields, and in particular studies and reports of landfill re-use. The result indicates that old landfill sites is identified as an area with possible values if transformed properly, in the case study area especially as green structure and recreation areas.

Individual trees can act as carriers of meaning. When a person attributes deep meanings to a specific tree, a relationship between the person and the tree is created. To avoid conflicts between users and planners, increased awareness is required of how important individual trees may be to a person. The objective of this study was to elucidate persons? relationships with individual urban trees.

In this thesis, the flows of reactive nitrogen (Nr) in Scania were investigated and quantified. The thesis was also intended to form a basis for comparison between the urban nitrogen flow and other flows of nitrogen within Scania. The management of nitrogen in society has disturbed the natural nitrogen cycle. This is linked to a series of environmental problems such as eutrophication, acidification, global warming and smog. The method used was Substance Flow Analysis (SFA) for Nr. For calculation and flow charts Scania was divided into three subsystems; air, water and society.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2013:4.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Trädgårdens hantverk och design, 21 hp, 2009.

This thesis is studying Stråk* in an urban contexts. Thiswill be achieved through a study of Rosengårdsstråket inMalmö based on the question "What is a Stråk?".Malmö has experienced a major change in the last 15years. From being an industrial city with economic problems,Malmö is now part of the dynamic Öresund Region,and a knowledge city with great optimism. New parts ofthe city is about to grow up that reinforces the image ofMalmö's new identity.The next step in Malmö's development is to make thecity even denser and interconnect the inner city and thesuburbs to create a more sustainable city.