This thesis introduces Kongjian Yu?s design approach in terms of industrial heritage conservation in connection to transformation and urban design. The approach is examined respectively on two cases from China and USA. The thesis give a brief introduction to current achievement in conservation research and general profile of industrial conservation practice. Based on case and theory study, Yu?s design approach is carefully applied to an industrial area Nyhamnen in Malmö and a design proposal is produced.

This project has resulted in an website at www.tinadunker.se, where you also can download the project in it´s written form to get a deeper view of the project. This project aims to explore fear of violence in public places. Fear of violence reminds us that there is a problem in our urban environment that leads to spatial consequences in using public space. Many groups in our society experience fear in their everyday life but this project has focus on women?s fear.

Syfte: Syftet med detta arbete är att ta reda på hur miljön på förskolan ser ut idag, med tanke på barnens lärande och utveckling och vad pedagogerna anser om miljön.Metod: Kvalitativa metoden med ostrukturerade intervjuerResultat: Utifrån observationer och intervjuer av pedagoger påverkar inomhusmiljön barns utveckling och lärande..

Syftet med studien är att bidra till att utveckla större förståelse kring lekens betydelse och på vilket sätt pedagogerna tror att leken bidrar till barns lärande och utveckling samt hur pedagogerna hjälper barn som har svårigheter i leken. Vi använde kvalitativ metod för att få fram resultat. Vi intervjuade sju stycken pedagoger en och en från två utvalda förskolor. Alla intervjuer har transkriberats och analyserats för att kunna få fram resultat. Resultat visar att lek och lärande hänger ihop samt att lek är betydelsefullt för barns livslånga lärande och utveckling. Utifrån intervjuerna framkommer att leken har stor betydelse för barns sociala utveckling där barn kan känna gemenskap utveckla kunskaper och vara kreativa.

Syftet med studien är att få fördjupad förståelse om pedagogers syn på lekens betydelse för barns lärande och utveckling i förskolan, samt pedagogers roll i detta. I studien används metoden kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem förskollärare. Resultatet visar att studiens förskollärare är medvetna om lekens betydelse och att den är oerhört viktig för barns lärande och utveckling. Leken är grunden till barns möjligheter att utveckla sitt lärande, anser förskollärarna.

Östersjöregionen är en av Europas snabbast växande regioner och Blekinge har ett strategiskt läge mitt i denna expansiva region. Studien behandlar Sydöstra Östersjöregionens utveckling och belyser de tre INTERREG-projekten Seagull, SEB Trans-Link och Baltic Gateway ur ett robusthetsperspektiv. En robusthetsanalys med hänsyn till tekniska, ekologiska och sociala aspekter görs med utgångspunkt från identifierade regionala riskfaktorer samt de effekter INTERREG-projekten förväntas få på Blekinge. Resultaten från analysen jämförs sedan med Blekingestrategin och slutligen presenteras föreslagna prioriteringar för att uppnå ett robustare Blekinge..

Syftet har varit att undersöka om de Svenska miljömålen kan vara ett sätt att göra hållbar ut­veckling synlig för elever på byggprogrammet. Det har också varit att ta reda på vilka mervärden som kan skapas genom att hållbar utveckling synliggörs genom att miljömål integreras i under­visningen. Delmålen är verklighetsnära och direkt kopplade till byggbranschen, vilket kan med­föra ett ökat engagemang och vilja till att medverka till förändring.Resultatet visar att yrkeslärare, elever och platschefer på byggföretag inte hade kännedom om miljömålen. Svenska miljömål behöver integreras i karaktärsämnena på byggprogrammet för att politiskt fattade beslut om vad som krävs för att vi ska kunna nå hållbar utveckling förmedlas till de elever som skall ut i yrkeslivet, så att de kan komma ut med en hand­lingskompetens som kan leda till förändring. Nästan samtliga var överrens om att det skulle kunna ge mervärden att ha kunskap om hur de i sin vardag kan arbeta med hållbar utveckling.

?Syftet med studien är att undersöka hur ett antal lärare, som har genomgått Grön Flaggs utbildning, uppfattar sitt arbete med handlingskompetens för hållbar utveckling. Frågeställningarna rör hur lärare förhåller sig till olika typer av direkta/indirekta påverkanshandlingar för hållbar utveckling i sin undervisning/verksamhet samt vilka drivkrafter och hinder lärarna uppfattar för att implementera ESD (Education for Sustainable Development).För att besvara våra frågeställningar använde vi oss av en enkät som genomfördes muntligt med sex lärare som arbetar inom de tidiga skolåren. Vi gjorde enkäten muntligt för att få kommentarer/motiveringar till deras svar och på så sätt kunna behandla materialet kvalitativt.Resultatet visade att lärarna uppger sig behandla både direkta (till exempel att källsortera) och indirekta (till exempel att påverka beslutsfattare) påverkanshandlingar, men att de direkta överväger. Många av de drivkrafter och hinder som forskare tidigare har kunnat identifiera framkom även i vår studie, men det framkom även andra, till exempel sådant som har att göra med elevernas engagemang och praktiska förutsättningar.

För att kunna nå politiskt uppsatta nationella klimatmål för 2050 krävs en ökad användning av järnväg. Samtidigt belastas järnvägen mer och mer eftersom varor och människor reser mer och längre. Denna tendens och politikens ökade fokus på järnväg medför att järnvägen troligen kommer få en ökad betydelse inom stadsutveckling och eventuellt även ta mer mark i anspråk. Parallellt finns i Sverige en tendens till yteffektivisering där städer omvandlar ledig mark och övergivna tomter i en önskan att motverka urban sprawl. Problemet är att det kring järnväg skapas ytor som är svåra att använda.

