Förskolans läroplan framhåller att verksamheten ska planeras utifrån de mål som finns i läroplanen. Hur målen bäst arbetas mot är upp till de verksamma pedagogerna att avgöra. Därför är syftet med vårt arbete att belysa några förskollärares förhållningssätt till planeringsarbete. Men även att uppmärksamma planeringsarbetet och skapa en diskussion kring hur planeringsarbetet kan utvecklas.Undersökningen har gjorts med den kvalitativa metoden och åtta förskollärare har intervjuats på fyra olika förskolor.Vårt resultat visar att det vanligaste innehållet i förskollärarnas enskilda planering är arbete med portfolio, dokumentation och förberedelse inför utvecklingssamtal. Förskollärarna menar att deras enskilda planering mer eller mindre är till för att förbereda dem inför arbetet i verksamheten.

Den tilltagande urbaniseringen har medfört att hamn- och industriområden som tidigare låg i stadens perifera områden har fått en alltmer central plats. Från att ha fungerat som industristäder där denna verksamhet varit en integrerad och vital katalysator för staden håller samhället nu på att övergå från industrisamhälle till kunskapssamhälle där arbetet förflyttats från förorenade och bullriga industrimiljöer till rena och tysta bostads- och kontorsmiljöer. I takt med detta minskar också behovet av centralt belägna industriområden som nu blivit mer ödsliga, otrygga och stadsfrånvända där de inte sällan bildat en barriär mot sin omgivning. Samtidigt är det idag för oss människor inte lika självklart som tidigare genom historien att använda stadens offentliga rum och det pågår mycket planering för att skapa integrerade, attraktiva och levande stadsmiljöer vid stadsomvandlingar. En problematik som uppstår är hur dessa industriområden kan omvandlas från centrala men avskilda, ödsliga och ofta stadsfrånvända industrimiljöer till funktionsblandade, attraktiva och levande stadsdelar som är väl integrerade med sin omgivning. Arbetets syfte är undersöka hur Lövholmen kan omvandlas från en avskild industrimiljö till en funktionsblandad och levande stadsdel som är väl integrerad i sin omgivning.

Abstract This master thesis is a result of the work thas was done for my entry in the international architectural competition Urban spaces and urban life in Ørestad South, that was announced by Ørestadselskabet on the 31st of October 2006. The project work lasted from early November until the deadline on 14th of February. In addition to the proposal that was handed in, the master thesis consists of a number of reflections about the work that was done and design work in general. The proposal is an answer to a not that evident task. One would expect that the assigment was clearly defined in the brief of the competition like this. And so it seems to do but to define the real assignment and join your own aims to it from such an extensive brief can be quite time consuming. Why do architects participate and what is an architectural competition? How does the brief affect the choices and statements made by the entrants? What is a square? What is the strategy that leads to a convincing concept? The role and use of a concept in the design process.

The public spaces of the city from a social sustainability perspective, Jubileumsparken, a public space for the young, aims to see how public spaces can be open and accessible to all young people in the community. New public spaces can be created and formed by urban planning. A public space that is undergoing considerable development is Jubileumsparken, which is situated in Gothenburg. This area constitutes the case study for this thesis. Due to the commercialization in the neo-liberal society of today, there is a risk that economically weak people, such as the young, the unemployed or students, can?t take part of all public spaces.

This thesis is covering my design of an architectural object for the use in a pedagogical setting. The purpose is to create contextual premises for students, making possible the testing of designs, involving plants suitable for the urban environment. Hence, the main features in the object design is suggestive to the urban outdoor rooms - rooms that are formed amongst the city facades. The thesis is also about the design process set out from a technical reality, based on camera imagery. To a large extent, the thesis consists of reflections concerning the object's function towards pedagogy, perception and materials. Furthermore, the object claims to be a hybrid between architecture and landscape architecture.

The aim of our master thesis is first and foremost to win the competition One Prize - mowing to Growing: Reinventing the American Lawn, announced in USA by the organization Terreform 1, the first of December 2009. Apart from winning the competition we have also tried to reach a deeper understanding of food production today and its future possibilities. Our ambition to present a winning design proposal has to a large extent decided the structure of the entire thesis. Our completed and submitted design proposal - growforgold.org - is a way of addressing urban food production in a creative way, keeping the sovereignty of the individual in mind. Instead of presenting a place-specific design solution our proposal aims to create incentives and possibilities for urban farming to take place anywhere and anytime. Our submission to the competition represents both a tool and a platform which, put in practice, could make landscape architecture happen through the hands of the individual.

