Vi lever i en tid med pågående klimatförändringar och med reducerade tillgångar av naturresurser. En ökad källsortering kan bidra till en minskning av problemen, genom att vi återgår till ett mer kretsloppsanpassat samhälle. För att öka källsorteringen kan det krävas vissa attityd- och beteendeförändringar. Genom en enkätstudie med slumpmässigt urval av personal på Landstinget i Östergötland och Linköpings universitet, undersöktes deras nuvarande attityder och beteende gentemot källsortering. Resultaten visar att trots att majoriteten tycker att källsortering är viktigt, källsorterar de ändå inte i tillräcklig utsträckning i enlighet med Miljöbalken och EU: s avfallshierarki.

Syftet med studien är att se om grundskollärare i en kommun i Uppsala län tar tillvara på den tillgång som TekNO kanske kan vara samt se hur lärare och elever ser på TekNO. Metoderna som använts är enkät och kvalitativ intervju. Studien bygger på frågeställningarna:-           Hur marknadsförs TekNO?-           Känner lärare i en viss kommun i Uppsala län till projektet TekNO?-          Använder sig lärare i kommunen av TekNO?-          Vad tycker lärarna om TekNO?-          Vad tycker eleverna om TekNO?Resultatet visar att lärare och elever har positiva åsikter om TekNO:s arbete och att de lär sig nya saker av TekNO. Flertalet lärare i studien som undervisar i teknik och naturvetenskap vet vad TekNO är och har arbetat med något tema tillsammans med TekNO genom skolbesök.

This Master thesis is made at the request of the local municipality of Uppsala in Sweden. The purpose of this work is to create a guiding management plan. Recreation, conservation of the cultivated landscape and the historical environment, conservation biology and the aim of the landowners are all considerd. The area is almost 34 hectares and located north of the centre of Uppsala. Landowners are the National Heritage Board, the diocese of Uppsala, the university of Uppsala, the local municipality of Uppsala and one private landowner.

Stillasittande utgör en hälsorisk i sig oberoende av andra hälsorisker som dålig diet och fysisk inaktivitet. Inom forskningen har man börjat undersöka hur vi påverkas av långvarigt stillasittande och vetenskapligt stöd finns för sambandet mellan långvarigt stillasittande och ökad risk för dödlighet, hjärt -och kärlsjukdom, cancer och diabetes typ II. Än så länge får inte stillasittande samma uppmärksamhet forskningsmässigt som liknande hälsoriskfaktorer.Syftet med studien var att undersöka stillasittande hos universitetsstudenter på LTU under en genomsnittlig dag.Studien utfördes på studenter som studerar vid på Luleå tekniska universitet. En enkät för att mäta stillasittande skapades utifrån två validerade enkäter. Under två dagar lämnades enkäten ut till studenter på campusområdet, 223 enkäter samlades in.Denna studie visar att studenter på Luleå tekniska universitet, kvinnor som män var lika stillasittande, med genomsnittligen 10 timmar per dag.

Syftet med denna uppsats är att utvärdera täckningen av studentuppsatser gentemot de målsättningarUmeå Universitet har för databasen DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet). I utvärderingen görs dels en bakgrundsstudie av DiVA och Open Access samt en lokal studie av Umeå Universitetsdeltagande. Vid universitetet är det i dagsläget obligatoriskt för avhandlingar att publiceras, men något liknande krav finns inte på studentuppsatser.Jag gjorde även en undersökning över hur frågan om obligatorisk publicering, av materialproducerat vid lärosätet, hanterats vid andra lärosäten i Sverige, vilket visar att man vid mångalärosäten valt att göra det obligatoriskt även för studentuppsatser att registreras. Bland orsakerna till detta nämns att det ökar spridningen, tillgängligheten och citering (eller användning) av arbetet, samt att det har ett pedagogiskt värde och ökar möjligheterna för kvalitetsgranskning.Slutligen gjordes en undersökning av täckningen av studentuppsatser från institutioner vidSamhällsvetenskapliga fakulteten, där jag jämförde hur många uppsatser som skrevs totalt 2007 och hur många av dem som fanns registrerade i DiVA.Resultaten visar att täckningen i överlag är dålig, något som inte motsvarar målsättningen att sprida information om vad universitetet producerar, och fakulteten eller universitet bör överväga attgenomföra en mer ingående utredning av möjligheterna att göra det obligatoriskt att studentuppsatser ska publiceras elektroniskt i DiVA..

During the 17th century the production and distribution of printed works increased in Stockholm and Uppsala. However, all works that the publisher wanted to print, did not reach the reader. This thesis aimed to show when, where and how printed books and dissertations did not reach the reader. To achieve this aim, aspects of several well known models showing systems of book production and distribution were combined and adapted to suit Swedish conditions in the 17th century. This combined model focused on processes of selection and was presented and used as a theoretical approach.

Denna uppsats har baserats på en undersökning av vad en specificerad målgrupp föredrar och vilka faktorer de tycker är viktigast kring onlinefilm. Med onlinefilm menas film som i ett digitalt format distribueras och konsumeras via Internet, antingen genom att ladda ned eller streama filmen. Målgruppen för undersökningen bestod av civilingenjörsstudenter inom informationsteknologiska programmet vid Uppsala universitet. För att kunna ta fram faktorer att behandla i enkätundersökningen användes ett sätt att se på produkten som innehåller tre olika nivåer. För att anpassa synsättet till produkten onlinefilm och denna uppsats har modellen som från början innehöll nivåerna kärnprodukt, den faktiska produkten och den utvidgade produkten breddats till att också innefatta pris och konsumentbeteende.

