Under de senaste 20 a?ren har born global-fo?retag, som fenomen, sta?tt i rampljuset fo?r forskning. Detta fenomen anses av vissa forskare strida mot tidigare ka?nda internationaliseringsteorier. Uppsalamodellens fo?rklaringsgrad fo?r born global-fo?retag har da?rmed blivit ifra?gasatt.Fra?gesta?llningen som denna uppsats har som ma?l att fo?rklara a?r om ett born global-fo?retags internationalisering fo?rklaras av Uppsalamodellen? Om inte, hur kan man utveckla Uppsalamodellen till att a?ven inkludera born global-fo?retag?Fo?r att underso?ka forskningsfra?gan har det genomfo?rts en granskande litteraturgenomga?ng, en sammansta?llning av born global-fo?retag samt en fallstudie.

Inom det företagsekonomiska ämnesområdet har Johanson och Vahlnes Uppsalamodell sedan 1970-talet varit en dominerande teori vad gäller företags internationaliseringsprocesser. Enligt denna teori bör företag gradvis expandera internationellt och inhämta kunskap om utländska marknader innan en expansion genomförs. I kontrast till denna har på senare år Born Global, en teori som ifrågasätter Uppsalamodellen, vunnit mark. Detta då det har blivit allt vanligare att företag redan initialt expanderar till avlägsna marknader utan att inneha den kunskap som Uppsalamodellen förespråkar. Då Uppsalamodellen fokuserar på vinstdrivande tillverkande företag är syftet med denna uppsats att analysera Uppsalamodellens relevans i förhållande till de icke vinstdrivande tjänsteorienterade hjälporganisationerna Läkare Utan Gränser och Läkarmissionen, vilka kan anses vara exempel på Born Globalföretag.

Uppsatsens huvudsakliga tema är internationaliseringsprocessen för små innovativa företag. Vårt syfte har varit att undersöka huruvida de evolutionistiska modellerna kan förklara internationaliseringsmönstret hos små innovativa företag eller om det är andra faktorer som styr. Några av de teorier vi behandlar är Uppsalamodellen och nätverksmodellen samt den så kallade born global teorin. Vi vill med vår studie komma fram till om den stegvisa internationaliseringen, som Uppsalamodellen förespråkar, även kan förklara de innovativa företagens internationaliseringsprocess. Den huvudsakliga empirin har vi hämtat från fallstudier med tre små innovativa företag där vi närmare granskat dess olika internationaliseringsprocesser.

Internationalisering är idag ett vanligt begrepp inom företagsekonomi. Den kinesiska marknadens möjligheter har inneburit att flera svenska företag valt att undersöka om de kan lyckas på en av världens till population största ekonomier. Denna uppsats skrivs tillsammans med ett svenskt företag i stålbranschen. För att undersöka hur företag planerar och genomför internationaliseringsprocesser idag, samt hur företag använder sina tidigare erfarenheter för ytterligare etablering, har en fallstudie innehållande intervjuer med personer involverade i internationaliseringsprocesser genomförts. Teoretiskt underlag är hämtat från Uppsalaskolans forskning kring internationellt företagande där Jan Johanson och Jan-Erik Vahlnes arbete bildar grund.

Syftet med denna studie har varit att studera hur svenska företag går till väga vid en utlandsetablering, samt om deras tillvägagångssätt stämmer överens med exportrådets rekommendationer eller inte. Uppsatsen har gjorts genom att först studera litteratur samt artiklar om det berörda ämnet. Teori i form av Uppsalamodellen och Pestle har beaktats. Därefter har intervjuer i form av frågeställning utförts via mejl av svenska företag och Exportrådet, detta för att se om Exportrådets rekommendationer stämmer överens med svenska företags tillvägagångssätt eller inte. Teorierna säger att relationer och kunskap är en viktig aspekt vid utlandsetablering, resultatet bekräftar dessa påståenden.

Denna uppsats fokuserar på MediaPilots internationaliseringsprocess som precis har påbörjatsoch som prognostiseras att fortlöpa snabbt. Syftet med denna uppsats är att belysa devalmöjligheter som expanderande företag står inför men framförallt att undersöka huruvidaMediaPilots utlandsetablering följer Uppsalamodellens prediktioner, detta samtidigt som vivill utreda de konsekvenser som ett snabbväxande företag möter under dessinternationaliseringsprocess.Genom att intervjua MediaPilots styrelseordförande som även är ansvarig förutlandsetableringarna lyckas vi tillgodose oss med relevant och intressant information för vårtsyfte. Uppsalamodellen, som ligger till grund för uppsatsen, säger att företagsutlandsetableringar sker långsamt och ofta reaktivt. Det vi finner är att MediaPilotsutlandsexpansion följer Uppsalamodellens prediktioner tillsynes fullt ut, med undantag för ensak ? hastigheten som MediaPilot expanderar med.

Globalisering har idag blivit ett centralt begrepp över hela världen, med bakgrund avatt takten i handelsutbyten mellan länder har ökat dramatiskt på senare tid, i kombination med minskade handelshinder. Idag exporterar svenska företag varor och tjänster till den internationella marknaden, som motsvarar ett värde av halva Sveriges BNP. Att fler SMF i Sverige internationaliserar sig medför inte enbart möjligheter utan kan också innebära vissa svårigheter. En ökad ekonomisk integration bland världens företag och utökade globala värdekedjor. Detta innebär att händelser som utspelas på utländska marknaden medför konsekvenser för svenska företag.

