2005 inleddes det av FN utnämnda decenniet för utbildning för hållbar utveckling! Begreppet hållbar utveckling är för de flesta elever abstrakt. I detta examensarbete studeras vilken kunskap elever i år 6 har om några frågor som rör hållbar utveckling. En del aspekter inom lärande för hållbar utveckling redovisas kortfattat, och dessa aspekter ligger sedan delvis till grund för en enkätundersökning. Frågorna hämtades från Skolverkets nationella utvärdering 1998, Tema tillståndet i världen. Frågorna som valdes ut gäller kunskap om världsproblem, handlingskompetens, och förmåga att se samband.

Syftet med denna studie var att utforska förskollärares perspektiv på arbetet med matematiken i förskolan. Studien har utforskat hur förskollärare arbetar med matematik för att tillvarata, synliggöra och främja barns lärande och utveckling i förskolans verksamhet. Detta är en kvalitativ studie där sex stycken förskollärare intervjuats för att ta reda på deras perspektiv kring arbetet med att synliggöra och tillvarata matematik för att främja barnens lärande och utveckling. Resultatet visade att matematiken har en naturlig del i förskollärares vardagsarbete och att matematiska begrepp var en central del i barns lärande och utveckling i matematik. Att skapa möjligheter att uppleva matematik på ett positivt sätt har förskollärarna uttryckt som betydelsefullt.

Arbetet handlar om utveckling av ett e-learningsystem och hur man kan säkra koden förframtiden. Dessutom handlar det om att undersöka en möjlig implementation av standardenSCORM samt att ta fram en ny databasmodell.Efter förundersökning togs beslutet att genomföra projektet som ett API i grunden medtestdriven utveckling och tillhörande dokumentation. De tekniker som användes var; HTML,CSS, XML, PHP, MySQL, Javascript, och Codeigniter.Resultatet blev som förväntat förutom att det inte gick att återanvända koden i den utsträckningsom först uppskattades utan istället återanvändes idéer och problemlösning..

Syftet med studien var att jämföra pedagogers uppfattning om läxan som inlärningsmetod och undersöka deras syn på utveckling av läxan för att synliggöra pedagogiska argument som kunde bidra till utveckling av en handlingsplan för läxor. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats där den semistrukturerade intervjun och den fokuserade gruppintervjun användes som datainsamlingsmetod. Resultaten av de uppfattningar om läxan som framgick i studien kunde skildras som två motsatta bilder. Den första bilden skildrade läxan som en möjlighet att med olika arbetsformer skapa förutsättningar för lärande och utveckling utanför skolan. Den andra bilden gestaltade läxan som ett redskap att vid behov kunna använda läxan av praktiska skäl för att spara tid åt att skapa lärandesituationer på lektionstid.

Syftet med den här studien är att undersökaoch få en fördjupad förståelse för hur förskollärare ser på förskolans fysiska miljö och dessbetydelse förbarns utveckling och lärande. Frågeställningarna studien utgår ifrån är följande: Hur utformas förskolans fysiska miljö?och Hur uppfattar förskollärare den fysiska miljöns betydelse för barns utveckling och lärande?I studien intervjuades sex förskollärare från sex olika förskolor inom samma kommun. Resultatet av studien visar att samtliga förskollärare har en uppfattning att förskolans fysiska miljö är av betydelse för barns utveckling och lärande. Det förskollärarna framhåller som betydelsefullt är att den fysiska miljön både kan främja och hämma barns utveckling och lärandeexempelvis genomförskollärares syn på lokaler och deras syn på tillgängligheten av material.

Detta kandidatarbete undersöker gröna tak i urban miljö. Gröna tak är i denna uppsats ett begrepp och samlingsnamn för vegetation på byggnaders tak i olika former. Trenden för gröna tak pekar uppåt, främst utomlands men även i Sverige. Emporia i Malmö som är ett av Skandinaviens största köpcentrum är byggt med ett så kallat grönt tak. Detta tak anlades dock på initiativ av byggherren och inte efter kommunens beslut.

Eftersom jag anser att det är ytterst viktigt att värna om och ta tillvara på vår natur och miljö på rätt sätt, betämde jag mig för att undersöka hur medvetna barn i våra förskolor är om återvinning, olika material och dess livscykel. Jag ville se om det gick att märka någon skillnad i barns tankar om natur och olika material, i förskolor där ett aktivt arbete med hållbar utveckling pågick och förskolor som inte arbetade aktivt med detta. Jag ville också ta reda på vad hållbar utveckling betydde för förskollärarna och om de arbetade med detta på förskolan. Mina undersökningar visade mig att det går att finna vissa skillnader i medvetenheten hos barn, beroende på om pedagogerna inte arbetar med frågor rörande natur och återvinning eller om ett aktivt arbete finns. Jag såg även att hållbar utveckling som arbetsmetod är en bristvara i förskolor, även förskollärarnas engagemang var lägre än jag väntat mig. .

I och med Landscape Urbanism har landskapsbegreppet sedan en tid upplevt en hausse inom arkitektur- och stadsbyggnadsdiskurs. I och med denna nya uppmärksamhet för landskapet har ett nytt behov uppstått: att diskutera vad som egentligen menas när man använder detta mångtydiga begrepp. Med detta fokus behandlar denna uppsats komplikationerna som uppstår när ordet landskap och dess ofta motstridiga betydelser används utan att kommunicera vad som avses. Med utgångspunkt i lingvistiska teorier hävdar jag därför att språket och således semantiken, ordens innebörd, är av yttersta vikt för att formulera och konstruera nya stadsbyggnadsteorier såsom Landscape Urbanism. För vad betyder egentligen Landscape inom Landscape Urbanism? Hur kommer det sig att ordet dels används för att referera till ytorna ?mellan husen?, men även används som ett begrepp som beskriver hela stadens dynamik? Hur kan dessa mycket olika tolkningar av ordet landskap existera under en och samma paroll ? Landscape Urbanism? Denna uppsats behandlar dessa olika tolkningar, men presenterar även ett sätt att hantera detta till synes alldagliga men mångfacetterade ord. Due to Landscape Urbanism the term landscape has experienced a recent hausse within architecture and urban design discourse.