Mastersexamensarbete i etnologi, 30 hp, VT 2014Inom programmet Kulturarv och modernitet,materiellt och immateriellt under 1000 år,Göteborgs universitet.

Syfte med uppsatsen har varit att underso?ka fa?rgens och gestikens pa?verkan pa? altarska?pets iscensa?ttning av bera?ttelserna och da?rmed a?ven budskapet. Uppsatsen har ett bildsemiotiskt perspektiv som en utga?ngspunkt. Materialet fo?r underso?kningen a?r ett flandriskt altarska?p fra?n Ska?nela kyrka som finns idag i Uppsala domkyrka.

Upplandsstiftelsen är en organisation med målet att gynna friluftslivet i Uppsala län. De förvaltar ca trettio naturreservat, rekreationsområden och Upplandsleden. Besökarundersökningar kan ge information som är användbar för att bidra till stiftelsens mål. Syftet med arbetet var att fram en plan för genomförande av upprepade besökarundersökningar på stiftelsens områden och leden. Planen skulle inkludera besökarstudier och besöksräkning.

Bakgrund: Idag finns ett tydligt behov av att minska utsläpp av växthusgaser. Hoten mot miljön innebär att det är bråttom att utveckla hållbara system för livsmedelsproduktion. Utvecklingen ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov, och där har konsumenter samt jordbruket en viktig roll att spela. Det debatteras idag om huruvida ekologiskt eller konventionellt jordbruk är det bästa alternativet för en hållbar livsmedelsproduktion. Då studenter ofta har en begränsad budget är det intressant att undersöka deras inställning till hållbar livsmedelsproduktion och hur det påverkar deras livsmedelsval.Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka studenters förhållningssätt till hållbar livsmedelskonsumtion och produktion samt vilka konsekvenser dessa får för deras livsmedelsval.Metod: En webbaserad enkätstudie utfördes där deltagarna, studenter vid Uppsala universitet och SLU i Uppsala, nåddes via www.facebook.com.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur det multiprofessionella teamet vid avdelningen luftburen intensivvård på Akademiska sjukhuset i Uppsala samordnas, samt om detta ställer särskilda krav på samordningen. De frågor som uppsatsen ämnar besvara är vad som händer när utomstående professioner som inte vanligtvis arbetar inom sjukvården ska medverka i ett sjukvårdsteam samt vilka särskilda krav denna situation ställer på samordningen. För att besvara frågorna har tidigare forskning inom samordning, samarbete, multiprofessionella team samt kultur i främst en sjukvårdskontext använts. En fallstudie genomfördes på avdelningen för luftburen intensivvård vid Akademiska sjukhuset i Uppsala där åtta intervjuer genomfördes med professioner på avdelningen. Intervjuerna kompletterades med en observation samt dokumentation.

Till följd av växthusgasutsläppen pågår en klimatförändring som successivt värmer upp jorden och påverkar klimatet negativt. Energisektorn är en av de största källorna till växthusutsläppen, främst koldioxid genom förbränning av fossila bränslen. För att uppnå ett hållbart energisystem måste energifrågan integreras i hela samhället, inte minst i den kommunala planeringen. Syftet med uppsatsen är att analysera hur olika aktörer i Uppsala planerar, organiserar och implementerar hållbar energi, samt vilka brister som uppkommer i planeringscykeln genom att utföra kvalitativa intervjuer med ett urval av de största aktörerna i Uppsala. Analysen sker med hjälp av sammanfattade kriterier för en effektiv och hållbar energiplanering utifrån de teoretiska utgångspunkter som beskrivs i teoridelen.

SammanfattningStudien syftade till att kartlägga och beskriva hur det psykosociala välbefinnandet såg ut bland socionomstudenterna vid Umeå universitet.  Tidigare forskning visar på att nedsatt välbefinnande är vanligt bland studenter.  Genom att undersöka studenternas psykosociala studiesituation i relation till deras subjektiva och objektiva välbefinnande kartlades en bild av hur det ser ut på socionomprogrammet. Studien omfattar alla campusstuderande terminer vid Umeå universitet. Krav-, kontroll- och stödmodellen har använts för att beskriva studenternas psykosociala arbetsmiljö och General Health Questionnaire 12 (GHQ-12) användes för att mäta studenternas välbefinnande.

Nederbördsmätning är viktigt inom många områden och en relativt ny teknik är enoptisk distrometer som med hjälp av laserteknik mäter nederbördspartiklarnasdroppstorlek och fallhastighet. Syftet med detta arbete var att undersöka hur välThies distrometer stämmer överens med nederbördsmätning från ett vippkärl ochmanuella mätningar från institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.Institutionen för geovetenskaper överväger att gå över till denna teknik och därmedbehövdes distrometern utvärderas för olika faktorer som kan påverka instrumentet.Vid jämförelse mellan instrumenten visade det sig att distrometern totalt sett samladein mer nederbörd än de andra mätarna. Det är svårt att avgöra vad skillnaden mellaninstrumenten kan bero på men felkällor så som avdunstning och vätning hos vippkärletoch manuella mätningar kan ge mindre nederbörd. En annan orsak kan varafelkalibrering av datan från distrometern. Inga samband hittades för vindhastighet,vindriktning och typ av nederbörd mellan de tre instrumenten.En vidare undersökning gjordes för droppstorleksfördelningen för att ge exempelpå fördelar med en distrometer.