Följande arbete undersöker hur regelverket angående byggnation i kulturhistoriskt värdefulla områden tolkas och vad utfallet blir av detta. Stumholmen har valts ut som fallstudie och den paragraf som undersöks är en del av 2 kap, 6§ PBL. Paragrafen talar om hur ny bebyggelse ska utformas och placeras och att ändringar och tillägg ska göras varsamt. Stumholmen har tidigare varit en sluten ö tillhörande militären. I början av 1980-talet beslutades att ön skulle öppnas upp och att en funktionsomvandling skulle genomföras. Ett omfattande arbete påbörjades från kommunens sida med områdesbestämmelser och detaljplaner.

Världen idag förväntas möta stora förändringar i klimatet. Följdeffekterna är många och leder exempelvis till havsnivåhöjningar och intensivare regn. Ökade och varierande mängder vatten i urbana miljöer är en följdeffekt av detta vilket i vissa fall leder till översvämningar. Studier som gjorts av framtida klimat antyder att extrem nederbörd blir allt vanligare. Syftet med denna studie har varit att bidra med alternativa idéer om hur ökade mängder vatten orsakade av klimatförändringar kan hanteras i gestaltningen av staden, där vattnet ska ses som en resurs istället för ett problem. Målet har varit att för en stadsmiljö i Helsingborg utforma ett stadsrum som kan ta emot stora mängder vatten och som kan vara attraktivt både när det blir vattenfyllt och när det är torrlagt. Stadsrummet ska även kunna fungera som ett pedagogiskt inslag i staden genom att framhäva klimatförändringarna och samtidigt bidra till en rekreativ stadsmiljö. Arbetet har varit en designprocess som har bestått av en kunskapsinhämtande del och en gestaltande del. Ett antal svenska kommuners syn (Helsingborg, Göteborg, Malmö och Kristianstad) på klimatanpassning har studerats, vilket visade på att de till stor del ser de ökade mängderna vatten som ett problem och vattnet anses vara ett hot mot staden och dess invånare.

För att utreda ärenden kopplade till bräddning och källaröversvämningar blir det allt vanligare att använda hydraulisk modellering. I hydrauliska modeller ingår flera olika beståndsdelar,bland annat ledningar, brunnar, bräddavlopp och pumpstationer. Pumpstationer är en beståndsdel som är ganska komplex att beskriva i dessa modeller och att ta fram den relativt stora mängd indata som krävs för att beskriva modellparametrarna kan vara mycket tidskrävande. Genom att veta vilka modellparametrar i pumpstationer som har störst betydelse för modellberäkningarna skulle mer vikt kunna läggas vid att beskriva dessa och därmed skulle modelleringen kunna bli mer tidseffektiv och beräkningsresultatet bli bättre kvalitetsmässigt. En modellparameter som tros vara av stor betydelse för modellberäkningarna är pumpkapacitet.

Abstract The people of Colombia suffer from a deep spiral of internal conflicts and unstable social conditions. The aim of this study is to highlight inequality in Colombia by applying Charles Tilly?s theory of durable inequality through categorical pairs. A qualitative method is applied in order to gain deeper insight to inequality in Colombia. The essay examines the phenomenon by completing a content analysis.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Karlskrona kommun skulle betygsättas utifrån Sustainable Urban Mobility Plan verktyget ADVANCE. Studien utgår framförallt ifrån forskningsförhållningssättet fallstudier, som framförallt har genomförts med hjälp av metoderna litteraturstudier samt ADVANCE. Litteraturstudierna har framförallt bestått av de strategier Karlskrona kommun har antagit angående dess mobilitetsplanering och ADVANCE har använts som ett verktyg för att kunna upptäcka de positiva och negativa effekter dessa strategier har för kommunen. Utifrån denna fallstudie, samt genom diskussioner med Lars Olofsson (trafiknämnden, Karlskrona kommun), analyseras de resultat som verktyget ADVANCE visar upp, i dessa analyser ges även exempel på lösningar som Karlskrona kommun skulle kunna använda sig av för att kunna förbättra sin nuvarande mobilitetsstrategi..

Idag bor ungefär hälften av Sveriges befolkning inom 1 mils radie från kusten, vilket innebär att en stor del av vår bebyggelse ligger inom riskområde för havsvattennivåhöjningen. Det är av stor vikt att samhället angriper detta problem och tar det på största allvar, både på nationell, regional och på lokal nivå. Jag har i denna uppsats haft som avsikt att undersöka hur strategierna i kommunerna ser ut för bebyggelse, såväl den befintliga som den framtida, samt vilka svårigheter och konflikter de kan ställas inför. Jag har gjort en fallstudie av Malmö, Vellinge och Trelleborgs kommun, där jag granskat de styrdokument som tagits fram som berör havsnivåhöjningen. Intervjuer med ansvariga på stadsbyggnadsavdelningarna har gjorts, där frågor ställts om hur kommunernas strategier ser ut och hur samarbetet med myndigheterna fungerar.

The knowledge that citizens have of their own municipality is very useful for the local politicians and planners in the event of such a major reconstruction in the neighborhood. It is the residents in the area that are most affected, and their view on the reconstruction is valuable if the end result will be as good as possible. Since the municipality builds for the citizens, and wants them to enjoy the outcome of the reconstruction as much as possible, it is essential that the municipality get a chance to inspect the citizen?s views and experiences about it in an early stage. If the citizens don?t want to get involved, or if only a few people involve themselves, it will be difficult for the municipality to find a solution satisfactory to all.

