Syftet med denna studie är att undersöka hur Karlskrona kommun skulle betygsättas utifrån Sustainable Urban Mobility Plan verktyget ADVANCE. Studien utgår framförallt ifrån forskningsförhållningssättet fallstudier, som framförallt har genomförts med hjälp av metoderna litteraturstudier samt ADVANCE. Litteraturstudierna har framförallt bestått av de strategier Karlskrona kommun har antagit angående dess mobilitetsplanering och ADVANCE har använts som ett verktyg för att kunna upptäcka de positiva och negativa effekter dessa strategier har för kommunen. Utifrån denna fallstudie, samt genom diskussioner med Lars Olofsson (trafiknämnden, Karlskrona kommun), analyseras de resultat som verktyget ADVANCE visar upp, i dessa analyser ges även exempel på lösningar som Karlskrona kommun skulle kunna använda sig av för att kunna förbättra sin nuvarande mobilitetsstrategi..

The knowledge that citizens have of their own municipality is very useful for the local politicians and planners in the event of such a major reconstruction in the neighborhood. It is the residents in the area that are most affected, and their view on the reconstruction is valuable if the end result will be as good as possible. Since the municipality builds for the citizens, and wants them to enjoy the outcome of the reconstruction as much as possible, it is essential that the municipality get a chance to inspect the citizen?s views and experiences about it in an early stage. If the citizens don?t want to get involved, or if only a few people involve themselves, it will be difficult for the municipality to find a solution satisfactory to all.

Frihamnen är ett mycket centralt beläget, gammalt handelshamnsområde, i Göteborg, som angränsar Hisingen i norr och Göta älv i söder. Området var en gång i tiden sveriges största och enda oceanhamn. När varvskrisen slog till under 70-talet drabbades Frihamnen hårt, likt många andra hamnar. Varvet och hamnverksamheten avvecklades successivt och kvar blev en stor yta mark som frigjordes för andra ändamål. Sedan dess har diverse företag huserat i de kvarvarande byggnaderna och området har haft, och har fortfarande, funktion som arbetsplats. Idag är Frihamnen en del av Göteborgs Stads utvecklingsområde Centrala Älvstaden, vilket är det gemensamma namnet för Norra Älvstranden och Södra Älvstranden. Arbetet med Frihamnen är i dagsläget i ett undersökande stadie och inga konkreta planer har ännu arbetats fram..

I stadsranden sker det fysiska mötet mellan vägar och gator samt mellan stad och land. Här sker även mötet mellan urbana och rurala ideal. Syftet i detta arbete är att identifiera och belysa de urbana och rurala ideal som ligger bakom vår uppfattning om stad och land. Dessa ideal står i fokus för den litteraturstudie som belyser det bipolära förhållandet mellan den pastorala naturliga landsbygden och den vitala kulturella staden. Bakgrunden till dessa ideal studeras samt hur gestaltningen och utvecklingen av stad och land påverkats av dessa ideal.

Kan polisnärvaro skapa trygghetskänslor hos människor? Studien har undersökt förhållandet mellan människors upplevda trygghet och tre olika typer av polispatrullering i en relativt trygg och relativt otrygg stadsmiljö. För att besvara frågeställningarna genomfördes en enkätundersökning där respondenterna, 112 män och 131 kvinnor (M=30 år, SD=12.98), fick skatta sin upplevda trygghet utifrån bilder med de tre olika typerna av polispatrullering. Resultatet indikerade att alla typer av polisnärvaro ingett trygghet i den relativt otrygga stadsmiljön. Polispatrullering till fots frambringade mer trygghetskänslor än polisbilspatrullering.

The public interest in central living in today?s cities has led to an increasing effect of traffic noise pollution, and today 20% of the inhabitants in Sweden suffer from noise a level that exceeds the limits. At the same time the traffic keeps increasing, and recent researches shows that traffic noise pollution and several of today?s most common health issues are connected, for example, reduction of performance, sleeping issues and cardiovascular diseases. For this cause rules, guidelines and environmental goals has been developed, as well as software?s which calculates the levels of pollution, all this to investigate and improve the environment.

Vallentuna municipality in Stockholm County, is planning to develop a management plan for a forest area owned by the municipality. The property is an urban forest and the hiking trail Roslagsleden runs through it. Hence the municipality intends to take extra care of the outdoor recreation interests, as well as forest biodiversity, but at the same time use the area for forestry. This study discusses how these three interests, recreation, biodiversity and forestry, differ in their views of how a forest should be managed, where they disagree and how they can coexist in the management of this area. In this study, a vegetation mapping of the area and an assessment of the forest?s conservation values was carried out.