 SammanfattningI takt med att världen krymper och gränserna mellan världens länder suddas ut ökar möjligheterna för små- och medelstora företag att snabbt slå sig in på den globala marknaden. De företag som inom de närmaste åren efter sin etablering får en snabb tillväxt på internationella marknader brukar benämnas Born Global företag. Det är just denna kategori av företag vi har valt att undersöka. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som gör det möjligt för ett Born Global företag att överleva en tidig internationalisering. De traditionella teorierna om internationalisering domineras av Uppsalamodellen som förespråkar att denna process sker gradvis hos företagen.

Saudiarabien är en marknad med strikta regler för utländska företag. Detta skapar en speciell situation där de utländska företagen oftast måste använda sig av en samarbetspartner för att etablera sig på marknaden. Företagen ändrar därför deras ägarstrukturer genom att till exempel gå från att ha helägda dotterbolag till att franchisa sin verksamhet. Detta gör att förutsättningarna för att bli delaktiga i det saudiska företagsnätverket blir till en ny utmaning. Syftet med denna uppsats är således att undersöka om H&M genom dess lokala samarbetspartner har blivit en del av det saudiarabiska företagsnätverket.

Bakgrund:Handeln mellan Sverige och utlandet har en lång tradition bakom sig. I och med globaliseringen har svenska företag sett möjligheter med att expandera sin verksamhet till nya marknader. Detta har resulterat i att allt fler svenska företag väljer att etablera sin verksamhet utomlands. Det är idag inte endast stora företag som internationaliserar sin verksamhet, även små och medelstoraföretag väljer att internationalisera sig för att kunna överleva. Detta medför att även dessa företag står inför de internationaliseringsproblem som uppstår för att lyckas med sin utlandsetablering.Problem:Vilka faktorer är viktiga för en lyckad utlandsetablering i Kina?Syfte:Syftet med studien är att beskriva och analysera tre olika nyckelpersoners perspektiv på etableringsprocessen i Kina, på företagen MODUL Service AB, Hästens Sängar AB samt Elekta AB.Metod:Undersökningen är baserad på intervjuer av tre stycken storleksmässigt olika svenska företag.Teori:I uppsatsen presenteras tre stycken teorier.

Problembakgrund & problemdiskussion: Små och medelstora svenska företag exporterar nästan hälften av Sveriges BNP och därmed är kunskap om internationalisering en stor del av det svenska företagandet. När ett företag väl ska internationaliseras så kan frågetecken väckas angående vilken väg som är den mest gynnsamma för respektive företag. De redan existerande modellerna lägger olika vikt vid de steg som modellerna är uppbyggda på och frågan som uppstår är vilken kombination av internationaliseringsprocess som ska väljas?Problemformulering: ?Vilken internationaliseringsprocess är det bästa alternativ för små och medelstora företag??Syfte: Syftet med studien är att ur ett företags- och forskningsperspektiv erhålla en djupare förståelse hur några små och medelstora företag i olika branscher bedrivit sina internationaliseringsprocesser och huruvida de tillämpat traditionella internationaliseringsmodeller vid etableringen utomlands.Teori: Studien utgår från tre huvudteorier, planeringsfasen, kulturella aspekter samt internationaliseringsmodeller. Planeringsfasen beskriver hur ett företag bör struktureras för att underlätta en framtida internationalisering.

Uppsatsen behandlar hur tre svenska byggföretag (Skanska, NCC och PEAB) har valt att internationalisera/etablering sig på den polska byggmarknaden. Eftersom byggföretags internationalisering kan tänkas se annorlunda ut än ett produktionsföretag finner vi detta som ett intressant ämne att studera vidare. Detta sker först via en genomgång av möjlig teoretisk data där vi granskat fyra olika internationaliseringsstrategier (international, multidomestic, global samt transnational), Uppsalamodellen samt sex olika etablerings former (t.ex. export, joint venture, dotterbolag etc.). Empirin har samlats in genom både sekundära samt primära källor.

Denna fördjupningsuppgift beskriver problemen med livsstilsförändringar bland poliser som är i farozonen för välfärdssjukdomar. Målet med arbetet var att belysa olika modeller för beteendeförändringar mot en ökad fysisk aktivitet och förbättrad kosthållning. Information har hämtats från litteratur och Internet och sedan har olika modeller jämförts mot varandra. Uppsalamodellen har jämförts med Behovsteorin och Stages of Changes. Resultatet blev att livsstilsförändringar är svåra att genomgå på egen hand, men med rätt handledning och med små steg i taget är det ingen omöjlighet att lyckas.

Internationalisering a?r na?got som ma?nga fo?retag ser som ett strategiskt framga?ngsrikt beslut, som efter att den pa?bo?rjats vanligtvis expanderar och kommer att omfatta fler la?nder. Trots detta finns idag fo?retag som va?ljer att inte ga? vidare efter att ha inlett en internationalisering. Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka fenomenen avbruten internationalisering och deinternationalisering samt de faktorer som ligger bakom ett fo?retags beslut att avbryta, begra?nsa eller dra tillbaka en pa?ga?ende internationaliseringsprocess.

Detta är en studie av två svenska cleantech-företags internationaliseringsprocess i Kina. Studien undersöker vilka osäkerheter företagen ställts inför, hur dessa hanterats och vilken påverkan detta haft på etableringens tidsomfattning. Ett flertal osäkerheter identifieras, varav de viktigaste härrör till juridiska skillnader, problem med pålitliga samarbetspartners och osäker efterfrågan. Tidigare erfarenhet av liknande marknader och anställning av lokal personal konstateras vara kritiska för att snabbt inhämta marknadsspecifik kunskap. Studien konstaterar att tiden för etablering i hög grad beror på marknadens befintliga efterfrågan, behovet av nätverkande med kunder och möjligheten att formalisera kunskap och skala upp försäljningsvolymer.