Car usage is determined by several facts, e.g. living conditions determined by geographical matters. There is a political will to control car usage with different kinds of incentives since car usage generates environmental problems. This essay analyses the differences between car usage in urban areas as opposed to thinly populated areas in Sweden and their significance on governmental incentives. By using statistics differences in car ownership during ten years between thinly populated areas, areas in the countryside and urban areas is studied.

The purpose of this essay is to analyze and show possibilities how a city can grow into the scenery of a oak dominated landscape and how this encounter can add values to the city. The city in focus is Linköping, a city that is approaching one of Sweden?s largest oak dominated cultural landscapes. To this landscape high ecological and cultural values are connected. The recreational values are also of importance especially because of its urban location also because the city is mainly surrounded by flat agricultural land.

This essay will examine in which way festival tourism can affect the physical location of a festival and to operationalize this we implemented a case study of the music festival Storsjöyran. Storsjöyran is a Swedish music festival held annually in the city of Östersund and since the festival, with the accompanying festival week, attract up to 300 000 visitors annually, we wanted to see what impact the festival contributed to from a development perspective of the destination. The method for gathering data has consisted of both qualitative and quantitative approaches and the data was collected via interviews and questionnaires. We also presented various theories about festival tourism and destination development, as well as previous research on urban festivals. The conclusion is that Storsjöyran contributes to a variety of factors which can help Östersund to a destination development and increased tourism.

Rekreation har flera definitioner, i denna studie används definitionen "återhämtning i en stärkande miljö". Idag vet vi att grönska i staden har en stor betydelse för människors hälsa och livskvalitet, och rekreation i utemiljö är en viktig del av stadsbornas möjlighet att återhämta sig från vardagens stress och krav. De finns flera teorier kring innebörden av rekreation, både inom psykologin, medicin och landskapsarkitekturens forskning. Ämnet miljöpsykologi behandlar frågor som berör människans relation till sin närmiljö och miljöns påverkan på människan. Denna studie behandlar rekreationsvärden i park och grönområde, den gör ett försök att ta reda på vilka dessa rekreationsvärden är och var de finns. I projektet Green Space Award (GSA) finns ett intresse för att lyfta fram parker och naturområden med en god kvalitet när det kommer till funktion och organisation, genom att tilldela de som uppnår kriterierna priset GSA. Målet med denna studie var att hitta ett passande verktyg som skulle kunna identifiera och bedöma dessa kvaliteter utifrån kriteriet rekreation. Som exempel på verktyg för bedömning och värdering av park och grönområdens rekreationsvärde testas Patrik Grahns åtta parkkaraktärer (Grahn, 2005).

This thesis explores how the city of Gothenburg integrates and use social capital, defined through factors such as trust and cooperative networks, in its crisis preparedness strategies and how this can enhance the city's collective resilience. The study aims to contribute to the understanding of how social capital can be leveraged to strengthen crisis management and resilience in urban environments. The research analyzes existing quantitative data from the SOM-Institute regarding residents perceptions and self-reported preparedness actions and reviews Gothenburg's official civil defense plan for 2024?2027. By examining various aspects of social capital, including levels of trust and cooperative networks across different city districts and age groups, the analysis focuses on how social bonds and community contexts are considered in planning for handling and recovering from potential crises.

Att växa inåt, eller att förtäta, är något som man i många städer strävar efter. En av dem är Malmö som i sin nya översiktsplan, ÖP2012, lägger mycket fokus på just förtätning. Det är ett viktigt steg ifrån den funktionsuppdelade till den blandade staden och kan innebära både miljömässiga, sociala och ekonomiska fördelar. Exempelvis genom att resurser samutnyttjas bättre, färre transporter, större trygghet, bättre integration och större attraktivitet. En ogenomtänkt förtätning kan dock innebära negativa konsekvenser.

Lövträd har traditionsenligt valts ut för att berika stadens grönska och barrträden har ännu inte fått samma förtroende i stadsmiljöns gator och torg. Vi var nyfikna på att undersöka om 70-talets överanvändning av barrträd och dess negativa klang dröjer sig kvar och påverkar dagens val av stadsträd. Eller kan det vara barrträdens bristande egenskaper att hantera stress som begränsar dess framfart i urbana sammanhang? Att utöka dendrofloran med en varierad sammansättning av barrträd ger ett flertal fördelar som grönska året runt och ett stabilare ekosystem. Undersökningen är avgränsad till sydvästra Skåne och behandlar arterna utifrån de geografiskt rådande förhållandena.

