Hantering av regnvatten på ett hållbart sätt är en av flera strategier som behöver utvecklas för att bygga resilienta städer. I detta projekt undersöks relationen mellan vatten och vegetation och de unika förutsättningarna detta ger för gestaltning. Genom en fördjupad studie av naturlika biotoper, främst olika typer av klibbalskogar, har jag samlat material som tecknar sambanden. Detta material fungerar som bakgrund till ett förslag till utforming av en öppen dagvattenhantering med särskilt fokus på träd i en befintlig stadsmiljö. Genom en kort introduktion till Köpenhamn kommuns strategiska klimatarbete med dagvattenhantering i Klimakvarter på Østerbro förhåller sig detta småskaliga projekt till ett större sammanhang.

Vi lever i ett samh?lle d?r teknologiska uppfinningar hela tiden h?jer hastigheten, inte bara i arbetet utan ocks? i vardagen. Denna studie syftar d?rf?r till att unders?ka om samtidens norm om produktivitet genomsyrar alla ?ldrar och livsstadier genom att fokusera p? pension?rer. F?r att bidra till f?rst?else av normer kring produktivitet hos ?ldre ?mnar studien f?rst? pension?rernas subjektiva upplevelser av tid och hur den ?nskas spenderas i relation till ?lderdomen. Genom ett utforskande av dikotomin produktivitet/reproduktivitet och hur den f?rh?ller sig till rekreation samt agentskap och ett temporalt perspektiv avser studien att unders?ka ?lderdomens kapitel och pensionen med nya glas?gon.

Examensarbetet presenterar ett förslag till stadsomvandling på Långebro, som är ett centralt beläget verksamhetsområde sydost om Kristianstad centrum. Föreslaget ska fungera som underlag och inspirationskälla för att visa hur området kan nyexploateras såvida de stora och störande anläggningarna i området flyttas ut till stadens periferi, där de en gång förlades. Nu har staden växt och området har god potential att integrerads med Kristianstads centrum. Målet för det nedgångna och lågexploaterade verksamhetsområdet har varit att skapa en måttfull, vacker och attraktiv funktionsblandad stadsdel med mark för bostäder, arbetsplatser, handel och rekreation. Områdets närhet till Kristianstads centrum har gjort att innerstadens utformning av kvarter, parker, torg och rumsbildningar har varit förebild för den nya stadsdelen. Planförslagets har däremot vägt upp centrumets nackdelar med för få grönytor och för få varierande bostadsalternativ. Resultatet blev ett planförslag innehållande ca 2.500 bostäder med varierande husutformning, två nya boulevarder dit mer kommers med liv och rörelse förläggs, kajpromenad längs med Helge å för att öka vattenkontakten, ett torg, flera parker samt ett ?park and ride? tåg.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om fysisk planering kan samverka eller kombineras med destinationsutveckling genom en fallstudie av Stockholms stad för att skapa attraktiva destinationer i stadens ytterstadområden.Undersökningen omfattar en fallstudie av Stockholms fysiska planering och destinationsutveckling. Studien består av tidigare studier om urban turism i en litteraturstudie. Offentliga strategidokument har också analyserats. Intervjuer med fysiska planerare och destinationsplanerare har genomförts. Vidare har resultatet av intervjuerna analyserades tematiskt, en metod som valts för dess användbarhet för att få en djupare förståelse av en företeelse i samhället.Resultaten visar att det finns utmaningar, möjligheter för planerare att samarbeta och skapa ett nytänkande om hur deras planering områden kan samverka.

Idag ökar antalet fall av utmattnings- och stressrelaterade sjukdomar i västvärlden. Inom området landskapsplanering finns tankar om att detta har ett samband med dagens snabbt växande städer och minskade utrymme för återhämtning i grönområden. Inom miljöpsykologin lyfter Rachel och Steven Kaplan, Roger S. Ulrich och Patrik Grahn fram miljön och omgivningens inverkan på mental utmattning och återhämtning. Målet var att undersöka, diskutera och jämföra deras teorier om mental återhämtning kopplat till upplevelsen av gröna miljöer med fokus på de tre delarna (1) det tillstånd en individ återhämtar sig ifrån, d.v.s.

Runt om Växjö återfinns många köpcentra som ständigt utökar vilket kan bli ett hot mot centrum. Växjö city domineras ur shoppinghänseende, av en enda gata, Storgatan. För att få ett mer konkurrenskraftigt centrum och dessutom ett mer spännande gatunät skulle en breddning av centrum därför vara positivt. Närmast tillhands för en vidgning är den parallella gågatan Sandgärdsgatan, vilken i dagsläget känns mer som en bakgata. Vårt projekt gick således ut på att ta fram förslag på hur man skulle kunna göra Sandgärdsgatan till en mer attraktiv gågata.

Med grund i kundens förändrade roll på marknaden har företag på olika sätt tvingats ändra sina produkt- och tjänsterbjudanden för att bättre möta kundens mer specifika önskemål och krav. Något som kommit att bli allt vanligare och användbart är att i varierande utsträckning involvera kunden i processen med att skapa den optimala produkten eller tjänsten. Att involvera sina kunder i skapandet av produkten påstås, tack vare graden av individanpassning, öka sannolikheten för att kunden ska bli nöjd. Kunden är idag dessutom mer mogen än tidigare och kompetent nog att kunna involveras i olika steg i skapandet av produkten. Ytterligare en effekt av den ökade kundnytta som kommer med medskapandet betonas vara en stärkt relation mellan företag och kund. En stark relation menas öka sannolikheten att få behålla de kunder företaget en gång lyckats värva.

