Sök:

Sökresultat:

1172 Uppsatser om Urban miljö - Sida 40 av 79

?DEN SOM ALDRIG DANSAR FEL, ?R DEN SOM ALDRIG DANSAR? En kvalitativ intervjustudie om ?ldre personers upplevelser av gammaldans utifr?n ett h?lsoperspektiv

Bakgrund: Att ?ldras ?r en naturlig process som kan leda till f?r?ndringar i meningsfulla aktiviteter, vilket kan p?verka ?ldre personers h?lsa och delaktighet. Arbetsterapeuter m?ter ?ldre personer i sin vardag f?r att delvis uppr?tth?lla h?lsan genom aktivitetsbaserade insatser, samt fr?mja sj?lvst?ndighet och deltagande i aktiviteter. Tidigare studier har visat att aktiviteten dans, som meningsfull aktivitet, har bidragit till ett aktivt och h?lsosamt liv, samt skapa en k?nsla av samh?righet hos ?ldre personer.

Blockchain-teknik som ett verktyg f?r f?retags h?llbarhetskommunikation

Bakgrund och problembeskrivning: Nutida leverant?rskedjor som str?cker sig ?ver flera l?nder och industrier, har blivit alltmer komplexa och kr?ver integrering av ekologiska och sociala ?verv?ganden. En viktig aspekt vid den integreringen ?r transparent kommunikation av h?llbarhetsinsatser och prestanda, vilket ?r avg?rande f?r f?retags ?verlevnad. Teknologiska innovationer som blockchain-tekniken utforskas som potentiella l?sningar f?r att f?rb?ttra sp?rbarhet och transparens i leverant?rskedjor, vilket kan m?ta intressenternas krav samt gynna f?retaget och samh?llet i stort. Syfte: Studien unders?ker implementeringen av blockchain-tekniken i ett livsmedelsf?retags leverant?rskedja med fokus p? sp?rbarhet och transparens f?r h?llbarhetskommunikation. Genom att identifiera och utv?rdera dess potential syftar studien till att ge insikter om blockchain-teknikens roll i h?llbarhetskommunikation mellan olika akt?rer, inklusive konsumenter, i leverant?rskedjan. Metod: Uppsatsens forskningsdesign och metod ?r av kvalitativ karakt?r. I denna studie har empirisk data samlats in fr?n ?rsrapporter, webbsidor och pressreleaser.

Blod, svett och kommunikation : En studie av Friskis&Svettis Karlstad

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om fysisk planering kan samverka eller kombineras med destinationsutveckling genom en fallstudie av Stockholms stad för att skapa attraktiva destinationer i stadens ytterstadomrÄden.Undersökningen omfattar en fallstudie av Stockholms fysiska planering och destinationsutveckling. Studien bestÄr av tidigare studier om urban turism i en litteraturstudie. Offentliga strategidokument har ocksÄ analyserats. Intervjuer med fysiska planerare och destinationsplanerare har genomförts. Vidare har resultatet av intervjuerna analyserades tematiskt, en metod som valts för dess anvÀndbarhet för att fÄ en djupare förstÄelse av en företeelse i samhÀllet.Resultaten visar att det finns utmaningar, möjligheter för planerare att samarbeta och skapa ett nytÀnkande om hur deras planering omrÄden kan samverka.

SandgÀrdsgatan, VÀxjö : - En attraktivare gÄgata

Runt om VÀxjö Äterfinns mÄnga köpcentra som stÀndigt utökar vilket kan bli ett hot mot centrum. VÀxjö city domineras ur shoppinghÀnseende, av en enda gata, Storgatan. För att fÄ ett mer konkurrenskraftigt centrum och dessutom ett mer spÀnnande gatunÀt skulle en breddning av centrum dÀrför vara positivt. NÀrmast tillhands för en vidgning Àr den parallella gÄgatan SandgÀrdsgatan, vilken i dagslÀget kÀnns mer som en bakgata. VÄrt projekt gick sÄledes ut pÄ att ta fram förslag pÄ hur man skulle kunna göra SandgÀrdsgatan till en mer attraktiv gÄgata.

