Sök:

Sökresultat:

1127 Uppsatser om Urban hćllbarhet - Sida 20 av 76

Fattigdom, diskriminering och tiggeri : Tiggeri i vÀlfÀrdsstaten Sverige

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Familjehemsplacerade barn - En studie om barns upplevelser av att vara familjehemsplacerade

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Brucellosis in small ruminants : an investigation of knowledge, attitude and practices in peri-urban farming around the region of Dushanbe, Tajikistan

Landlocked Tajikistan is situated in Central Asia and is not only the smallest republic of Central Asia, but it is also one of the most mountainous with some of Central Asia?s highest peaks. Tajikistan is currently and historically the most financially disadvantaged country within Soviet Union/Russian territories. Agriculture is the main occupation for more than half of the country?s population. Unfortunately, however, only 7% of Tajikistan is arable land and the agriculture productivity is low.

Grönare förtÀtningsprojekt : En studie av konflikten mellan förtÀtning och urban grönska

Det har lÀnge funnits en konflikt mellan kommuners vilja att förtÀta staden och de som anser att förtÀtningen tar av stadens grönstrukturer. Denna uppsats har tittat nÀrmre pÄ denna konflikt och hur den tar sig uttryck i litteraturen och stadsbyggnadsprojekt. En av orsakerna till att denna konflikt uppstÄr Àr att strategiernaoch mÄlen för att förtÀta staden och för att öka tillgÄngen pÄ grönska hÄlls separata samt att förtÀtning ofta prioriteras högre. DÄ dessa ofta hÄlls Ätskilda kan en av lösningarna pÄ problemet vara att istÀllet kombinera dem och dra nytta av alla fördelar. I likhet med hur Ebenezer Howard ville förena staden med landsbygden kan en av lösningarna pÄ klimatförÀndringarna och utglesningsproblemen vara att förena förtÀtningsprojekt med grönstrukturer i olika skalor.

Heder och socialt arbete  - En kvalitativ studie om socialsekreterares förstÄelse av hedersrelaterat vÄld

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Bro, bro, breja : - en studie om integration, nyanlÀnda barn och hur det interkulturella perspektivet tar sig uttryck i förberedelseklasser

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Employer branding : En organisationssociologisk fallstudie av Ikeas arbete med att vara en attraktiv arbetsgivare

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Buller : Hur planeras en bullerfri stad?

Milosevic, S. 2014. Buller ? Hur planers en bullerfri stad?. Kulturgeografiska institutionen, Uppsatser, Uppsala universitet. This essay is about noise pollution caused by urbanization.

Utveckling av barnvagn

After contacting the company Elite Group Sverige AB, who sells strollers under the brand Crescent Baby, it was determined that the project group were to develop a three wheeled stroller which was going to be Crescents first own developed stroller. Only the frame of the stroller was considered within the demarcation of this project however care was taken to the placement of the carry-cot and the wheels etc. Crescent Baby wished for the frame would be smaller than the competitor Urban Jungle, that the frame would have at least three unique selling points and that the number of unique parts was to be minimized. The work began with information seeking regarding strollers, competitors, independent tests, European standards and consumer interviews. After that a number of concepts were developed and past to Crescent.

Rothenburgsort : en urban trÀdgÄrdsstad

Stadsförnyelse i innerstadsnÀra lÀge. Utarbetning av en strukturplan för stadsdelen Rothenburgsort i Hamburg..

Vem vill företag ha? : En studie kring begreppet kompetens och de kvalifikationer som Àr avgörande för eventuell anstÀllning

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Rollen som ledare : En studie om manliga och kvinnliga ledares upplevelse av ledarrollen och dess ideal

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Botaniska trÀdgÄrdar : en kÀlla till inspiration och kunskap för trÀd i urban miljö?

Att arbeta med levande material i urban miljö blir alltmer till en utmaning för den gröna sektorn. Ett antal faktorer bidrar till att vÄra stadstrÀd för en tynande tillvaro eller dör i förtid. För att behÄlla vÄra stÀder gröna behöver vi dels en större mÄngfald av trÀd men Àven uppslag pÄ nya och bÀttre anpassade arter. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur botaniska trÀdgÄrdar kan fungera som en kÀlla till kunskap och erfarenhet för att utveckla trÀdanvÀndningen i urbana miljöer. För att kunna svara pÄ frÄgan valde vi att undersöka tre botaniska trÀdgÄrdar i Sverige. Lunds botaniska, Göteborgs botaniska och Bergianska i Stockholm har ingÄtt i studien.

Seroprevalence of Toxoplasma gondii and Neospora spp. in equids from three municipalities in ParĂĄ, Brazil

This study presents a survey of the seroprevalence of Toxoplasma gondii and Neospora spp. in equids in three municipalities in ParĂĄ, a Brazilian state with the Amazonian rainforest and the Amazon River as dominating features. Toxoplasma gondii and Neospora spp. are two closely related parasitic protozoans not separated as different genera until 1988. Neospora spp.

Biologisk mÄngfald i Bo01 och Norra DjurgÄrdsstaden : en undersökning av möjligheten att frÀmja biodiversitet genom metoden grönytefaktor

Begreppet biologisk mÄngfald har lÀnge förknippats med bevarandefrÄgor som identifiering av skyddsvÀrda arter och upprÀttande av reservat. PÄ senare tid har det dock allt oftare hörts tillsammans med begrepp som ekosystemtjÀnster, och dÄ inte sÀllan i urbana sammanhang. Som blivande landskapsarkitekt kÀnns det relevant att bredda förstÄelsen för hur man kan arbeta med ekologiska aspekter och dÀrigenom biodiversitet i en tid som prÀglas av ett tÀtt och kompakt stadsbyggande. Detta kandidatarbete fokuserar dÀrför pÄ det utrymme den biologiska mÄngfalden kan tÀnkas ha inom urban planering, samt framförallt hur man mer konkret kan skapa stadsmiljöer som ocksÄ hyser en rik biodiversitet. TvÄ stadsutvecklingsprojekt dÀr man arbetat med biologisk mÄngfald Àr Bo01 i Malmö och Norra DjurgÄrdsstaden i Stockholm. För att hantera frÄgan i ett planeringsskede har man i bÄda dessa fall anvÀnt en sÄ kallad grönytefaktor, vilken syftar till att öka de ekologiska förutsÀttningarna genom ett poÀngsystem för gröna och blÄ kvaliteter. I Arbetets teoretiska del beskrivs den biologiska mÄngfaldens vÀrden, i allmÀnhet och i en urban kontext, samt begreppets komplexitet och den problematik som kan uppstÄ kring otydliga definitioner. DÀrtill redogörs för planeringsverktyget grönytefaktor. En genomgÄng av Bo01-projektets arbete med ekologi och biodiversitet visar pÄ höga ambitioner men varierat resultat.

<- FöregÄende sida 20 NÀsta sida ->