The Essay starts with studying the time after the Second World War and its boom, the force behind many of the abandoned locations we see in our city today. Thereafter the idea of place is looked into, its importance for the individual and how the own individual experience affects the experience of place. It is about how we can create own places and through that recapture the city and give it meaning and contents again. The social aspects are being discussed as an important component of creating a feeling of reality. Further studies the abandoned rooms historical values since the past have an ability to raise the experience of a place. How decayed depends highly of economy and how we have gotten so used to changes that we accept capitalism as a driving force to decay is also being discussed. Thereafter the planers roll for the abandoned places in the city is being raised.

Människan är i allt större utsträckning urban och när städerna förtätas är det ofta friytorna som går förlorade. Detta trots att grönska har flertalet positiva effekter som att förse oss människor med livsnödvändiga ekosystemtjänster. För att åstadkomma ett hållbart stadsliv måste stadens friytor planeras på ett medvetet sätt som gör dem attraktiva och hälsosamma för människor, djur och växter. Att integrera ekosystemtjänster i planeringssammanhang är ett angreppssätt som används allt mer för att främja en hållbar stadsutveckling. I Malmö som beräknas växa med 100 000 invånare de närmsta tjugo åren finns en ambitionen om en tät och samtidigt grön stad.

?Urban Leftovers ?Problem eller potential? handlar om stadens överblivna ytor och stadens fragment. Ämnet överblivna ytor i staden är aktuellt och rör sig ofta i gränslandet mellan arkitektur, planering och konst. Man kan förhålla sig till dessa icke-definierade platser på olika sätt men gemensamt är att de i grund och botten berör frågan Vem har rätt till staden? Ofta har de överblivna ytorna inte någon egen funktion utan finns enbart som gränser eller skyddszoner för att skilja andra funktionsområden från varandra.

This study investigated potato growing in beds as an alternative to conventional ridges.It was based on results from field trials on bed-grown potatoes carried out by Halland Rural Economy and Agricultural Society in 2007, studies of literature and interviews with farmers with experience of bed growing of potatoes. Due to their shallow root system, potatoes are one of the most drought-sensitive crops. Potatoes are often grown on sandy soils with poor water-holding capacity. Factors such as total yield, tuber size distribution and quality defects are negatively affected when water becomes insufficient. Wide beds have a more flat top which leads to more uniform water infiltration. Further on, beds have lower soil surface area due to its shape, and therefore, retain water more efficient. In the field trials, which were carried out at the Stjärnarp Estate near Halmstad, potatoes were grown in beds alongside a conventional ridge-grown crop.

Över hela världen pågår en kraftig urbanisering och idag lever mer än hälften av alla människor i städer. Många utvecklingsländer hinner inte med att generera hållbara och alternativa försörjningsmetoder till den allt större urbana befolkningen. Allt fler lever i en tillvaro som präglas av fattigdom. Kraftfulla planeringsstrategier krävs för att förbättra dessa människors levnadsförhållanden och därmed också verka för en hållbar utveckling. Uppsatsen presenterar det urbana jordbruket som en i dessa avseenden möjlig strategi. Urbant jordbruk finns i alla städer och har gjort det i alla tider.

In this literature review the cemetery is studied in its role as a public space in an urban context. To be able to scrutinize the cemetery?s relationship to the public domain in the future, the cemetery?s background and history is studied in the beginning of the essay. The cemetery?s connection to the church, as well as a variety of other factors such as economic, architecture, hygienic aspects and different ideals has influenced the cemetery to be the place it is today.

För att förstå den fysiska planeringen krävs förståelse för de sammanhang i vilket planerandet utförs. Bebyggelsen består av många olika delar, byggnader, vägar med mera, som tillsammans utgör vidare strukturer. Det krävs insikt i hur bebyggelsen har vuxit fram för att förstå hur nya strukturer ska utformas efter som de är sammanlänkade och påverkar varandra. Den här uppsatsen är ett försök att identifiera begrepp för att bättre förstå dessa strukturer. En viktig insikt är den om att urbanisering är en komplex process och uppsatsen grundar sig på en indelning av Nils Lewan i tre olika synsätt på hur urbanisering kan ses: arkitektens, geografens och sociologens perspektiv.

Light pollution in urban areas - How to prevent light pollution at construction Jakob Sjöling Light pollution is a relatively new but rapidly growing form of pollution. Society's increasing demand for light coupled with the pace at which lighting technology evolves is accelerating that growth. The purpose of this study was to analyse how the construction industry plan and design outdoor lighting when erecting new buildings, specifically with regards to the issue of light pollution. It also investigated how local authorities work with these issues during urban planning. In both cases special interest was placed in ways to improve the planning and use of outdoor lighting in order to minimize light pollution.

