I uppsatsen studeras förekomsten av giftermål som rit i Den Poetiska Eddan och SnorresEdda, med följande frågeställning: Hur ser förekomsten av giftermål som rit ut i Den poetiskaEddan och Snorres Edda, finns det någon skillnad mellan verken? Metoden är en textanalys ihistorisk kontext, där analysverktygen består av nyckelord. Uppsatsen avser en breddning avbegreppet giftermål med hjälp av följande nyckelord: giftermål/bröllop, äktenskap/äkta,fria/frieri, brud, brudgum, maka/hustru/fru samt make/man. Utifrån nyckelorden valdes aktuellacitat från eddorna. I teoridelen sätts giftermålet in i en teoretisk kontext och grundas där iFiona Bowie och Catherine Bells ritualteorier.

Uppsatsen presenterar en diplomatarisk utgåva av ett stycke text ur handskriften R 683, från senare hälften av 1600-talet. Texten är en avskrift av delen Gylfaginning ur Snorri Sturlusons Edda enligt versionen nedskriven i handskriften DG 11, från tidigt 1300-tal. Uppsatsens syfte är att presentera en hittils relativt ostuderad text som en självständig skriftprodukt, samt försöka att spåra dess specifika drag som skiljer den från dess ursprungstext samt övriga versioner av Snorris Edda. Undersökningen har genomförts utifrån ett nyfilologiskt perspektiv, inte med tanke på dess relation till övriga versioner utan med fokus på vad som egentligen står i handskriften. Resultatet visar att texten i R 683 skiljer sig något från DG 11, och jämförelseundersökningen med övriga Edda-versioner visar att skrivaren, Jón Rúgmann, använt sig av andra källor för sin avskrift, i synnerhet de i handskrifterna Codex Regius, Codex Wormianus samt Peder Resens (Resenius) utgåva av Laufás Edda.

Uppsala nya KonstmuseumEtt nytt konstmuseum i Uppsala, en ny knutpunkt för konst i alla dess former. En rektangel klädd i stora guldfärgade och glänsande fasadplåtar. Sju våningar för konst som erbjuder besökarna en vandring upp över stadens siluett. En plats där människor lätt kan slinka in och ta del av den konst som finns i Uppsala. Besökarna kommer inte bara bjudas på spännande konst, det kommer också att bjudas på nya perspektiv av Uppsala.Det nya museet är en kvadratisk byggnad med yttermåtten 24x24 meter och sträcker sig ca 30 meter upp över marken.

With this essay we would like to examine to what extent the ancient Icelandic literature could count as a part of Sweden?s literal cultural heritage in schools today, if it through seeking information is possible to say whether this literature have any connections to Sweden. Our questions of issue are:1. What kind of connection is there between ancient Icelandic literature and Swedish literary cultural heritage and what are the ancient Icelandic literature premises? in the Swedish upper secondary school?2.

The County Administrative Board is an authority with big variations in their work. The fact that the County Administrative Board work with so many different issues makes it difficult for the general public to get an insight in what they do and what kind of archival material they create. This handbook is made to illustrate what the County Administrative Board do and how you can find your way to the archives and its documents, both as an employ and as a public visitor.The Handbook begins with a historical overview of the County Administrative Board, from the 17th century to today, with focus on the County Administrative Board of Uppsala. As the Handbook is made for both employees and for the general public several ways to enter the archives are described.Since the employees at the County Administrative Board of Uppsala have access to the archives them self the Handbook also provides detailed descriptions about how to find the way to the records. These descriptions both explains the way to archives organized in dossier and archives organized in chronological order, both provided at County Administrative Board of Uppsala.All the records that the County Administrative Board of Uppsala has generated though the years are not available in the building of the County Administrative Board but at The National Archive in Uppsala.

Arbetet är ett förslag till ett nytt konstmuseum i Uppsala. Förslaget delar upp det givna programmet för museet i en del med Uppsala Konstmuseums nuvarande samlingar och en utställningshall för temporära utställningar. De två utställningshallarna ligger på vardera sida av Fyrisån och binds samman av en gångbro. I anslutning till bron och de två entréerna ligger café, shop, restaurang och bibliotek. Arbetet har inneburit studier av omkringliggande stadsrum, dess färg och skala, av kommunikationen mellan museets olika delar och ljusföringen i utställningsrummen..

Uppsatsen är en pilotstudie. Syftet är att undersöka om det går att urskilja en skillnad i konsumtionsmönster ur Uppsala auktionskammares auktionsprotokoll från åren 1783 och 1820. Studien ingår i ett forskningsprojekt omfattande olika aspekter av andrahandskonsumtion i Sverige. Undersökningen presenterar vad människor konsumerade under perioden och saluförde via auktionsväsendet. I analysen studeras protokoll för att se om det går att urskilja en förändring i konsumtionen mellan de aktuella åren..

2007 gjorde Uppsala studentkår en enkät om cykeltrafiksäkerhet riktad till sina studenter. I enkäten framkom att studenterna var missnöjda med ett antal korsningar och även med underhållet av stadens cykelnät. I mitt kandidatarbete har jag samtalat med ett antal berörda tjänstemän, upprepat enkäten samt bedrivit litteraturstudier. Därefter har jag resonerat kring hur man skulle kunna underlätta för studenter att färdas med cykel i Uppsala. Resultatet är en sammanställning av hur Uppsala kommuns arbete med några cykelrelaterade frågor är upplagt och hur det fungerar i dag samt ett antal förslag till förbättring.

