BakgrundMotorisk utveckling delas in i grov- och finmotorik. De grundläggande grovmotoriska rörel-serna som barn utvecklar främst i förskolan är springa, klättra, balansera och hoppa. Finmo-toriken handlar främst om handen och fingrarnas rörelse. Barn tycker om att röra sig till musik. Vilket gör musiken till ett bra hjälpmedel i arbetet med motoriken.SyfteSyfte med studien är att undersöka hur pedagoger beskriver att de arbetar för att stimulera barns motoriska utveckling i förskolan.

Mot bakgrund av Lipsets moderniseringsteori undersöker vi strukturella orsaker till varför Kuwait, Ryssland och Turkiet inte genomgått en transition till demokrati, trots en relativt hög grad av modernisering och ekonomisk utveckling efter kalla krigets slut. Vi problematiserar begreppet ekonomisk utveckling och diskuterar olika demokratidefinitioner och demokratiklassificeringar. Utifrån tidigare forskning formulerar vi åtta hypoteser som vi i vår analys prövar på våra analysobjekt. Vår analys resulterar i att Kuwait och Rysslands ekonomiska utveckling inte har bidragit med ökning av demokratisering men däremot har utvecklingen stabiliserat regimerna. Turkiets differentiella ekonomiska utveckling medförde att resultatetet för landet blev olika.

Medarbetarsamtal i grupp är ett relativt nytt och outforskat ämne. Den här uppsatsen undersöker fenomenet medarbetarsamtal i grupp, och bygger på en fallstudie gjord på Pilkington i Halmstad. Syftet var att med utgångspunkt i medarbetarnas upplevelser analysera vilka förutsättningar för individens utveckling som skapas i medarbetarsamtal i grupp. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ undersökning med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex medarbetare som alla hade haft medarbetarsamtal i grupp.Resultaten pekar mot att de förutsättningar som ges för individens utveckling i medarbetarsamtal i grupp på Pilkington i många avseenden inte lever upp till förväntningarna. Det visade sig att feedback, reflektion, målsättning, attityder och uppriktighet på olika sätt bildar förutsättningar för individens utveckling i medarbetarsamtal i grupp.

Hållbar utveckling är ett av FN:s övergripande mål. Utbildning ses som ett av de viktigaste verktygen för att förändra människors attityder och ge dem förmåga att lösa de problem som hör ihop med hållbar utveckling. I den svenska strategin för hållbar utveckling ges utbildning en viktig roll. Skolans verksamhet regleras av ett antal styrdokument på både nationell och lokal nivå. Dessa används för att genomföra nationella målsättningar om hållbar utveckling i skolan.

Syftet med vårt examensarbete är att på ett kvalitativt sätt beskriva hur pedagoger undervisar om hållbar utveckling ur ett miljöperspektiv och hur denna kunskap blir befäst för eleverna. Detta arbete är baserad på kvalitativa intervjuer av sexton elever samt en enkätundersökning av lärare. Vår undersökning har genomförts på två olika skolor, en med miljöutmärkelsen Grön Flagg och en skola utan Grön Flagg. Vi har sett i vår undersökning att många lärare inte vet vad hållbar utveckling innebär. Många lärare har inte stött på begreppet, därför syns det inte i undervisningen.

Stadsodling är ett aktuellt ämne och intresset har ökat de senaste åren, både i Sverige och i övriga världen. Allt fler människor bor och flyttar till större städer och befolkningsmängden ökar. Stadsodling kan genom sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter bidra till ett mer hållbart samhälle. Arbetets fokus ligger på de sociala och ekologiska vinsterna som stadsodling kan bidra med. Den första delen är ett resultat av min litteraturstudie, som beskriver olika begrepp inom odling och dess historia. Den senare delen beskriver hur stadsodling går till och bedrivs i Göteborg. Här ligger en större intervju samt platsobservationer, artiklar och dokument till grund för de analyser jag gjort och diskuterar på slutet. Mitt arbete behandlar stadsodlingens roll och vilken plats den får till sitt förfogande.

Vi kommer i denna uppsats med hjälp av kritisk diskursanalys, studera och analysera hur Brottsförebyggande rådet konstruerar ungdomsbrottslighet. Studiens syfte är att utifrån rapporten Kriminell utveckling ? Tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser, undersöka vilka egenskaper och beteenden som enligt Brottsförebyggande rådet kan ses som tidiga riskfaktorer när det gäller att upptäcka en kriminell utveckling. Vi kommer även att undersöka vilka åtgärder som enligt Brottsförebyggande rådet görs i Sverige för att förebygga en kriminell utveckling..

