Sökresultat:
2053 Uppsatser om Urban ideal - Sida 61 av 137
Åldersgruppering i förskolan : Pedagogers tankar och erfarenheter
Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers tankar kring sin åldersgruppering i förskolan. Studien genomfördes med hjälp av litteraturstudier och intervjuer med pedagoger på förskolor med åldersblandat samt åldershomogent arbetssätt. Dessa delar sammanställdes och jämfördes med varandra. Resultaten visade att de som arbetar med åldersblandade barngrupper är mer missnöjda med sitt arbetssätt än de med åldershomogent arbetssätt. Vi har kunnat se ett samband mellan påverkan på sin arbetssituation och hur nöjd man är med denna.
Att skilja på sak och person - Hur ökad personifiering i media kan leda till bättre politisk kunskap hos mottagarna
Mass media is becoming more and more personalized and despite common ideas it could actually be a good thing. Instead of affecting the actual content of news coverage it might only have an effect on the way in which news are presented. Famous politicians more regularly become symbols and synonyms for their parties or for the government and are being used to create interest in the beginning of articles.Those are the results from a content analysis of the newspaper coverage of the Swedish parliamentary election in 1976 and 2006 in which the scientist categorized each article in one of four ideal types, counted quotes and analyzed whether personal names were interchangeable with party names without affecting the content. All three methods showing that it is the presentation, not the content, which has been personalized.At the same time, psychology-science tells us about the human brains associative learning processes, where memorizing becomes far more efficient when the information can be connected to an already known person. Increased personalization of news might therefore increase the political knowledge of the receivers..
Ungdomsidealet som möjligt marknadsföringsverktyg
Syfte: Syftet med vår uppsats är att, genom teoristudier, fokusgruppintervjuer och individuella intervjuer med kännare inom området, förstå hur och till vilken grad ungdomar som referensgrupp har inflytande på yngre medelålders- och medelålders människors konsumtionsmönster. Vidare har vi med vår efterforskning för avsikt, att utveckla marknadsförares förståelse kring ungdomsidealet i samhället och hur detta skall beaktas i marknadsföringsplaneringen. Metod: Vi har i vår uppsats genomfört en litteraturstudie, där teorier kring referensgrupper, self-concept, difusion av mode och innovationer samt köp- och beslutsprocessen behandlas. Vidare har empirisk information samlats in genom individuella intervjuer med representanter för näringslivet. Slutligen har 3 fokusgruppintervjuer genomförts.
Företagsstyrning i kooperativa organisationer - Vilka likheter respektive skillnader finns det mellan en konsument- och en producentkooperation?
A co-operation is established when a group of people, sharing the same preferences and values, come together in order to satisfy a common need. The co-operative association should be democratic, governed and supervised by its members and open to everyone.
The purpose of this article is to, from our ideal type, study similarities and differences regarding the corporate governance of the consumers? and the producers? co-operative movement. The motive behind our choice of alignment is that the mechanisms of corporate governance often are described from the perspective of the joint-stock company, making it valuable and interesting to study these mechanisms from the co-operative point of view.
Värdering av träd i urban miljö : en jämförelse mellan fem olika trädvärderingsmodeller
Träd är värdefulla och de är en stark symbol för oss människor. Träden är inte bara vackra att se på, de är en förutsättning för vårt liv. De har arkitektoniska, tekniska och ekologiska funktioner som vi människor behöver för att överleva. I staden där de hårdgjorda ytorna tar över allt mer har de gröna träden kanske en ännu större roll att spela. Trädvärdering har stor betydelse för att medvetandegöra trädens värde i den urbana miljön.
?Dukat med... människor man tycker om.?
