Sökresultat:
2283 Uppsatser om Uppsala Läns Landsting - Sida 52 av 153
Vikten av kommunikation inför och under förÀndringsarbete
Syftet med undersökningen var att bĂ€ttre förstĂ„ de faktorer som möjliggör ett konstruktivt förĂ€ndringsarbete, sĂ„ att dessa lĂ€rdomar kan nyttjas i framtiden. En enkĂ€tundersökning bland medarbetare och före detta ledningsgruppen pĂ„ FörsĂ€kringskassan i Uppsala, lĂ„g till grund för studien.Mer Ă€n hĂ€lften av medarbetarna var missnöjda med hur förĂ€ndringsarbetet i stort har hanterats, medan nĂ„gra enskilda informationsinsatser fĂ„r ett positivt omdöme av mer Ă€n hĂ€lften. Det finns ett relativt starkt samband mellan hur medarbetarna har bedömt informationsinsatserna med hur förĂ€ndringen totalt sett har skötts. Ledningsgruppen hade en mer positiv syn, bĂ„de pĂ„ hur förĂ€ndringsarbetet har hanterats i stort och hur ledningens budskap togs emot i organisationen. Ă
tgÀrder för att uppnÄ ett mer konstruktivt förÀndringsarbete diskuterades..
Att sjunga i damkör : En studie om damkör som social och musikalisk företeelse med fokus pÄ Uppsalakören La Cappella
This essay discusses sentiments underlying choices to sing in women's choir. The focus is on the female choir La Cappella from Uppsala, which is run at a professional level to constitute one of the premier choirs in the country. The La Cappella members and their conductor participated in a survey with questions about how they view their own role as a singer or conductor in a choir. The questions that this paper is based on are the following: Why choose to sing in the choir? How do the Community and the social network between women affect their decision to sing in a womenÂŽs choir? Has the sound of the chorus played an important role in the choice of choir? Interwoven in the text, I discuss and compare La Cappella with choir Flora, a Finnish-Swedish women's choir..
Museipedagogik pÄ Evolutionsmuseet : ur ett queerperspektiv
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur museipedagoger pÄ Evolutionsmuseet i Uppsala könar utstÀllningar i samband med visningar för barn. Jag har Àven undersökt pÄ vilket sÀtt de könar dinosaurierna och djuren. Detta har dokumenterats med hjÀlp av anteckningar och ljudinspelningar, som sedan har bearbetats och gÄtt igenom. De metoder som anvÀnts har varit observationer med utgÄngspunkt inom queerteori och sociokulturellt perspektiv. Observationerna visade att museipedagogerna hade goda kunskaper om genus och könade inte föremÄlen pÄ utstÀllningen nÄgon gÄng.
Driven, delad eller kluven? : Kontextuell identitetskonstruktion ur ett personalvetarperspektiv
Dagens universitets- och högskolestuderande i Sverige tenderar att arbeta extra vid sidan av studierna i relativt stor omfattning. Vardagen krÀver att studenterna stÀndigt vÀxlar fokus och dÀrför förmodas Àven sjÀlvbilden bli uppdelad. Tidigare forskning visar pÄ att identitet Àr socialt och skapas genom interaktion i en given kontext. Vidare fann författarna forskning som talade för att begreppet yrkesroll Àr relevant i sammanhanget, dÀr yrkesidentiteter sÀgs skapas genom professionaliseringsprocesser i vilka den individuella och den kollektiva sjÀlvbilden möts under yrkesutövandet. Syftet med denna studie var att undersöka hur studenter vid tvÄ olika lÀrosÀten formar sin studentidentitet respektive yrkesidentitet i kontexten och hur dessa roller kan hamna i konflikt med varandra.
En grupp kuratorers syn pÄ sorg och egentlig depression
Socionomer Àr en av de yrkesgrupper som stÀndigt möter mÀnniskor som upplevt olika typer av förluster dÀribland personer som förlorat en nÀrstÄende. Genom förÀndringen i DSM-5, dÀr man tagit bort exklusionskriteriumet för sorg efterlyser man nu socionomers syn pÄ fördelarna och nackdelarna. Syftet med denna studie var att undersöka hur en grupp kuratorer ser pÄ vad sorg kan vara i relation till vad egentlig depression kan vara, utifrÄn debatten kring borttagandet av exklusionskriteriumet okomplicerad sorg i DSM-5. En kvalitativ studie genomfördes dÀr fenomenologisk metod anvÀndes vid datainsamlingen. Fem stycken intervjuer utfördes med socionomer som arbetar som kuratorer pÄ olika hÀlsocentraler i Norrbottens lÀns landsting.