Konstmuseum UppsalaUppsala stad är Sveriges fjärde största och befinner sig som många andra städer under utveckling. Staden förtätas och det blir påtagligt när de centralt belägna gamla industriområdena exploateras och omorganiseras för att möta samtidens behov av modern stad och mötesplats. Staden är ett kyrkligt centrum vilket manifesteras med domkyrkan. Domkyrkan och slottet ger Uppsala dess karaktäristiska stadssiluett som har en tydlig hierarki i stadsbilden. Domkyrkan och slottet är belägna på en åsrygg.

Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieungdomars attityd till teater i allmänhet och Uppsala stadsteater i synnerhet, för att försöka få en bättre bild av hur marknadsföringen motungdomar skulle kunna utformas.Det teoretiska ramverket berör attityder, och marknadsföring mot ungdomar. De verktyg somanvänts är en intervju med en del av Uppsala Stadsteaters marknadsavdelning, enfokusgruppsintervju med nio gymnasieelever samt en enkätundersökning med 161gymnasieelever. Attityden till teater i allmänhet och Uppsala Stadsteater i synnerhet var relativt god blandUppsalas gymnasieungdomar. 58 procent av respondenterna har någon gång besökt UppsalaStadsteater.De som deltog i fokusgruppsintervjun ansåg att Uppsala Stadsteater bör ha tydligareinformation om vad pjäserna handlar om och synas mer. Uppsala Stadsteater bör satsa mer på marknadsföring som riktar sig direkt till ungdomar.

För att avlasta akutmottagningarna i Uppsala samt öka tillgängligheten till vård och därigenom öka patientsäkerhet och vårdkvalitet öppnades år 2008 Uppsala Närakut.   Syfte Syftet med denna studie var att undersöka vilka orsaker som patienterna söker vård för på barnakutmottagningen och vilka av dessa patienter som skulle ha kunnat söka vård vid Uppsala Närakut.Metod Studien var en deskriptiv observationsstudie där data har bearbetats med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Studien genomfördes under två veckor under hösten 2010 på barnakutmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Under observationstiden studerades sökmönster på barnakutmottagningen samt personalens bedömningar och eventuell hänvisning av patienter till Uppsala Närakut. Under studietiden gjordes 248 observationer vilka dokumenterades på ett särskilt protokoll.Resultat Sökorsaker som var vanliga på barnakutmottagningen var exempelvis extremitetsskada, feber och andningsbesvär.

Uppsala brevterminal är i början av en organisationsförändring som innebär att verksamheten på terminalen kommer att flyttas till en annan ort senaste 2014. Syftet med studien är att beskriva organisationsförändringen ur ett internkommunikationsperspektiv. Studien beskriver hur internkommunikationen har fungerat utifrån vad som har kommunicerats, av vem, på vilket sätt (hur) och vid vilken tidpunkt (när). Dessutom undersöks medarbetarnas mottagande av interkommunikationen under förändringen. Studien bygger på intervjuer med ansvariga för Uppsala brevterminal och en enkätundersökning genomförd på medarbetarna.

During an excavation at Old Uppsala 571 raw garnets was found. In comparison with similar fragments from other sites in Sweden my aim was to prove a completely domestic production of garnets for cloisonné work. I have chosen to look at the archaeological sites of Old Uppsala, Valsta, Slöinge and Paviken and more closely at the material from Old Uppsala and Valsta. My theoretical framework has been to look at the garnets own agency in the contemporary society.Garnet cloisonné was a popular jewellery form during the Merovingian period on the continent although it came to an end in the early 7th century. It was during this time in Scandinavia a new sort of garnet, technique and paste was introduced and the garnet cloisonné was profoundly used for the gear of the elite and ritual objects.

Att klimatet har blivit allt mer viktigt har inte undgått någon. Genom en bra cykelplanering kan en stad bli bättre på det hållbara planet och påverka klimatet positivt. Hur ser cykelplaneringen ut i Uppsala? Syftet med denna uppsats är att ta reda på om Uppsala har en bra cykelplanering och om kommunen lägger ner resurser på detta samt vad lånecyklar bidrar med. Två av Europas bästa cykelstäder är Köpenhamn och Amsterdam, vad är det dessa gör som främjar cykling? Cykelplanering anses av vissa som marginaliserat i jämförelse med andra fordons planering såsom bilplanering, samtidigt är cykeln av många inte betraktat som ett alternativt färdmedel då en del städer inte har investerat tillräckligt med resurser för att cyklister enkelt och säkert ska kunna ta sig runt i staden.

För att avlasta akutmottagningarna i Uppsala samt öka tillgängligheten till vård och därigenom öka patientsäkerhet och vårdkvalitet öppnades år 2008 Uppsala Närakut.   Syfte Syftet med denna studie var att undersöka vilka orsaker som patienterna söker vård för på barnakutmottagningen och vilka av dessa patienter som skulle ha kunnat söka vård vid Uppsala Närakut.Metod Studien var en deskriptiv observationsstudie där data har bearbetats med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Studien genomfördes under två veckor under hösten 2010 på barnakutmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Under observationstiden studerades sökmönster på barnakutmottagningen samt personalens bedömningar och eventuell hänvisning av patienter till Uppsala Närakut. Under studietiden gjordes 248 observationer vilka dokumenterades på ett särskilt protokoll.Resultat Sökorsaker som var vanliga på barnakutmottagningen var exempelvis extremitetsskada, feber och andningsbesvär.