För att få en förståelse kring hur en individs förhållande till mat ger sig i uttryck samt hur dess bakgrund och nutida händelser påverkar valde vi att göra en kvalitativ undersökning. Undersökningen valdes att göra med betoning på upplevelser, därav valet av fenomenologi som ansats. Mat och ätande kan ses som problematiskt vilket medför att vår kvalitativa forskning syftar till att dels se till individernas unika berättelser och mångfalden av hur man uppfattar fenomenet och dels se till de gemensamma komponenter som utgör fenomenet utan att kritisera.Syftet var att undersöka och förstå det sociala fenomenet människans relation till mat genom livet. Syftet delades därefter upp i tre frågeställningar som sedan låg till grund för den semistrukturerade, öppna intervjuguide som utformades.Vår hypotes var att människor hela tiden förändrar sin verklighet och sina tankar kring mat. I resultatet såg vi att det var sociala faktorer som utvecklade och styrde individernas syn på fenomenet samt att stora händelser även kan förändra relationen till mat..
"It's just a possession" : En studie av konsumistiska tendenser i realityserien The Hills
Detta är en kvalitativ och delvis kvantitativ studie med syftet att analysera konsumistiska tendenser i den amerikanska realityserien The Hills utifrån Zygmunt Baumans teorier om konsumtion och konsumism. Frågeställningen lyder: manifesteras en konsumistisk livsstil i The Hills och i så fall hur? Av de drygt 100 avsnitt som finns av The Hills valde vi 18 stycken, tre avsnitt per säsong, att analysera. Analysmetoden inspireras av bland annat Susanna Hornig Priests bok Doing media research: an introduction om kvalitativ innehållsanalys och vi har sedan använt oss av delar från de olika teoriavsnitten. I vår kvantitativa analys har vi använt oss av en tabell som visar hur många minuter och sekunder per avsnitt som spenderas i en viss miljö. I slutdiskussionen diskuterar vi fritt kring The Hills och hur konsumtion och konsumism yttrar sig i serien.
Urban Building vid Hornsbruksgatan
Mitt mål var att skapa västra söders identitet och samlingsplats, vilken helt saknas idag. Utmaningen var också att transformera Hornsbruksgatan från en baksida till en tillgänglig plats. Högalidsparken förlängs ner till gatunivå - Hornsbruksgatan blir en blandning av park/ torg genom ett specifikt grönt plattsystem. Nya stråk och ramper binder ihop nuvarande gatu- och parknivån. Bebyggelsen är småskalig och nätt, ändå är programmet större än förslagit proram.
Urban Building i kvarteret Domherren : Arkitekturskolan KTH
Arkitekturskolan idag är stängd och avvisande med skola och offentliga program bakom låsta dörrar. I detta projekt har jag utgått ifrån frågeställningen om vad som skulle hända om man öppnar upp skolan och fyller bottenvåningen som idag är P-hus med offentliga program? Vår framtida yrkesroll är i de flesta fall väldigt relaterad till samhället och den omgivning vi lever i. Därför är det lätt att undra varför skolan är så stängd och snarare stärker den ibland lite trista syn som allmänheten har på vår yrkeskår.Med en öppnare skola skulle vi verka närmare debatten och förhoppningsvis få visa upp våra idéer för en större publik och kanske även få chans att träna på att förklara för, och bemöta kritik från människor som inte tittar på ritningar dagarna i ända.Varför inte en öppen byggnad som visar upp snarare än döljer och som bjuder in istället för att stänga till..
Mediets "omedvetna" : Eduardo Kacs Genesis som minnesmaskin
Denna uppsats handlar om hur artisterna Håkan Hellström och Ken Ring konstruerar diskurser kring maskuliniteten i sina musiktexter. Utifrån poststrukturalistiskt influerad teori kring feminism och maskulinitet görs en komparativ närläsning som bildar en tematiskt uppbyggd studie. Utifrån det för artisterna gemensamma temat utanförskap visar studien att utanförskapet hos Ken Ring är relaterat till en känsla av maktlöshet. Denna kompenserar Ken genom att konstruera maskulina diskurser med ett överdrivet anspråk på det som den europeiska kulturen förknippar med maskulinitet och genus. Detta kan kontrasteras mot Håkan Hellström som i sitt utanförskap konstruerar maskulina diskurser där ?omanlighet? och ett kärleks- och sexualitetsbegrepp där ?jaget? blir könsmässigt tvetydligt, står i fokus.