Musik vid Siljans programutbud : En undersökning av kammarmusik och folkmusik i ett musikhistoriskt och kulturpolitiskt perspektiv
Abstract Elisabeth Johansson: Musik vid Siljans programutbud. En undersökning av kammarmusik och folkmusik i ett musikhistoriskt och kulturpolitiskt perspektiv. - Uppsala universitet, Musikvetenskap 1997. C-uppsats 60 p.Uppsatsen handlar om sommarfestivalen Musik vid Siljan. Den beskriver kultursituationen i Sverige nÀr Musik vid Siljan startades 1969 och försöker sÀtta festivalen i ett kulturpolitiskt och musikhistoriskt perspektiv.
Energianalys av hygieniseringssystem : jÀmförelse av befintlig pastörisering med integrerad termofil hygienisering pÄ KungsÀngens gÄrds biogasanlÀggning i Uppsala
The biogas plant KungsÀngens gÄrd, owned by Uppsala Vatten och Avfall AB, produces biogas and biomanure from organic household waste, food processing waste and slaughterhouse waste. In year 2012, 4.4 million Nm3 of biogas were produced from 25 200 tons of waste. Before digestion all substrate is sanitized by pasteurization at 70°C in order to kill pathogens. Another method, integrated thermophilic sanitation (ITS), is of interest in order to decrease the energy demand. The method implies that the substrate is sanitized during ten hours in the digestion chamber, where the temperature is 52°C.
Interaktiv ekonomistyrning och effektivitet i offentlig verksamhet
Syftet var att undersöka om sÀttet att förmedla och hantera ekonomisk
information och annan verksamhetsnÀra information i form av rapporter och/eller
andra sÀtt att förmedla informationen pÄ, pÄverkar förstÄelse och motivation
hos individer inom sjukvÄrdsverksamhet, sÄ att det avspeglas positivt pÄ
effektiviteten, bÄde vad avser ekonomi och vÄrdproduktion. En fallstudie
gjordes i tvÄ landsting för att förstÄ och förklara informationsförmedlingens
betydelse för effektiviteten i sjukvÄrdsproducerande verksamhet. Personliga
intervjuer av det semistandardiserade slaget jÀmte sekundÀrdata i form av
interna rapporter och andra dokument anvÀndes vid datainsamlingen.
Analysarbetet gjordes med hjÀlp av kategorisering av det insamlade materialet
jÀmte ett antal datamatriser. Resultatet av studien visar att det förekommer
samband mellan informationsförmedling, motivation, kognition och effektiviteten
hos de studerade klinikerna.
Vad har man för chanser? : En kvalitativ studie om CM-teamets arbete för brukare med psykisk problematik i kombination med missbruk, belyst ur ett maktperspektiv.
Denna studie syftar till att, utifrÄn ett personal- och brukarperspektiv, undersöka vilka yttre och inre maktaspekter som kommer till uttryck och pÄverkar CM-teamets arbete samt hur dessa maktaspekter tar sig i uttryck i relations- och motivationsarbetet. CM-teamet Àr en verksamhet som arbetar för att samordna insatser frÄn kommun och landsting för de individer som har ett vÄrdbehov för sitt missbruk och sin psykiska problematik och som faller mellan stolarna. Denna studie Àr baserad pÄ en kvalitativ metod dÀr materialet analyserades med hjÀlp av meningskoncentrering. Vi har gjort intervjuer med sÄvÀl personal som brukare pÄ CM-teamet för att belysa tvÄ perspektiv av verksamhetens arbete. Resultatet visar pÄ att de yttre maktaspekterna dels pÄverkar och begrÀnsar CM-teamets arbete men Àven pÄverkar de inre maktaspekterna vilket tar sig uttryck i paternalism frÄn personalens sida.
Glöm ej dom som glömmer : Studie av stöd och insatser för unga personer med demenssjukdom och deras anhöriga i en kommun i Mellansverige
Syftet med studien var att ta reda pÄ hur insatser, stöd och samordning var utformat kring unga personer med demenssjukdomar och deras anhöriga i en kommun i Mellansverige. Med unga personer med demenssjukdomar avses de som Àr yngre Àn 65 Är nÀr de fÄr diagnosen. De hÀr personerna Àr mitt i livet nÀr de drabbas av en sjukdom som förknippas med Àldre mÀnniskor och Äldrande. Livssituationen kan se helt annorlunda ut Àn för Àldre personer som drabbas av sjukdomen, dÀrför bör stödet till dem vara utformat pÄ ett annat sÀtt. Studien Metoden som anvÀndes i studien var kvalitativa intervjuer.