Sättet på vilket vi tar oss från en plats till en annan i staden har effekter på den lokala miljön samt i förlängningen även på det globala klimatet. För att våra system för persontransport ska gynna en hållbar samhällsutveckling står vardagliga resemönster, såsom pendlande till arbete och skola, för den stora utmaningen. Beroende på var i staden en individ är bosatt har denna följaktligen olika grad av tillgänglighet till kollektiva infrastrukturnätverk såsom sträckan till närmaste hållplats för tunnelbana. Möjligheterna att använda mindre miljöbelastande transportmedel skiljer sig därmed åt bland stadsbefolkningen vilket gör miljöpåverkan i vardagsresor relevant att studera ur ett sociologiskt perspektiv. Denna kandidatuppsats behandlar miljöpåverkan i vardagsresor i förhållande till individens fysiska och sociala plats i den urbana strukturen.För att undersöka detta används ett redan befintligt intervjumaterial från studien ?Ett miljöanpassat Stockholm? som innefattar 633 intervjupersoner och utfördes i forskningsprogrammet Hushåll och Urbana Strukturer i Uthålliga Städer.

This paper constitiutes graduate work at the Swedish University of Agriculture Science, the Department of Urban and Rural Development, Ultuna. The main objective of this work has been, in part, using the municipality of Runby as an example, to test different inventory and analysis methods directed towards a sociotopic usage perspective. A secondary objective has been, based on knowledge obtained from current research results concerning the usage of green areas, to transfer the analysis results to a proposal for a free space planning over Runby. People living in the countryside often have good access to nature as well as access to a garden of their own. In the city, however, there are considerably less people that have access to a private outdoor spaces so the parks become a type of public living room for all the inhabitants. Through the lack of private green spaces and through the anonymity of the city, an inviting atmosphere is created towards spending time in the park.

Vi har som examnesarbete utformat en informationsbroschyr åt Munktell Science Park (MSP), med hjälp av god textdesign har vi förmedlat MSP:s koncept till en bred målgrupp. Vi har haft fokus på texterna då det redan fanns en grafisk manual. Genom materialinsamling och undersökningar kom vi fram till hur vi på bästa sätt kunde producera den här informatinosbroschyren..

A high degree of urbanization with growing cities has raised a need of transforming closed landfill sites for giving them new uses. This study aims to investigate how old landfills can be re-used, what has lead to the new uses, and for what and whom the transformed site will be an asset. The method used is a case study of four different landfills in Stockholm county, Sweden. The case study is analyzed in the light of former studies regarding re-use of degraded urban areas, so called brownfields, and in particular studies and reports of landfill re-use. The result indicates that old landfill sites is identified as an area with possible values if transformed properly, in the case study area especially as green structure and recreation areas.

During the winter 2011 Isaksson and Andersson did a time budget study on Nordens Ark?s Przewalskis horses during daytime when there were visitors and caretakers in the park. This time budget study was made during daytime and when there were no visitors or caretakers in the park. The horses where observed in the morning (5.30-6.30 am) and in the evening (5.45-6.45 pm) during four days. In addition to a time budget, the horses? positions in the enclosure were registered.

I dagens samhälle sker en förtätning av staden och det är ofta på bekostnad av grönytorna då det anses att de inte blir tillräckligt använda (Grahn, 1991, s. 6). Men det är samtidigt bevisat att man mår bättre av att vistas i naturen än bland bebyggelsen i staden. Speciellt stor effekt har naturen för återhämtning från stress (Sahlin, 2010, s. 29).

This thesis is studying Stråk* in an urban contexts. Thiswill be achieved through a study of Rosengårdsstråket inMalmö based on the question "What is a Stråk?".Malmö has experienced a major change in the last 15years. From being an industrial city with economic problems,Malmö is now part of the dynamic Öresund Region,and a knowledge city with great optimism. New parts ofthe city is about to grow up that reinforces the image ofMalmö's new identity.The next step in Malmö's development is to make thecity even denser and interconnect the inner city and thesuburbs to create a more sustainable city.

In this thesis, the flows of reactive nitrogen (Nr) in Scania were investigated and quantified. The thesis was also intended to form a basis for comparison between the urban nitrogen flow and other flows of nitrogen within Scania. The management of nitrogen in society has disturbed the natural nitrogen cycle. This is linked to a series of environmental problems such as eutrophication, acidification, global warming and smog. The method used was Substance Flow Analysis (SFA) for Nr. For calculation and flow charts Scania was divided into three subsystems; air, water and society.