Urban regnskog, vatten & vegetation som designresurs
Hantering av regnvatten på ett hållbart sätt är en av flera strategier som behöver utvecklas för att bygga resilienta städer. I detta projekt undersöks relationen mellan vatten och vegetation och de unika förutsättningarna detta ger för gestaltning. Genom en fördjupad studie av naturlika biotoper, främst olika typer av klibbalskogar, har jag samlat material som tecknar sambanden. Detta material fungerar som bakgrund till ett förslag till utforming
av en öppen dagvattenhantering med särskilt fokus på träd i en befintlig stadsmiljö. Genom en kort introduktion till Köpenhamn kommuns strategiska klimatarbete med dagvattenhantering i Klimakvarter på Østerbro förhåller sig detta småskaliga projekt till ett större sammanhang.
"Vovven Kjell är så snäll och vovven Vera rullar runt i lera" : En kvalitativ studie om genus i bilderböcker
Denna studies syfte är att belysa hur kvinnligt och manligt framställs i nya bilderböcker som riktar sig till barn i förskoleåldern, om de förmedlar stereotypa genusmönster eller utmanar rådande ideal. Syftet är även att undersöka pedagogers i förskolans medvetenhet om genus och barnlitteratur. För att uppnå syftet har sex bilderböcker analyserats utifrån genusperspektiv, och intervjuer med sex förskollärare och lärare i förskolan har genomförts. I studien har det framkommit att de analyserade bilderböckerna både utmanar och befäster stereotypa könsmönster. Starka och aktiva tjejer finns det gott om, vilket även tidigare forskning styrker.
Matte på burk - en lekfull arbetsmetod på förskolan : En intervjustudie om sex pedagogers syn kring arbetsmetoden Matte på burk
The purpose of this study was to find out what the educators view on the working method Matte på burk in preschool looked like. I also wanted to find out what the educators thought about the working method. My questions are:How does the educators in preschool experience the method Matte på burk?What do the educators in preschool believe that Matte på burk can give the children?The study was carried out through a qualitative interview study with six educators. During the interviews with the educators it became apparent that the method not only focused on mathematical exercises.
Utspelstratt och nyhetsjakt ? en kvalitativ intervjustudie av relationen mellan journalister och politiker/pressekreterare
In this study we have explored and investigated how journalist experience the relationship with politicians/press secretaries in the making of political news. The study examines how journalists see the balance of power between them and their political sources in the setting of the news agenda. To do this we have used a qualitative interview analysis. Our theoretical starting points have been based on the social exchange model. The social exchange model has a social psychological and sociological perspective that explains the interaction, social exchange and stability as a process of negotiation exchanges between parties and operators.
Blod, svett och kommunikation : En studie av Friskis&Svettis Karlstad
Syftet med denna uppsats är att undersöka om fysisk planering kan samverka eller kombineras med destinationsutveckling genom en fallstudie av Stockholms stad för att skapa attraktiva destinationer i stadens ytterstadområden.Undersökningen omfattar en fallstudie av Stockholms fysiska planering och destinationsutveckling. Studien består av tidigare studier om urban turism i en litteraturstudie. Offentliga strategidokument har också analyserats. Intervjuer med fysiska planerare och destinationsplanerare har genomförts. Vidare har resultatet av intervjuerna analyserades tematiskt, en metod som valts för dess användbarhet för att få en djupare förståelse av en företeelse i samhället.Resultaten visar att det finns utmaningar, möjligheter för planerare att samarbeta och skapa ett nytänkande om hur deras planering områden kan samverka.