Stadens offentliga rum : Visioner och verklighet i centrala Uppsala
Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka vad det Àr enligt elevernas uppfattning som gör att matematiken Àr intressant. Undersökningen gjordes pÄ fyra klasser om sammanlagt 83 elever i Ärskurs ett och tvÄ pÄ teoretiska gymnasieskolor i SkÄne, med hjÀlp av en enkÀt med blandade öppna och slutna frÄgor. Resultatet antydde att det jÀmfört med andra Àmnen frÀmst var sÄ att eleverna hade svÄrt att förstÄ relevansen och nyttan med den matematik de lÀste, och att de jÀmfört med de populÀra Àmnena sÄ som engelska och idrott, inte pÄ ett naturligt sÀtt anvÀnde matematiken pÄ sin fritid. Slutsatsen vi drar av detta Àr att elever behöver fÄ mer hjÀlp med att förstÄ nÀr och hur de kan tillÀmpa matematiken för att den ska bli ett anvÀndbart verktyg inte bara i studier och arbete utan Àven pÄ fritiden och i vardagen.
Som att falla mellan stolar En kvalitativ studie om hur professionella upplever att klienter med samsjuklighet pÄverkas av skilda tvÄngslagstiftningar.
Studiens syfte Àr att undersöka och beskriva hur professionella inom socialt arbeteupplever att klienter med samsjuklighet pÄverkas av att tvÄngsvÄrden, för missbruk ochpsykisk ohÀlsa, i Sverige idag Àr skild. Studiens syfte Àr ocksÄ att undersöka vilkamöjligheter de professionella har att samverka, samt hur de upplever sin arbetssituation.Resultat och analys bygger pÄ de sju semistrukturerade intervjuer som gjordes medprofessionella som i sitt arbete kommer i kontakt med samsjukliga klienter som lider avbÄde ett missbruk och en psykisk ohÀlsa. Intervjuerna transkriberades och en tematiskanalys anvÀndes. Empirin indelades i tre huvudteman och sammanlagt Ätta subteman.Dessa presenteras i studiens resultatdel tillsammans med författarnas analys. Analysenhar genomförts med hjÀlp av de begrepp som valts för att utgöra studiens teoretiskareferensram: handlingsutrymme, motmakt och mortifikationsprocesser.
Informell Àldreomsorg : En studie om vad som pÄverkar svenska individens informella omsorgsgivande av Àldre nÀrstÄende
Med formell omsorg menas offentlig vÄrd- och omsorgsinsatser som oftast kommuner, landsting eller privatrÀttsliga företag pÄ entreprenad utför. Med informell omsorg menar man anhörigomsorg som motsvarar insatser vid lÄngvariga hjÀlpbehov och frivilliga insatser som innebÀr oavlönade arbetsuppgifter som man sjÀlv vÀljer att göra. Denna uppsats undersöker ifall variablerna kön, Älder, utbildning, anstÀllning, inkomst, bostadsort samt barn i hemmet kan associeras med svenska individers utförande av informell omsorg av förÀldrar eller svÀrförÀldrar. Resultatet visar att om man har en hög utbildning sÄ minskar sannolikheten för att man utför informell omsorg pÄ sina förÀldrar/svÀrförÀldrar. NÄgot som ocksÄ minskar sannolikheten Àr om du har fler Àn ett barn under 18 Är i hemmet, vilket kan ses som logiskt dÄ barn krÀver mycket tid.
Förslag pÄ praktisk design hos en reaktoryta av en tumnagels storlek att anvÀnda i Senzimes biosensorsystem
Kontinuerlig övervakning av patienters blodsocker under operationer och vÄrd har visat sig givande men krÄngligt. Företaget Senzime i Uppsala har utvecklat ett instrument för att göra detta. Detta instrument Àr en biosensor som mÀter blodsocker genom att uppmÀta vÀrmeflödet som bildas nÀr sockret i blodet bryts ner av immobiliserade enzymer. Vi fick i uppdrag att föreslÄ reaktoryta med tillhörande enzym.Förslaget vi presenterar bestÄr i en reaktoryta av kiseldioxidkulor tÀckta med akrylonitril-co-polymer. PÄ denna ska glukosoxidas och katalas immobiliseras kovalent i nÀrvaro av glukos.Under projektets gÄng har vi jÀmfört vÄra förslag mot patentdatabaser.
Fysisk modell som gestaltningsverktyg : en metodstudie
Fysisk modell Àr ett Àr ett effektivt medel att översÀtta arkitektoniska koncept till konkret form - bÄde för den egna förstÄelsen och kommunikation med kollegor, kunder och allmÀnhet. Modellen Àr ett av de verktyg som stÄr landskapsarkitekter och arkitekter till hands i gestaltningsprocessen. Inom bÄde svensk utbildnings- och arbetskultur verkar det finnas en syn pÄ modellbygge som tidsödande och svÄrtillgÀngligt, trots att dess fördelar ofta diskuteras och tillÀmpning uppmuntras av bÄde lÀrare och yrkesverksamma. Parallellt ökar datorgenererade bilder och modeller inom gestaltning och kommunikation, pÄ grund av de senaste decenniernas teknologiska revolution. Syftet med detta arbete var att utforska modellen som skissverktyg och dess konkreta bidrag till en gestaltningsprocess.