Under vår utbildning har vi upplevt många problem kring att plantera träd i urban miljö. Träden får ofta inte det utrymme de kräver för en, till arten sett, normal utveckling. Även den fordrade skötseln är bristande, framför allt i etableringsskedet. I och med att städerna växer och att trädens växtbäddar ofta är minimala, bland annat på grund av vägarnas överbyggnader, VA- och andra ledningar, måste lösningar tas fram för att behålla städerna gröna och öka grönytekvoten. Vi ser att klätterväxter kan vara ett bra sätt att föra in mer grönska i våra urbana miljöer.Syftet med det här arbetet har varit att ta reda på hur klätterväxter kan användas i den urbana miljön.

Intill Stångån mellan E4:an och sjön Roxen i Linköping, Östergötland, finns ett naturoråde som ska utvecklas till ett attraktivt och tillgängligt rekreationsområde. Området är beläget cirka två kilometer från Linköpings centrum och har en area på cirka 1,5 kvadratkilometer. I området finnsett befintligt friluftsliv då det idag finns esegelbåtshamn, sommarstugor och olika föreningsverksamheter som en kanotklubb och en jolleklubb. Det används men är fortfarande relativt okänt bland Linköpingsborna. Stångån och Stångåmynningen är till största delen skymd och otillgänglig.

Det här är en masteruppsats i fysisk planering med inriktning omvärldsanalys och strategiskt arbete i kommunal översiktlig planering. Uppsatsen undersöker hur kommuners omvärldsanalyser ser ut samt hur de utifrån dessa formulerar strategier. Vidare undersöker uppsatsen vilka huvuddragen i strategierna är samt vilka planeringsprojekt som kommunen menar ska bidra till att strategin uppnås. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och semistrukturerade personliga intervjuer har två översiktsplaner och en fördjupad översiktsplan för Helsingborg, Malmö respektive Ystad undersökts. Uppsatsen åskådliggör ett tydligt generellt mönster för samtliga undersökta strategier; förtätning genom blandad bebyggelse, marknadsföring och regionförstoring genom gränsöverskridande samarbete..

This project includes a small study of Västerås city's housing needs, and a proposal on theuse of the property 1:207, Lantmännens silo in the Eastern Harbour, Västerås.The project intends to produce a basic study of the useful systems for this rebuilding projectwith regards to sustainable development and energy saving light buildings.The end result, which consists of a detailed visualization of the proposal, intends to becomean iconic natural focus for the Eastern port of Västerås and an example of the use andadaptation of existing structures.The property must also link the eastern parts of Västerås with the center through anextension of Mälarleden.The work has been performed through literature studies, site visits, contacts with the City ofVästerås and by calculations.The proposal consists of architectural proposals drawings and visualizations.Furthermore, a suggestion is given of how the property can be used and fitted into theoverall plan for urban density development currently underway in the city of Västerås.Computer programs used have been Microsoft Office Excel, AutoCAD and ArchiCAD..

The study was conducted with an landscape approach with an subject related approach in the field of environmental psychology to investigate how road design affects drivers' choice of speed. The purpose was to portray road environments on thoroughfares in urban areas to motivate motorists to keep the speed limit and thus increase road safety for vulnerable road users. The task question was formulated, how can thoroughfares in suburban settings be portrayed to motivate motorists to reduce speed? The study was conducted throughout a literature review of motivational speed measures along with interviews with road design experts at the Swedish Transport Administration. Case studies were conducted on three thoroughfares in the Stockholm suburbs Vallentuna, Upplands Väsby and Danderyd.

This report will examine various solar energy technologies in order to decide if they could be applied in the Royal Seaport. The Royal Seaport is a Swedish urban district under development in Stockholm, with the goal of becoming a sustainable district. Two main techniques, solar collectors and solar cells, including sub-categories, are addressed in this report. Another sub-category, a hybrid system, will also be mentioned. The main difference between solar collectors and solar cells is the type of energy produced by the system.

This study aims at examining the prospects for a policy transfer of a Swedish municipal environmental policy (that of Växjö) to the French urban commune Blois, for which an ambition of becoming a leading eco-city in France, was declared by the mayor in 2008.In the analysis, emphasis is laid on mechanisms to institutionalize the main environmental policy principles, such as political and institutional structures and processes. Other prospects for an institutionalization of a new environmental policy that are to be investigated are economic structures as well as visions of the different decision-makers concerned. Research methods used in the study are qualitative interviews, document studies and a questionnaire.The findings of the analysis show that today?s prospects for an environmental policy in Blois close to that of Växjö, are clearly limited. The limitations can partly be found in economic structures but these seem to be rather related to a lack of priority amongst actors.

Denna uppsats syftar till att undersöka diskursen om urbanitet i tidskrift Arkitektur mellan åren 1989-1994. Relevant för undersökningen är planeringsmodellen kvarterstad och begreppsparen privat-offentligt, vilka belyser olika sätt som diskursen om urbanitet gestaltade sig på i stadsbyggnadsdiskussionen. Analysen visar hur historiska idealbilder och problembilder var central för konstruktionen av urbanitet. Förorten och modernismen fick funktionen av motbilder till samtidens ideal, inramade av en kontext om den ?upplösta staden?.