Vad hÀnder med infrastrukturen i kommuner som minskar i befolkning? : Urban mining och strategier för hantering av infrastruktur i tre svenska kommuner

Med grund i kundens förÀndrade roll pÄ marknaden har företag pÄ olika sÀtt tvingats Àndra sina produkt- och tjÀnsterbjudanden för att bÀttre möta kundens mer specifika önskemÄl och krav. NÄgot som kommit att bli allt vanligare och anvÀndbart Àr att i varierande utstrÀckning involvera kunden i processen med att skapa den optimala produkten eller tjÀnsten. Att involvera sina kunder i skapandet av produkten pÄstÄs, tack vare graden av individanpassning, öka sannolikheten för att kunden ska bli nöjd. Kunden Àr idag dessutom mer mogen Àn tidigare och kompetent nog att kunna involveras i olika steg i skapandet av produkten. Ytterligare en effekt av den ökade kundnytta som kommer med medskapandet betonas vara en stÀrkt relation mellan företag och kund. En stark relation menas öka sannolikheten att fÄ behÄlla de kunder företaget en gÄng lyckats vÀrva.

KlÀttervÀxter i den urbana miljön

Under vĂ„r utbildning har vi upplevt mĂ„nga problem kring att plantera trĂ€d i urban miljö. TrĂ€den fĂ„r ofta inte det utrymme de krĂ€ver för en, till arten sett, normal utveckling. Även den fordrade skötseln Ă€r bristande, framför allt i etableringsskedet. I och med att stĂ€derna vĂ€xer och att trĂ€dens vĂ€xtbĂ€ddar ofta Ă€r minimala, bland annat pĂ„ grund av vĂ€garnas överbyggnader, VA- och andra ledningar, mĂ„ste lösningar tas fram för att behĂ„lla stĂ€derna gröna och öka grönytekvoten. Vi ser att klĂ€ttervĂ€xter kan vara ett bra sĂ€tt att föra in mer grönska i vĂ„ra urbana miljöer.Syftet med det hĂ€r arbetet har varit att ta reda pĂ„ hur klĂ€ttervĂ€xter kan anvĂ€ndas i den urbana miljön.

Konsten att (inte) sticka ut - En granskning av omvÀrldsanalyser och strategiskt arbete inom kommunal översiktlig planering

Det hÀr Àr en masteruppsats i fysisk planering med inriktning omvÀrldsanalys och strategiskt arbete i kommunal översiktlig planering. Uppsatsen undersöker hur kommuners omvÀrldsanalyser ser ut samt hur de utifrÄn dessa formulerar strategier. Vidare undersöker uppsatsen vilka huvuddragen i strategierna Àr samt vilka planeringsprojekt som kommunen menar ska bidra till att strategin uppnÄs. Med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys och semistrukturerade personliga intervjuer har tvÄ översiktsplaner och en fördjupad översiktsplan för Helsingborg, Malmö respektive Ystad undersökts. Uppsatsen ÄskÄdliggör ett tydligt generellt mönster för samtliga undersökta strategier; förtÀtning genom blandad bebyggelse, marknadsföring och regionförstoring genom grÀnsöverskridande samarbete..

SILO 72 : Ombyggnad av LantmĂ€nnens silo i Östra Hamnen, VĂ€sterĂ„s

This project includes a small study of VÀsterÄs city's housing needs, and a proposal on theuse of the property 1:207, LantmÀnnens silo in the Eastern Harbour, VÀsterÄs.The project intends to produce a basic study of the useful systems for this rebuilding projectwith regards to sustainable development and energy saving light buildings.The end result, which consists of a detailed visualization of the proposal, intends to becomean iconic natural focus for the Eastern port of VÀsterÄs and an example of the use andadaptation of existing structures.The property must also link the eastern parts of VÀsterÄs with the center through anextension of MÀlarleden.The work has been performed through literature studies, site visits, contacts with the City ofVÀsterÄs and by calculations.The proposal consists of architectural proposals drawings and visualizations.Furthermore, a suggestion is given of how the property can be used and fitted into theoverall plan for urban density development currently underway in the city of VÀsterÄs.Computer programs used have been Microsoft Office Excel, AutoCAD and ArchiCAD..

Hastighetsreduktion pÄ genomfartsleder, genom icke-tvingande ÄtgÀrder i vÀgmiljön

The study was conducted with an landscape approach with an subject related approach in the field of environmental psychology to investigate how road design affects drivers' choice of speed. The purpose was to portray road environments on thoroughfares in urban areas to motivate motorists to keep the speed limit and thus increase road safety for vulnerable road users. The task question was formulated, how can thoroughfares in suburban settings be portrayed to motivate motorists to reduce speed? The study was conducted throughout a literature review of motivational speed measures along with interviews with road design experts at the Swedish Transport Administration. Case studies were conducted on three thoroughfares in the Stockholm suburbs Vallentuna, Upplands VĂ€sby and Danderyd.