I have studied the suburban municipality of Botkyrka, south of Stockholm, from a rural perspective. Through that I`ve compared how countryside comes into being with the planning and building of suburbs. I have looked for a definition of Countryside, and found that it is often explained or defined in negative terms, as what it is not. In that it says nothing about what it really is, or about the qualitiies it has to it. Botkyrka is a suburb, but it does in large parts consist of countryside. Apart from defining countryside and rural I´ve been searching for a definition of suburbia, of it´s structure and the mental picture we have of it as a cultural phenomena. In order to understand the role that suburbs have in planning I describe their history from Italian renaissance villas to sprawl. By opposing urban and rural, modern urban planning and how rural areas are created, I´ve come to a definition of rural planning and the making of countryside. To make countryside, planning and building should come from individual needs and desires. A relationship to the surroundings based on continous interaction between the human beeing and it´s environment, a constant process of shaping and reshaping. To put my thoughts to the ground I have collected examples of projects and ideas, that fits into my view of what rural planning and making countryside is all about. They are put in different categories according to the possibilities of influence and to what degree it is put into private hands. The first category is ?allemansrätten?, every mans right. That is the rigt to use private land as long as you don´t disturb or destroy.

Utgångspunkten för detta arbete är hållbar utveckling och barns lärande om vår miljö. Vi har valt att använda oss av barnlitteratur och information- och kommunikationsteknik(IKT) som redskap för lärande om hållbar utveckling i förskolan. Arbetet innehåller två produkter som är skapade för att användas som pedagogiskt redskap av pedagoger för barn. Produkterna består av en barnbok som förklarar fotosyntesens process och en kompletterande app som befäster och fördjupar den kunskap boken erbjuder barnen. Huvudsyftet är att ge barn en möjlighet att utveckla en medvetenhet och respekt för vår gemensamma miljö.

I detta examensarbete har jag studerat hur omgivningen, det vill säga lärare och föräldrar, upplever att fem skolbarn i grundskolans lågstadium har utvecklats under ett år med FMT. För att kunna göra det har jag skriftligen frågat några av barnens lärare samt barnens föräldrar/vårdnadshavare hur de ser på barnens utveckling. Jag har ställt den öppna frågan, hur har x utvecklats, i dina ögon, under året med FMT? och jag har bett respondenterna att tolka begreppet utveckling som de själva vill. Alla respondenter har blivit erbjudna att få se ett videosammandrag av barnens utveckling i FMT under året.

I styrdokument och internationella överenskommelser förordas lärande för hållbar utveckling som ett övergripande perspektiv som ska anläggas i all undervisning. Lärande för hållbar utveckling karaktäriseras av att komplexa hålbarhetsfrågor av ekologisk, ekonomisk och social art behandlas på ett pluralistiskt sätt, vilket syftar till att ge eleverna förmåga till övervägda etiska ställningstaganden.Syftet med denna studie var att undersöka hur begreppet lärande hållbar utveckling behandlas i läroböcker i biologi för grundskolans senare del. Detta studerades genom en kvantitativ innehållsanalys med kvalitativa inslag. Studien undersökte vilket utrymme lärande för hållbar utveckling får i läroböckerna, men också vilka innehållsliga aspekter av hållbarhet som förekommer. Dessutom studerades huruvida läroböckerna verkade främjande för pluralistiska arbetsformer.

Syftet med denna studie är att utforska hur kreativa lärprocesser mellan fantasi och vetenskap kan synliggöra barns perspektiv på omvärlden och därmed skapa möjligheter att utmana barns lärande för hållbar utveckling. För att komma närmare barns perspektiv på omvärlden utfor-skas hur barn uttrycker relationen mellan sig själva och världen de lever i, samt hur barns perspektiv på hållbar utveckling framträder i estetiskt skapande och berättande. Studien har en fenomenologisk ansats med livsvärldsperspektiv och baserar sig på deltagande observationer som metod. Som tankeverktyg används posthumanismen, vilken ifrågasätter världens tudelade struktur och som ser barn, lärande och kunskap som sammanflätade processer av tillblivelser. Resultaten presenteras som en helhet baserad på hur barn relaterar till omvärlden och hur barns perspektiv på hållbar utveckling framträder i estetiskt skapande och berättande.

Det här examensarbetet utvärderar spelutveckling i HTML5. Detta innebär utveckling i JavaScript, CSS samt HTML med utnyttjande av den nya teknologin som medföljer HTML5 märkeringen. I detta fall är teknologin canvas-element som ritar ut 2-D grafik.Två implementationer av ett motorcykelspel har utvecklats med fysikmotorerna Box2D respektive Chipmunk.Målet med arbetet var att utvärdera bästa val av fysikmotor vid utveckling av ett spel i 2-D med krävande fysik i HTML5 till mobil..

There are numerous questions to be asked when your task is to plan a small community?s future development. Is it possible to suggest something new and modern? What considerations should be taken concerning the existing situation? What is an appropriate size for the new development? Where is it possible to build and what is the most appropriate method to use?In this master´s thesis I have tried to develop and describe a working-process where I execute a complete landscape character analysis for the whole community in question to get the answers to where and how it would be most appropriate to develop a village like Flädie without destroying its current character.Flädie is a typical small village in the countryside of Skåne, Sweden. It is strongly effected by the expansive and urban region it?s located in but is still rural in character.