Frihamnen är ett mycket centralt beläget, gammalt handelshamnsområde, i Göteborg, som angränsar Hisingen i norr och Göta älv i söder. Området var en gång i tiden sveriges största och enda oceanhamn. När varvskrisen slog till under 70-talet drabbades Frihamnen hårt, likt många andra hamnar. Varvet och hamnverksamheten avvecklades successivt och kvar blev en stor yta mark som frigjordes för andra ändamål. Sedan dess har diverse företag huserat i de kvarvarande byggnaderna och området har haft, och har fortfarande, funktion som arbetsplats. Idag är Frihamnen en del av Göteborgs Stads utvecklingsområde Centrala Älvstaden, vilket är det gemensamma namnet för Norra Älvstranden och Södra Älvstranden. Arbetet med Frihamnen är i dagsläget i ett undersökande stadie och inga konkreta planer har ännu arbetats fram..

Fårön ligger strax norr om Piteå centrum och nyttjas för fritidsboende, permanent boende och som ett ströv- och naturområde. Idag förbinds ön till fastlandet över det 140 meter breda sundet av en lång bank och en cirka 10 meter lång betongbro. Den långa banken hindrar vattenströmningen i sundet och bidrar till en ökad uppgrundning. Bron är så smal att inga fordon kan mötas och även cyklister och gångtrafikanter upplever det besvärligt med mötande trafik på bron. Syftet med detta examensarbete har varit att för tre broalternativ undersöka vattenföringen i sundet, broarnas arkitektur, konstruktionslösningar och ekonomi och sedan utifrån dessa fyra parametrarna bedöma vilket utan broalternativen som är bäst lämpat att bygga.

Surrogacy is an arrangement in which a woman carries, delivers, and then relinquishes a baby to commissioning parents. The arrangement challenges traditional norms and definitions of reproduction, pregnancy and motherhood, and at the same time raises difficult ethical, philosophical and social questions. There is currently an ongoing debate in Sweden, where all forms of surrogacy is illegal. The debate is polemical and harsh, with advocates arguing that surrogacy is defensible on the basis of individual rights and women's right to choose over their own bodies, and those in opposition are convinced on an intersectional basis that women are being used and exposed on the market of surrogacy.The purpose of this study is to investigate the debate on surrogacy in the Swedish context. Using qualitative text analysis, the study aims to increase understanding about the debate over surrogacy by analyzing texts published in Swedish press during 2010-2013.

I stadsranden sker det fysiska mötet mellan vägar och gator samt mellan stad och land. Här sker även mötet mellan urbana och rurala ideal. Syftet i detta arbete är att identifiera och belysa de urbana och rurala ideal som ligger bakom vår uppfattning om stad och land. Dessa ideal står i fokus för den litteraturstudie som belyser det bipolära förhållandet mellan den pastorala naturliga landsbygden och den vitala kulturella staden. Bakgrunden till dessa ideal studeras samt hur gestaltningen och utvecklingen av stad och land påverkats av dessa ideal.

Syftet med denna rapport är att samla in så mycket kunskap som vi kan om hur pass organiserat det är med människohandel, och just handel med kvinnor. Med hjälp av denna kunskap som vi förskansar oss på detta område ge tankar och reflektioner över vad man som polis i yttre tjänst kan tänka på att göra vid påträffandet av utländska kvinnor som prostituerar sig här i Sverige. I det inledande kapitlet har vi valt att förklara en teori som vi tycker passar in på varför man väljer att ?handla med människor?. Vi har tittat närmare på Strainteorin som Merton skrev på 30-talet.

Kan polisnärvaro skapa trygghetskänslor hos människor? Studien har undersökt förhållandet mellan människors upplevda trygghet och tre olika typer av polispatrullering i en relativt trygg och relativt otrygg stadsmiljö. För att besvara frågeställningarna genomfördes en enkätundersökning där respondenterna, 112 män och 131 kvinnor (M=30 år, SD=12.98), fick skatta sin upplevda trygghet utifrån bilder med de tre olika typerna av polispatrullering. Resultatet indikerade att alla typer av polisnärvaro ingett trygghet i den relativt otrygga stadsmiljön. Polispatrullering till fots frambringade mer trygghetskänslor än polisbilspatrullering.

Rapporten är en sammanställning av de vanligaste grundläggningsmetoderna samt pålning och hur de kan användas vid grundläggning på lera i Sverige.Examensarbetet är utfört som en del i ett forskningsprojekt . Handledare har varit Yvonne Andersson Sköld på SGI samt Kaj Granath på Tekniska Högskolan i Jönköping.Fallstudieområdet är i Lödöse som ligger i Lilla Edets kommun. Samhället har idag 1 300 invånare och är beläget 10 km söder om Lilla Edet samt 30 km norr om Göteborg, längs med Göta Älv. Vid den nya sträckningen av Norge- Vänerbanan samt utbyggnaden av E45 kommer det att bli en knutpunkt ca 1 km söder om Lödöse samhälle. Kommunen planerar att placera ca 500 nya bostäder mellan samhället och den nya pendeltågsstationen.Intervjuer har gjorts av tre tjänstemän på Lilla Edets kommuns avdelningar Samhällsplanering, Plan- och Bygg samt Miljö.

The public interest in central living in today?s cities has led to an increasing effect of traffic noise pollution, and today 20% of the inhabitants in Sweden suffer from noise a level that exceeds the limits. At the same time the traffic keeps increasing, and recent researches shows that traffic noise pollution and several of today?s most common health issues are connected, for example, reduction of performance, sleeping issues and cardiovascular diseases. For this cause rules, guidelines and environmental goals has been developed, as well as software?s which calculates the levels of pollution, all this to investigate and improve the environment.