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om den fria leken och dess betydelse för barns utveckling och lärande, och i vad mån dessa uppfattningar avspeglar sig i verksamheten. Detta för att jag anser att fri lek är ett begrepp som inte beskrivs särskilt tydligt i litteratur och läroplan för förskola. De frågeställningar jag har använt mig av är: Hur definierar förskollärare fri lek? Vad anser förskollärare att den fria leken har för betydelse för barns utveckling och lärande i förskolan? Hur ser förskollärare på sitt deltagande i barns fria lek? Hur avspeglar sig pedagogernas syn på den fria lekens betydelse för barns utveckling i hur de planerar verksamheten?  För att få svar på mina forskningsfrågor har jag använt mig av kvalitativa intervjuer och totalt har sex förskollärare intervjuats. Förskollärarna i denna studie uttrycker att fri lek är betydelsefull för barns utveckling och lärande utan att ha helt klart för sig hur de definierar begreppet.

Emotioner har en central roll i människans liv. Forskning har visat att det är av stor vikt att redan tidigt lära sig förstå och hantera sina känslor. Syftet med denna studie var att undersöka förskolepersonals uppfattning om barns emotionella utveckling, med fokus på de negativa emotionerna, och på vilket sätt de arbetar med att hjälpa barnen i densamma. En kvalitativ studie utfördes där 16 förskollärare intervjuades om deras syn på och deras sätt att arbeta med 3-5 åringars emotionella utveckling. Resultaten visade att man i förskolan idag lägger mycket tid på barns emotionella utveckling och att det anses vara betydelsefullt med hänvisning till att barndomen har en stor påverkan på resten av livet.

Alla rum i huset vetter mot gemensamma ytor och korridorer, och går att låsa. Det medför att man som hyresgäst kan hyra en valfri kombination av rum i hela huset. Rummen är specifica i och med att de har olika egenskaper och passar för olika syften. Man skulle kunna säga att programmet(bostäder, kontor och butiker) är uppdelade i sina mindre beståndsdelar och fördelade i de olika rummen. Möjligheterna går från att endast sova i huset och leva resten av livet i staden, till att leva större delen av sitt liv i huset. Huset erbjuder ett alternativ till normen för hur man bor, arbetar och lever..

Destilleri, saluhall och destilleri.Arkitketurskolans verksamhet ska flytta och uppgiften var att rita om nuvarande arkitekturskolan till Kontor, bostäder och offentliga/kommersiella verksamheter i gatauplan. Målet med projektet har varit att öppna upp den befintliga bygganden och få in en mer offentlig, öppen verksamhet i gatuplan. Byggnaden rymmer efter ombyggnad en saluhall som tar upp största delen av gatuplanet. Gatuplanets utfackningsväggar byts ut mot glaspartier som öppnar upp fasaden runt om hela kvarteret. Saluhallen verkar tillsammans med ett eget destilleri för brännvinstillverkning och ett bageri för knäckebrödstillverkning. På kvarterets innergård och tak finns åkermark där det odlas råg som förädlas på plats till brännvin och knäckebröd..

Utveckling av produkter som skall stöda HDMI-standarden medför många hinder som behöver överkommas. Ett av problemen är certifiering mot standarden. Det är svårt att testa att standardens alla krav uppfylls på ett utvecklingsföretag då testutrustningen är kostsam och därför ej tillgänglig. Ett enkelt verktyg har därför utvecklats för att underlätta testning av att standarden följs.Denna rapport inleds med en problemställning och grundläggande teori om relaterade ämnen. En förstudie följer sedan där olika sätt att lösa problemet presenteras.

Ronneby torg är beläget centralt i Ronneby stadskärna i sydöstra Blekinge. På denna plats går det att identifiera tre problem som utgör brist på människor (social hållbarhet), rumslighet (mötesplats) och vegetation (ekologisk hållbarhet). Tidigare har torgets södra del innefattat en stadspark vid namn ?Gröna Torget? medan hela torget idag utgörs av en hårdgjord yta med inslag av träd i dess kanter. Det finns ett behov från Ronneby kommun att utveckla torget som en mötesplats, då kommunen utlyst en förslagstävling av just denna anledning.

Miljöförstöringen har varit i blickfånget i ett par år nu. Människor börjar mer och mer bry sig om hur man själv kan påverka och minska sina egna miljöutsläpp. Den stora boven i dramat är alla transporter som används för att frakta bland annat grönsaker och andra livsmedel. Eftersom fler och fler människor flyttar in till städerna gör detta att transporterna ökar allt mer. För att få mer närodlat behöver vi odla mer i städerna.

Syftet med studien är att se hur åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner för samma elever samspelar för att optimera positiv utveckling samt att se vilka olika insatser som är aktuella för samma elever i behov av särskilt stöd. Dessutom avser jag att tydliggöra vad som kan påverka innehållet i åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner. För att fånga syftet har jag använt en kvalitativ metod med hjälp av en dokumentanalys och intervjuer. Resultatet och analysen visar att dokumenten inte i så hög grad samspelar för att optimera positiv utveckling, dokumenten främjar inte positiv utveckling alls i den utsträckning som man kan förmoda. Förutsättningarna för att dokumenten ska optimera elevers utveckling finns, men det gäller då att dokumenten skrivs på det sätt som olika kriterier förutsätter.