Upplevelsen av att f? en ADHD-diagnos i vuxen ?lder

Bakgrund: ADHD k?nnetecknas av bristande uppm?rksamhet och/eller ?veraktivitet, vilket kan leda till en rad sv?righeter och funktionsneds?ttningar i vardagen. Traditionellt har ADHD ansetts vara en diagnos som fr?mst drabbar unga pojkar, men idag f?r allt fler b?de kvinnor och m?n diagnosen i vuxen ?lder. Symtom och sv?righeter vid ADHD kan effektivt hanteras med adekvat behandling.

Solenergi i Norrra DjurgÄrdsstaden

This report will examine various solar energy technologies in order to decide if they could be applied in the Royal Seaport. The Royal Seaport is a Swedish urban district under development in Stockholm, with the goal of becoming a sustainable district. Two main techniques, solar collectors and solar cells, including sub-categories, are addressed in this report. Another sub-category, a hybrid system, will also be mentioned. The main difference between solar collectors and solar cells is the type of energy produced by the system.

Metoder för lÄngtidslagring

This study aims at examining the prospects for a policy transfer of a Swedish municipal environmental policy (that of VÀxjö) to the French urban commune Blois, for which an ambition of becoming a leading eco-city in France, was declared by the mayor in 2008.In the analysis, emphasis is laid on mechanisms to institutionalize the main environmental policy principles, such as political and institutional structures and processes. Other prospects for an institutionalization of a new environmental policy that are to be investigated are economic structures as well as visions of the different decision-makers concerned. Research methods used in the study are qualitative interviews, document studies and a questionnaire.The findings of the analysis show that today?s prospects for an environmental policy in Blois close to that of VÀxjö, are clearly limited. The limitations can partly be found in economic structures but these seem to be rather related to a lack of priority amongst actors.

Att gestalta urbanitet : Diskursen om urbanitet i tidsskrift Arkitektur 1989-1994

Denna uppsats syftar till att undersöka diskursen om urbanitet i tidskrift Arkitektur mellan Ären 1989-1994. Relevant för undersökningen Àr planeringsmodellen kvarterstad och begreppsparen privat-offentligt, vilka belyser olika sÀtt som diskursen om urbanitet gestaltade sig pÄ i stadsbyggnadsdiskussionen. Analysen visar hur historiska idealbilder och problembilder var central för konstruktionen av urbanitet. Förorten och modernismen fick funktionen av motbilder till samtidens ideal, inramade av en kontext om den ?upplösta staden?.

SkrylleomrÄdet - naturupplevelse som motivation till motion? :

Our lives in urban areas are becoming more and more inactive with negative effects on our mental and physical health. Natural environments and physical activity have the power to both prevent and reduce mental fatigue. Meanwhile we engage ourselves with physical activity, the nature fascinates us with its complexity. In April 2006, some of the visitors to the recreational area of Skrylle were asked to fill in a questionnaire which included questions about their habits within physical activity and the experience of nature. The questionnaires were then divided into two groups: those filled out by persons who exercise on regular basis (i.e. three or several times/week) and those who rarely exercise.

Planutvecklingens följder - En studie av enboendet och utvecklingen av planpraxis för bostadsbebyggelse

Detta kandidatarbete tar upp att det idag rÄder det stor brist pÄ mindre bostÀder, sÄ kallade enboende. Boendeformen efterfrÄgas av framförallt fyrtiotalister som flyttar ifrÄn sina större hushÄll till mindre samt nittiotalister som ska göra debut pÄ bostadsmarknaden. För att lösa tillfÀlliga bostadsbrister och för att vÀrna om en mÄngfald finns det idag en planeringsdoktrin som handlar om att blanda och förtÀta bostadsomrÄden. Dock Àr idéerna svÄra att genomföra dÄ detaljplanerna ofta Àr reglerade till att enbart uppfylla de syfte och behov som fanns under den tid dÄ de upprÀttades. Genom en undersökning och ett tillÀmpat planförslag som arbetet innehÄller, uppmÀrksammas att det behövs mer flexibla detaljplaner som medger och inte hindrar uppförandet av mindre bostÀder. För oavsett om det föreligger ett allmÀnt intresse eller ej sÄ hindrar idag planpraxis möjligheterna till detta.

<- FöregÄende sida 40 NÀsta sida ->