We are surrounded by sounds. There is always something that makes a sound: a breeze through the leaves, traffic on a distance or your own blood rushing through your veins. Human will always be surrounded by sounds which makes it an important part of our lives. Therefore the sound should have a big influence on how we perceive our surroundings and interpret our world. This essay inquires into what sounds can mean to an open space and urban spaces.

The title: ?Klara färdiga GÅ? can be translated as ?Ready steady GO?, and is ment as a request to start move. In this project I want to invite people to walk more by creating creative, demanding and playful walkways and paths, where the body can be allowed to work just a tiny bit harder.It?s because walking means exercise and fresh air, for free and without spetial equipment. Walking can also be fun, it allows people to stop, change direction and experience things.I think activity should be fun, inspired by children playground my project is a contribution to how adults might stay healthier in a city, where too often healthy activity is solely confined to the gym or sports fields.

We travel more nowadays. The increasing travel rate generates greenhouse gases which in the long run cause an increasing number of natural disasters over the world. Car traffic is a major contributor to this development. Out-of-town shopping centres have historically good accessibility for car traffic. This study aims to look into what are the factors that influence the choice of transport mode for dwellers in the outskirts of a town when going to out-of-town shopping centres.

This study aims at using discourse analysis to analyze SFI students attitudes to religion and religiosity in an SFI-context. The questions are: How is the discourse constructed and maintained by religion and religiosity of SFI students in an SFI context? How do SFI participants experience that their religion has affected their time at SFI?Using a case study approach, interviews were conducted with a group of SFI students. The results show that the religious discourse in SFI is influenced by the SFI-context and affected based on the current education discourse that exists there. Furthermore, the discourse is designed and maintained by the participants private religious beliefs and the religion of the majority of the group, One canhere speak of a strong social unit forming a plausibility structure The power structure that emerges is that the majority has the power to define the significance of religion and place within the SFI context. In the SFI-context the participants view is that religion is something private that should not be expressed in the school environment.

My work deals with large scale design of the urban fringe. The thesis is divided in three parts; ?Current viewpoints?, ?Infra City ? conditions ? and ?Infra City ? project?. In the first part, I go through the history of trade shortly. Then I discuss the concept of nature, which ends up in a linkage between natural science and aesthetics in landscape architecture. The link between those two makes a project stronger and more multifunctional. The object of my case, Infra City, is a mall situated north of Stockholm on both sides of the E4 motorway going to Arlanda airport.

Grönstrukturen är en av de övergripande strukturerna i vårt samhälle tillsammans med bebyggelsestruktur och infrastruktur. Alla olika funktioner som grönstrukturen har kan i sin tur delas in i tre övergripande grupper med: sociala, ekologiska och kulturella funktionsvärden. Det är ofta så att de sociala och kulturella värdena inte får lika stor tyngd vid beslutsfattande. Då är de främst de ekologiska funktionerna som går före eftersom den befintliga naturen har t.ex. skyddsvärda arter. Det finns olika sätt att planera ett områdes grönstruktur som saknar befintlig grönska: Patrik Grahns åtta parkkaraktärer tillsammans med typaktiviteterna med sina tydliga inriktningar och konkreta innehåll kan ligga till grund för och inspirera till nya parker och grönområden.

Uppsatsen är skriven som en del i de studier i krigsvetenskap jag erhållit på Yrkesofficersprogrammets sista termin.Syftet med uppsatsen är att bidra till utvecklingen av de soldatutbildningshänvisningar som nyttjas vid Artilleriregementet. Frågeställningarna lyder: -          Tränas soldaterna vid Artilleriregementet, enligt utbildningsdokumenten som nyttjas, för att klara av de krav som ?Three block war? ställer? -          Kompletteras eventuella brister vid utbildningen på Artilleriregementet, genom utbildningen som sker inför internationell tjänst? Metoden som använts är deskription med tekniken litteraturstudier. Begreppet "Three block war" beskrivs därefter analyseras utbildningsdokumenten för att besvara frågeställningarna.  Analysen visar att soldater som gjort värnplikten på Artilleriregementet och därefter genomgått den gemensamma utbildningen som ges utlandsstyrkan fortfarande har ett behov av utbildning. Detta kopplat till om soldaterna skall klara av att verka i ett område som karaktäriseras av "Three block war"..

Politiska och ekonomiska svängningar samt geografiska förutsättningar präglar stadens fysiska planering samt dess uttryck och form. För Lund och Köpenhamns räkning har planeringsprocessen under drygt femtio år tillbaka skett utifrån ett antal plandokument, upprättade för att kontrollera stadens utveckling. Studier av dessa dokument visar hur städerna fysiskt brett ut sig i landskapet samt argumenteringen kring denna tillväxt. Under 50- och 60-talen bredde städerna ut sig för att kunna erbjuda fler och bättre bostäder under devisen ?välfärd åt alla?.