Svensk doktrin framhåller sex grundläggande förmågor för analys av motståndaren. Dessa är ledning, uthållighet, und/info, rörlighet, verkan och skydd.Förmågorna är en tankemodell avsedd för att nå maximal effekt i sitt agerande. De är ständigt närvarande på stridsfältet, de påverkas av varandra och deras betydelse varierar över tid. Syftet med uppsatsen är att belysa IRA utveckling mellan 1968-1974 utifrån de sex grundläggande förmågorna.Resultatet visar att IRA utveckling under tiden för studien främst skedde inom förmågan verkan, andra förmågor som ledning och und/info tog längre tid att utveckla. En orsak till detta kan vara att studien omfattar inledningen av konflikten och IRA utveckling mot att bli en icke-statlig väpnad aktör..

Denna studie grundar sig i hur synen på förutsättningarna för miljöarbete på skolorna i en norrlandskommun ser ut. Vi har genom intervjuer med berörda parter gjort en kvalitativ undersökning som utrett hur de normstödjande respektive normhindrande strukturerna påverkar möjligheterna för miljöarbetet. I undersökningen har vi sett att ledningens betydelse för ett konstruktivt miljöarbete är mycket stor. Miljöbegreppets komplexitet skapar problem när man skall överföra teori till praktik. Detta problem yttrar sig i svårigheter att bibehålla det holistiska och tvärvetenskapliga perspektivet.

Fenomenet matsvinn är ett ämne som alltmer har uppmärksammats de senaste åren.Syftet med den här uppsatsen är att genom en strukturerad enkät med både öppna och slutna frågor undersöka vilka tankar som gymnasieelever har om att slänga mat? Ett annat syfte med studien är att belysa ämnet matsvinn ur ett ekologiskt hållbart utvecklingsperspektiv.Uppsatsens studie visar att gymnasieelever slänger livsmedel i varierande mängd. Anledningar de anger till att de gör det är problem med att portionera till sig själv eller att maten inte är god. Eleverna har tankar om att det påverkar miljön och ekonomin men flertalet verkar inte kunna koppla samman det med ekologisk hållbar utveckling. Skolan och samhället i övrigt bör arbeta aktivt med att uppmärksamma eleverna på den hållbara utvecklingen ur alla vinklar.När det gäller att definiera matsvinn så visar uppsatsens belysning av ämnet att det inte finns någon gemensam definition vilket anses problematiskt i arbetet med att minska livsmedelsslöseriet.Nyckelord: Matsvinn, ekologisk hållbar utveckling.

Studiens syfte är att undersöka om, och i så fall hur dagens elever i grundskolan undervisas om hållbar utveckling enligt riktlinjerna i Baltic 21E.Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på intervjuer av skolledning samt undervisande lärare i NO- och SO-ämnen vid två högstadieskolor i två kommuner i nordöstra Skåne.Baltic 21E:s övergripande mål gäller alla utbildningsnivåer, men anger speciellt för grundskolan att eleverna skall ha ?kompetens, värderingar och färdigheter för att kunna vara aktiva, demokratiska och ansvarsfulla medborgare och för att kunna fatta egna beslut?, samt kunna delta i beslut inom olika nivåer i samhället för att skapa ett hållbart samhälle. Eleverna ska också ha färdigheter, kompetens och relevant yrkesutbildning för sitt framtida arbetsliv.Resultatet visar att eleverna når likvärdiga kunskapsmål trots att de två skolorna bedriver undervisningen olika. Läromedlen är samma eller i vart fall likartade och innehåller de punkter Baltic 21E pekar på.De använda läromedlen uppfyller de normer Baltic 21E anger, varför alla grundskolor har möjligheten att bereda sina elever en tillfredsställande undervisning om hållbar utveckling, men ämnena bör samordnas bättre. Begreppet hållbar utveckling bör markeras med en ?flagga?, så att den ämnesövergripande kopplingen blir tydligare, och lättare att förstå för eleverna..

This paper originates in a study of Community Gardens in the United States. An overview of how and why the gardens have emerged, their functions today, and their effects and problems is presented. The reader will also be introduced to a selection of Swedish movements that correspond with the phenomenon of the American Community Garden. These are as follows; The Allotment Garden, the Swedish term Stadsdelsträdgård (a metaphor for a Community Garden in a Swedish urban context), Mykorrhiza Malmö Stadsodlare and The Allotment Plot. None of the above-mentioned Swedish movements can be described as an exact equivalent of the American Community Garden, but they all contain elements witch constitutes parts of the phenomenon.

Hur nådde jag elitnivå?Början av studien kommer beröra områden som barns utveckling och talangbegreppet som jag anser vara viktiga delar att veta om för att kunna genomföra studien.Syftet med studien var att ta reda på hur svenska ishockeyspelare beskriver att de tog klivet för att etablera sig på elitnivå. I resultatdelen kommer spelarna själva berätta inom de olika kategorierna hur deras karriärer har sett ut, hur de har tränat och vilket stöd de haft från sin familj.För spelarnas utveckling har miljön spelat mycket stor roll och familjen har varit mycket stöttande. De har alla gått ishockeygymnasium där träningen koncentrerats och blivit mer målmedveten..