Nature-like plantations are areas that, by today?s maintenance procedure usually gains low prioritiy and are forgotten. Most nature-like plantations are currently disadvantaged and have in many cases grown up and formed dense,impenetrable and brushwoody green volumes. These green volumes is rarely used, but usually only fills out gap surfaces. With proper care nature-like plantations can become health promoting environments in the increasinglyhardened urban environments.How vegetation systems work and how trees and shrubs interact is dependent on many factors.

?Urban Leftovers ?Problem eller potential? handlar om stadens överblivna ytor och stadens fragment. Ämnet överblivna ytor i staden är aktuellt och rör sig ofta i gränslandet mellan arkitektur, planering och konst. Man kan förhålla sig till dessa icke-definierade platser på olika sätt men gemensamt är att de i grund och botten berör frågan Vem har rätt till staden? Ofta har de överblivna ytorna inte någon egen funktion utan finns enbart som gränser eller skyddszoner för att skilja andra funktionsområden från varandra.

Hunden är en stor del av många människors liv. Det bör därför rimligen finnas gott om offentliga ytor i våra städer som erbjuder umgänge och rekreation för hundar och hundägare. Huvudfokus i detta arbete ligger i att få fram hur vi planerar för hundar i våra stadsmiljöer och varför vi behöver göra det. Uppsatsen består av litteraturstudier och intervjuer med efterföljande reflektioner som tillsammans ska förtydliga behovet av hundars integrering i våra offentliga miljöer. En specifik studie angående hundrastgårdar presenteras, då rastgårdarna ofta är de enda områdena i städer som specifikt är utformade för hundarna.

Detta kandidatarbete undersöker gröna tak i urban miljö. Gröna tak är i denna uppsats ett begrepp och samlingsnamn för vegetation på byggnaders tak i olika former. Trenden för gröna tak pekar uppåt, främst utomlands men även i Sverige. Emporia i Malmö som är ett av Skandinaviens största köpcentrum är byggt med ett så kallat grönt tak. Detta tak anlades dock på initiativ av byggherren och inte efter kommunens beslut. Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka om och i så fall hur kommunen kan planlägga gröna tak. Fördelar och nackdelar med det gröna taket kommer också att utgöra en del av uppsatsen.

The major environmental problems that we have today are frequently mentioned in the media today. One example is the ongoing debate regarding global warming and its causes and consequences. There are also several other problems in our society such as segregation and social tensions. Most agree that we must do something to solve these problems and that we must try to achieve a sustainable development for the entire planet. But how should it actually be done and what trade-offs, compromises, sacrifices and changes must be made?The purpose of this paper is to examine how these issues are being dealt with in Swedish city planning.

Hur publika displayer skall utformas och anpassas efter sin miljö på bästa sätt är ännu ett outforskat område. I takt med att miljöfrågor blivit än mer aktuella i dagens samhälle har det också etablerats ett behov av att förändra vårt beteende exempelvis i form av energieffektivisering. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur en publik touchdisplay för elvisualisering skall utformas för att vara förståelig, intuitiv och säker från publik genans. En användarstudie i form av en utvärdering av en interaktiv touchdisplay kallad Urban Energy monterad i Göteborg har gjorts under ledning av Interactive Institute Swedish ICT. Touchdisplayens primära syfte är att uppmärksamma förbipasserande på stadens elförbrukning och uppmuntra till energimedvetenhet.I denna studie rekryterades 17 förbipasserande deltagare villiga att testa denna display med hjälp av två uppgifter och en enkät.

Att gestalta naturliga landskap i en urban situation handlar om att förstå parallella processer som pågår samtidigt; att se platsens förutsättningar och biotopens preferenser. Genom det skapas ett nytt sammanhang där beståndsdelarna blir aktiva i flera olika situationer och skalnivåer. Denna tes har jag fått möjlighet att undersöka och fullskaletesta i TAKLANDSKAPET Sveavägen 44. Arbetets syfte är att sammanlänka förståelsen för hur man kan applicera hela biotoper i ett sammanhang som gör att den levande biologiska delen av projektet bidrar aktivit till upplevelsen och till det arkitektoniska utrycket och formgivningen av platsen. Slutsatsen är att man inte behöver se biotoper enbart som passiva byggelement eller komponenter. Det är biotoperna i sig som bär och leder konceptutvecklingen för idé, möjliga program och den potentiella inneboende formen. Strategin att reducera och platsanpassa komponenterna ger också svaret i en annan skala: Fråga platsen vad den vill vara och du kan samtidgt se mönstret i ett större sammanhang. Om man lyckas med formgivning som en öppen process med möjliga förändringar, utan att idén går förlorad, har man skapat ett öppet system; ett fraktalt system både i tid och rum. Jag tror och hoppas att TAKLANDSKAPET Sveavägen 44 innehåller dessa kvalitéer och att arbetssättet kan inspirera till liknande angreppssätt i andra projekt. Att se vad man har, för att få det man önskar. I alla skalor... LÄS LANDSKAPET, FÖLJ NATUREN, ÄLSKA LIVET..