Idag diskuteras mycket hur vi ska lösa energiförsörjningen eftersom det är ett hot mot vårt klimat. Diskussionen pågår världen över men om vi håller oss till Sverige så finnsdet ett behov av nya energikällor framförallt nu när nedläggning av våra kärnkraftverk är på gång. En av dessa nya energikällor är då biogas som kommer att öka i framtiden.Grödorna finns redan på våra fält så det är ett ypperligt tillfälle att använda de biprodukter som blir efter våra grödor. Det är en fördel att använda växtresterna tillbiogasproduktion istället för att bruka ner dem. Nedbrukning leder till att näring går förlorad genom utlakning som ger övergödning i sjöar och vattendrag.

Jordbrukets miljöpåverkan genom diffusa läckage och transport av näringsämnen är ett problem som det arbetas aktivt med på nationell, regional och lokal nivå. I Sverige beräknas jordbruket stå för 43 % av de totala kväveutsläppen samt 44 % av de totala fosforutsläppen. Stor del av dessa utsläpp transporteras till havet där de bidrar till övergödning och algblomning. Östersjön är det hav som får ta emot utsläppen då de transporteras hit med floder, åar och grundvatten. Samtidigt anses jordbruket behöva öka matproduktionen för att tillgodose en växande befolkning.

På senare tid har konsumenter visat ett ökat intresse för näringsmässig kvalitet som innehåll av vitaminer, mineraler och bioaktiva ämnen hos frukt och grönsaker. Samtidigt är järnbrist den vanligaste och mest utbredda typen av näringsbrist globalt, även i industrialiserade länder. En allmän uppfattning verkar vara att animaliska produkter som kött och blodmat utgör den enda fullgoda källan till järn. Denna uppsats syftar till att undersöka om den uppfattningen grundar sig på att kött är den mest kända och omtalade järnkällan i västvärlden? Ytterligare frågor som belyses är; vad skiljer järn i växter från animaliskt järn när det gäller koncentration, biotillgänglighet och Upptag? Vilka faktorer påverkar koncentrationen samt biotillgängligheten av järn? Hur påverkas dessa faktorer? Vilka exempel på övriga ämnen i växter finns som påverkar halten samt Upptaget av järn till människokroppen? Hur kan effektiviteten av växter som järnkälla förbättras? Som metod valdes att göra en litteraturstudie.

AlkaliUpptagningsförmåga samt slaggbildning under inverkan av varierande slaggbildare för kaolinbelagd MPBO, SPBO samt KPBA har studerats i följande examensarbete. Syftet med arbetet var att öka förståelsen för slaggbildningsmekanismerna samt att studera hur alkaliUpptagningen varierar för de olika pelletsen. Utöver detta skall även inverkan av titaninjektionen, vilken genomfördes under delar av försöket, studeras. Korgprover samt driftdata från experimentmasugnen i kombination med analyser från svepelektronmikroskop ligger till grund för arbetet. Den ytbelagda MPBO pelleten visar på en ökad alkaliUpptagning.

Antibiotikaresistens hos bakterier har de senaste årtionden ökat drastiskt och är idag en av de största medicinska utmaningarna samhället står inför. Resistensutvecklingen har ökat i takt med den oförsiktiga användning av antibiotika som präglat både sjukvård och djuruppfödning i många år. Via akvatisk miljö har antibiotikaresistensgener stora möjligheter att spridas och är svårkontrollerbara. Den här litteratursammanställningen undersöker vilka ursprung antibiotikaresistensgener i akvatisk miljö kan ha och om det kan ske en horisontell genöverföring mellan bakterier. Vidare undersöks olika risker med antibiotikaresistensgener i akvatisk miljö, vilken möjlig roll de kan ha i resistensutvecklingen och hur de kan spridas tillbaka till människor och landlevande djur. Antibiotikaresistensgener i akvatisk miljö kommer ifrån utsläpp av resistenta bakterier från djuruppfödningar, akvakultur, sjukhus och bostäder.

Gastric Bypass är en kirurgisk viktminskningsmetod som innebär att magsäcken förminskas.Detta sker genom att maten leds förbi större delen av magsäcken och den första delen avtunntarmen. Den Gastric Bypass opererade blir då fortare mätt och kroppens Upptag avnäringsämnen och kalorier minskar. Det har gjorts en hel del medicinsk forskning kringGastric Bypass, men inte så mycket kring de opererades egna upplevelser av operationen,samt de pedagogiska aspekter som det innebär att vara tvungen att lära sig leva efter en heltny livsstil. Detta fann vi därför intressant att undersöka närmare i denna kvalitativa studie. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur Gastric Bypass opererade, med bloggen somredskap lär sig leva med den livsstilsförändring som operationen innebär, samt vad som skermed bloggarens sociala identitet under den snabba viktnedgången.

Introduktion: Genom att tillämpa kriterier för övergång från parenteral till peroral antibiotikabehandling, i största möjliga mån, kan överbehandling reduceras. En väsentlig åtgärd som bör beaktas, avser till att så fort som möjligt övergå från intravenös (IV) administrering till peroral antibiotika behandling, vid behandling av patienter med bakteriella infektioner. En tidig övergång till peroral behandling och utskrivning av patienter kan vara av vikt för att minimera en eventuell risk att erhålla vårdrelaterade infektioner. Syfte: Att genom en litteraturstudie försöka undersöka vilka kriterier som rekommenderas vid en övergång från parenteral till peroral antibiotika administrering, inom den slutna vården. Vilket utfall tillämpning av övergångskriterier har haft på reduktion av vårddygn (LOS) samt behandlings utfall och tillfrisknande vid tillämpning av övergångs kriterier.

