Syftet med studien är att granska personalens erfarenheter av tidmätning och IT-baserad planering inom en enhet i hemtjänsten i en storstadskommun. Mina frågeställningar är som följer.? Hur upplever personalen IT-planerad schemaläggning och tidsregistrering i sitt arbete?? Hur påverkas hemtjänstens personalgrupper?Utifrån ett semistrukturerat frågeformulär har hemtjänstpersonal under intervjuer berättat om sina erfarenheter om IT-baserad arbetsplanering och tidmätning. Intervjuresultatet har jag analyserat med hjälp av Ingrid Nilsson Motevasels (2002) idealtyper, kollektivisten och den autonome samt Harry Bravermans (1977) redogörelse av Taylors principer om scientific management. Personalens upplevelse efter införandet av IT-planering och tidmätning av utförd hjälp i hemmet beskrivs ur ett personalperspektiv.

Denna uppsats behandlar precisionsgranaten XM982 Excalibur. Syftet med arbetet var att öka kunskapen inom Försvarsmakten avseende Excalibur inför ett nyttjande av granaten i krig och konflikter.Syftet var också att definiera faktorer som är viktiga att tänka på vid nyttjandet av Excalibur i krig och konflikter.Frågeställning jag ställde upp för detta arbete är: Hur kan XM982 Excalibur användas i krig och konflikter?För att kunna svara på frågeställningen så besvarades tre olika delfrågor.De tre delfrågorna är:Vilka tekniska och taktiska faktorer framkommer genom information från industrin?Vilka tekniska och taktiska faktorer framkommer genom information från Försvarsmakten?Vilka faktorer framkommer genom information från nyttjandet av Excalibur av USA i Irak?  Metoden som användes var litteraturstudier samt intervjuer av personer som arbetat med utveckling av granaten. Varje frågeställning avslutas med en diskussion där de olika faktorerna som framkommit diskuteras. Efter att ha diskuterat de tre olika frågorna avslutas arbetet med en sammanfattande diskussion.I resultaten från avhandlingen framkom att Excalibur är en väldigt teknisk artillerigranat med mycket bra egenskaper för att kunna underlätta för markförbanden, främst i strid i urban terräng..

The current planning philosophy is based on a political utopic modernism founded during the first part of the 20th century. The focus is, in planning a defined area, to maximize the internal efficiency and to create a competitivesociety. During the latter part of the former century globalization changed the context, thus creating the need for a new way of approaching physical planning. This paper shows that the historical and philosophicalmetaphor of flow can be applied to meet the demands in the global city. It also shows how the edge, as where interaction takes place, is an important part of the content that has to be defined.

This paper constitutes graduate work at the Depart-ment of Urban and Rural Development at the Swedish University of Agricultural Sciences. In this paper the urban structure of the million program suburb Husby in Stockholm is examined and what effect this structure has on social life in the area. The main objective of the study has been to, with the help of morphological analyses, examine how to create meeting places and make the Husby Park more accessiblefor the inhabitants in Husby. There has been a selection of analyses to ensure that Husby?s spatial relationship with surrounding suburbs as well as local spaces in the Husby Park is described.

Examensarbetet syftar till att utreda möjligheterna till ett nya bostäder i norra delen av Ljungby stad. Det utgörs av ett komplext och splittrat område som består av såväl bostäder, industrier, avslutade deponier med mera. Metodiken består av inventering, analys och planförlag. Inventeringen skapar grund för analysen som ska utkristallisera vilka områden som kan vara lämpliga för nya bostäder ? det vill säga planförslaget. Med ett andra ord ett traditionellt examensarbete inom ramen för programmet för Fysisk planering. Ljungby växer långsamt.

Hur kan vi planera och argumentera för en mer integrerad och intensiv urban grönska i våra allt tätare städer? Vilken viktig roll spelar grönskan i förhållande till dess strukturer, funktioner och upplevelsevärden för stadsmänniskan? Vilka möjligheter ryms inom dagens stadsplanering för att synliggöra och maximera också den täta stadens småskaliga och med bebyggelsen socialt och funktionellt komplext sammanvävda grönskor? I ett personligt teoretiskt reflekterande utifrån relevant litteratur undersöks möjligheter och begrepp i relation till en grönare urbanitet. Syftet är att lyfta fram behovet av en utökad och mer nyanserad vokabulär som bättre kan motsvara morgondagens behov av att beskriva och planera för ett finmaskigare och småskaligare grönt nätverk också inne i den täta staden. De i den teoretiska reflektionen funna strukturella, multifunktionella och upplevelseladdade gröna begreppen prövas därefter explorativt i en platsstudie med praktiska illustrationer, analyser och karteringar för området Varvsstaden, Malmö. Som resultat nyanseras, vidgas, urbaniseras, funktionaliseras, laddas, systematiseras och omstruktureras innebörden av begreppet grön urbanitet..

Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan Stockholms parker och offentliga grönområdena i relation till den rådande förtätning staden genomför. Stockholm har en tydlig strategi på att skapa en tät stad vilket medför effekter på stadens parker och offentliga grönområden. Studien diskuterar de värden som tillkommer och går förlorade när exploateringen av staden ökar samtidigt som den totala arealen grönområden minskar. Vidare diskuteras det offentliga grönområdenas funktion i den täta staden. De metoder som använts i studien består av semistrukturerade informantintervjuer i kombination med telefon- och e-postintervjuer följt av en bred litteraturundersökning.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka om det finns en allmängiltig uppfattning kring vad som kännetecknar god stadsmiljö, eftersom det i planeringssammanhang ofta talas om god stadsmiljö och attraktivitet på ett sätt som tycks förutsätta att så är fallet. Skillnader i uppfattningar och föreställningar kan vara grundade i olika faktorer och i examensarbetet har skillnader möjliga att relatera till genus och ålder studerats. Genom en fallstudie i Kiruna har delar av resultatet från en, av Kiruna kommun, tidigare genomförd enkätundersökning analyserats vidare för att utreda om det bland de Kirunabor som besvarat enkäten finns skillnader som är möjliga att relatera till genus eller ålder. Fallstudien, som geografiskt sett avgränsats till Kirunas centrala stadsmiljö, har byggts upp kring jämförande diskursanalyser där åtta olika respondentgruppers svar på åtta olika frågor har studerats och jämförts med varandra. Jämförelserna har grundats på vilka byggnader och platser respondenterna lyft fram i sina svar samt på vad de haft för åsikter om Kirunas stadsmiljö.

Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Den fysiska planeringen kan skapa en bättre bebyggd miljö som påverkar folkhälsan i befolkningen. Kommunerna har ansvar för folkhälsan genom olika politikområden samt genom bland annat fysisk planering. I Trosa kommun finns riktlinjer för folkhälsoarbetet utarbetade för att denna aspekt ska integreras i hela den kommunala verksamheten. Syftet med uppsatsen var att studera nyckelpersoners upplevelser av hur folkhälsoaspekter integreras i den fysiska planeringen i Trosa kommun.

I samband med att de två senaste regionala utvecklingsplanerna upprättats har regionplaneringen i Stockholms län kommit att utvecklas till att fokusera mer på dialog och process via sociala nätverk. Syftet med denna uppsats är att undersöka varför denna utveckling kommit till stånd och hur den sett ut samt analysera hur regionplaneringen bedrivs genom dessa sociala nätverk. Det empiriska materialet har bestått av intervjuer med representanter från olika samverkansprocesser som bedrivs eller har bedrivits inom det fallstudieområde jag valt; Stockholmsregionens gröna kilar. Den teoretiska utgångspunkten har varit territorial governance samt kommunikativ och kollaborativ planering. Slutsatserna är att regionplaneringens frånvaro av lagstiftad genomförandemakt ger dem en annan makt över den regionala utvecklingen i form av tillgång till governancenätverk.

Inga riklinjer från statligt håll finns för Sveriges skolors skolgårdar. De kan vara hur små eller storasom helst och de kan vara hur innehållsrika eller innehållslösa som helst eller inte ens existera.Högstadieskolor är ett relativt outforskat ämne som inte har getts något stort utrymme i forskningom elever och deras skolgårdar. Deras utemiljö bör dock inte vara mindre viktig för det och justskolgårdar är en av Sveriges mest eftersatta utemiljöer. För att skolan ska kunna ge en fysisk miljösom är stimulerande för lärande och utveckling och som främjar fysisk aktivitet krävs det engenomtänkt planering av den i både skola och på skolgården. Skolgården har tidigare reglerats frånstatligt håll och det har påverkat skolgårdarnas utseende genom tiden.

De svenska städerna har fått en mer komplex och rikare sammansättning av befolkningsgrupper när det kommer till både levnadssätt och familjeförhållanden. De socioekonomiska klyftorna har blivit allt tydligare och bostadssegregationen har under de senaste decennierna växt fram i de svenska städerna. Det finns många föreställningar om hur man planerar den goda staden och vilka komponenter som behövs för att skapa en stad där alla är jämlika. I detta kandidatarbete undersöks hur den fysiska utformningen påverkar städers boendemönster och området Möllevången i Malmö studeras som fallstudie.

It may seem obvious that the urban space in our northern cities should be design to function and inspire throughout the whole year. This is not always the case. The urban space is often designed on a summer basis and the winter is regarded more as a problem then a resource and its potential remain unused. I have in this master thesis studied the impact of the winter on people and spaces and ponder on how to design functional and attractive places for winter. The project ends in a design concept for Broparken in Umeå on the theme "everyday winter day". The work with this thesis has given me, as a landscape architect, valuable experiences and filled a gap of knowledge that I had in this subject. I hope that this thesis can inspire Umeå kommun and others who are interested in how northern cities can benefit by its climate and develop towards a more complete city. The thesis begins with a chapter that present the subject from four different perspectives.

Att använda erfarenheter, i form av principer, vid militär planering är inget nytt fenomen. SedanNapoleontiden har det vuxit fram riktlinjer för militär planering och genomförande i form avKrigföringens grundprinciper och principer för att skapa en framgångsrik logistik. Exempel påprinciper och hur de ska tolkas finns i de flesta av världens försvarsmakters doktriner.Syftet med uppsatsen är att ge exempel på hur principer för logistik kan användas för att reflekteraöver de logistiska utmaningar, som en befälhavare eller stabsofficer ställs inför vid en militärplanering.Som empiri, för att värdera principerna mot, har Falklandkriget 1982 och Gulfkriget 1991, med ettbrittiskt/amerikansk perspektiv använts. De är båda konventionella krig med ett tydligt militärtslutmål, men har väldigt olika förutsättningar för logistiken i både en tid-, rum- ochstyrkejämförelse.Uppsatsen använder abduktion som metod. Fem principer för logistik bildar hypoteser förframgång som ställs mot empirin, i form av de två krigen.

Vi har utifrån intervjuer undersökt hur pedagoger pratar om planering och utformning av inomhusmiljön. I denna undersökning redovisas olika faktorer som ligger till grund för pedagogers utformning och planering av inomhusmiljön. Vi valde att undersöka förskolor med både åldersindelade och åldersblandade barngrupper. Valet av studie beror på våra tidigare erfarenheter där vi upplevt stora skillnader i pedagogernas utformning av inomhusmiljön. Det vi ville synliggöra var vad dessa skillnader kan bero på.