För att förstå den fysiska planeringen krävs förståelse för de sammanhang i vilket planerandet utförs. Bebyggelsen består av många olika delar, byggnader, vägar med mera, som tillsammans utgör vidare strukturer. Det krävs insikt i hur bebyggelsen har vuxit fram för att förstå hur nya strukturer ska utformas efter som de är sammanlänkade och påverkar varandra. Den här uppsatsen är ett försök att identifiera begrepp för att bättre förstå dessa strukturer. En viktig insikt är den om att urbanisering är en komplex process och uppsatsen grundar sig på en indelning av Nils Lewan i tre olika synsätt på hur urbanisering kan ses: arkitektens, geografens och sociologens perspektiv. Beroende på synsätt varierar graden av hur stor del av Sveriges befolkning som kan sägas vara urban ifrån 70 till nära 100 procent.

The purpose of this graduate thesis is to illustrate what could be theeffects of urban renewal carried out in a too hasty manner, the pointbeing that there could be features which have (yet) not been identifiedand therefore are lost if the planning of the city is not given theadequate amount of time and resources.Through a case study located at the wharf of Gullberg (Gullbergskaj)the significance of urban fringes and areas without too strict of aplanning are highlighted. Some guidelines to successful and consideratecity development are somewhat suggested.The survey is mainly based on two types of sources: contemporaryphotography and interviews with a number of people who are allresidents or tenants at the Gullbergskaj. Their testimonies regardingGullbergskaj and their use of this particular environment are used to drawconclusions of the qualities, which are not the typical cultural-historicalqualities but rather a quality defined by the user (of the quay), held by thissection of the Göta älv shoreline.This thesis is also concerned with the potential impact on the qualities ofGullbergskaj, was it to be the object of city renewal.The results of the study are compared to debating articles published in thenewspaper Göteborgs-Posten for a wider understanding of Gothenburg as atrademark, and the public opinion regarding the city planning related toCentrala älvstaden..

Arbetet behandlar idrotts- och evenemangsarenors lämpliga lokalisering i staden i förhållande till dess funktioner och effekter..

Arbetet undersöker hur man genom fysisk planering kan reglera förebyggande för att minska risken för och konsekvenserna av översvämning..

This essay deals with the relationship between the mendicant movement and the urbanization during the thirteenth century. The aim has been to explore the significance of the Dominicansand the Franciscans for the creation of an urban landscape. This was made through the study of the urbanization process in southern Halland focusing on the town of Halmstad where the friars were established. The importance of the mendicants was also studied through their absence in the towns of Laholm and Falkenberg. To achieve this investigation in a contextual perspective material from different areas was used such as archaeology, history and history of science and ideas.

A large part of Sweden?s green, urban landscape is covered by lawns. Approximately 80 000 ha of maintained grass lawns are part of public courtyards, schoolyards, parks, golf courses, sport fields and traffic environments. Beyond this figure, the lawn is also an essential element in most private villa-gardens. Lawns have become a universal phenomenon through the dispersion of landscape aesthetics from the Western world.

Göteborg är en av Europas mest segregerade städer (Andersson m.fl. 2009, s. 7); inkomstsvaga, ofta utlandsfödda bor i hyresrätter i förortsstadsdelar medan de ekonomiskt starka har sina egnahemsområden eller bor i innerstaden. I jämförelse med andra liknande städer i Europa är Göteborg starkt segregerat. Mer än hälften av regionens bostadsområden består till 90 procent av bara en upplåtelseform, de flesta av dem är egnahemsområden, vilket placerar Göteborg i en särställning.

Med hållbar stadsplanering menas en planering som värnar om framtiden ochkommande generationer. Inom detta område berörs såväl tekniska som fysiskaaspekter inom samhället. Rapporten fokuserar på hållbar stadsplanering i form avkommunikation, rörelse och integration vid utformning och planering avstadsdelar, samt det faktum att det finns digitala verktyg som inte utnyttjasregelbundet i det dagliga arbetet.I samspel med Borås Stad har en analys gällande arbetsmetoder vid stadsplaneringgenomförts. Begreppen kommunikation, rörelse och integration diskuteras ochanalyseras i relation till kommunens arbete. Syftet är att formulera och pröva enarbetsmodell som kan vara vägledande inom arbetet med hållbar stadsplanering.Målet är undersöka om det finns grund för introducering av digitala verktyg somstrategi i kommunens stadsplanering.Frågeställningarna berör kvalitetsbegreppen kommunikation, rörelse ochintegration samt hur dessa tillämpas vid daglig kommunal stadsplanering.

This essays overarching aim is to contribute to the theoretical discussion of transformation processes that are shaping the urban landscapes and further to problematize contemporary planning discourses in Sweden. Drawing on the concept of Foucault?s heterotopia and actor-network theory for spatial analysis, the paper seeks to analyze the complex urban landscape transformation process as an emergent property of human and non-human actor-networks seeking to transform and order space. With the district of Rosenlund in Gothenburg as a starting point, this thesis intends to examine how the cultural infrastructure - used by the residents and visitors of the city - are related to the city's planning and development processes. The case study is based on a boat (Rio Rio) in Rosenlund canal that is defined as a cultural infrastructure.