Det finns många olika anledningar till varför man väljer att så mellangrödor. I detta försök har vi valt att fokusera på själva mellangrödan och inte på användningsområdet. Försöket går ut på att undersöka kol- och kvävehalten i oljerättika och maträttika (Strukturator). Definitionen på en mellangröda är något som man odlar mellan två huvudgrödor. Målet med att odla en mellangröda är bland annat att rötterna snabbt ska kunna ta sig ner i marken för att få en luckrande effekt och ta upp överbliven växtnäring så det inte lackas ut.

I detta arbete undersöks huruvida olika artsammansättningar i grön marktäckning påverkar odlingsresultatet vad gäller avkastning, kväve (N)-förlust och ogräsförekomst. Främst vit-klöver (Trifolium repens) men även rödklöver (Trifolium pratense L.) har sådana egenska-per att det bryts ned snabbare samt innehåller mer N än timotej (Phleum pratense). År 2001 genomfördes ett fältförsök med grön marktäckning i ekologisk odling av vitkål (Brassica oleracea var. alba). Tre olika artblandningar användes, de bestod av: 60% röd-klöver + 40% timotej (1), 32% vitklöver + 28% rödklöver + 40% timotej (2), samt 75% timotej + 10% rödklöver + 15% övrigt (3). N-innehållet var 193, 218 respektive 134 kg/ ha.

P-glykoprotein (P-gp) är en effluxtransportör som ursprungligen uppmärksammades för sin kapacitet att skydda tumörceller från flertalet läkemedel. Det har sedan visat sig att P-gp även finns i andra vävnader, som tarm, njurtubuli, lever samt i hjärnans kapillära endotelceller. P-gp är en viktig komponent i blod-hjärnbarriären där den hindrar passage av icke-essentiella substanser till hjärnan. Genen som kodar för P-gp kallas MDR1. Mutationen som flertalet hundraser har är en deletion i det fjärde kodande exonet i denna gen.

Burnt alun shale and lime is the residual product that was formed when alun shale was used as fuel to convert limestone to quick lime. The material contains arsenic, vanadium, molybdenum, cadmium, nickel, lead, and uranium among other elements. The aim of this paper is to examine the uptake of trace elements in vegetables grown on burnt alun shale and lime to determine whether or not the surrounding environment and humans are exposed to these elements by eating plant products. A cultivation trial was carried out where onion, carrot, and lettuce were grown on three mounds of burnt alun shale and lime in the Falköping area in Sweden. The treatments were burnt alun shale and lime mixed with peat, only burnt alun shale and lime, and a reference soil. The reference plots were natural soil mixed with peat adjacent to the mounds.

Both serum creatinine and measuring GFR can be used to evaluate renal function in dogs suspected to have chronic kidney disease (CKD). Although high creatinine levels usually indicate renal disease, normal creatinine levels can be present in dogs with decreased renal filtration. Measuring GFR is generally believed to be the most accurate way of detecting decreased renal filtration and scintigraphy GFR using 99mTc-DTPA has been found to correlate well with the ?gold standard? inulin clearance method.When measuring GFR by scintigraphy, 99mTc-DTPA is injected intravenously and radioactive decay of technetium gives rise to gamma radiation, which is registered by a gamma camera. Pictures and curves of radioactivity in the kidneys are generated by means of a computer program.

Hältor är vanligt förekommande på häst och hos de halta hästarna som behandlas av veterinär är ledinflammation den vanligaste diagnosen enligt Agrias försäkringsdata (Pernell et al, 2005). Utredning och behandling av hältor är ofta tidskrävande och dyrt. För hästen kan hältan och dess behandling innebära nedsatt välfärd. I dagsläget består behandlingen av ledinflammationer ofta av en kombination av vila och systemisk eller intraartikulär medicinering. Ibland måste även kirurgiska metoder tillämpas, som till exempel artroskopi.

Sammanfattning Kisel (Si) är det näst vanligaste ämnet (drygt 25 %) i berggrunden. Bara en del av detta är tillgängligt som monokiselsyra, den form i vilken kisel är Upptagbart för växter. Jordens kiselinnehåll är beroende av bergets vittring. Mycket höga halter av kisel återfinns i naturen i vulkaniska substrat (pimpsten innehåller drygt 66 % Si och scoria närmare 47 % Si), i diatomit (ett mineral bestående av resterna från encelliga kiselhaltiga alger, s.k. diatoméer) innehållande 66 % Si, scoria approximatly 47% Si), in diatomite (a mineral consisting of the remainings of single celled algae, diatoms containing < 40 % Si) and in some clays (30-60% Si).

Vår värld är i behov förändring för att de internationella och nationella miljö- och klimatmålen ska upp- nås. För att en förändring ska kunna ske måste utsläppen börja minska, inom en snar framtid. Men vems ansvar är det att förhindra globala klimatförändringarna? Den svenska bygg och fastighetssektorn står idag för ca 40 procent av energianvändningen i Sverige, därmed har sektorn ett stort och viktigt ansvar för det nationella miljöarbetet.Detta arbete bygger på en inledande litteraturstudie och vidare på en specifik fallstudie. En lokalbyggnad ägd av ett fastighetsföretag i Luleå har studerats.