Då samordnad individuell plan infördes i lagstiftningen 1 januari 2010 var syftet att personer med behov av insatser från fler organisationer än en skulle erbjudas en samordnad individuell plan för att tydliggöra de olika organisationernas ansvar, och förbättra för den enskilde klienten. Syftet med vår studie var att undersöka hur samordnad individuell plan förändrat samverkan mellan kommun och landsting när det handlar om personer med dubbeldiagnos. Studien har bedrivits kvalitativt med en deduktiv strategi, där fyra yrkesverksamma inom en och samma stad har intervjuats. De teorier som användes var case managment samt systemteori. Våra slutsatser är att tillvägagångssättet bör förändras för att undvika extra arbete, det behövs ytterligare riktlinjer för hur samverkan skall bedrivas innan ett gott resultat av lagändringen kan ses, båda organisationerna lägger stor vikt vid klientens behov, klienten blir mer delaktig när SIP används samt att organisationerna behöver mer kunskap om varandras arbetsområden..

Bakgrund: Ma?ltiden a?r central fo?r en ma?nniskas fysiska och psykiska va?lma?ende. Malnutrition a?rett vanligt problem i den a?ldre populationen.Syfte: Att underso?ka hur personer boende pa? tva? va?rd- och omsorgsboenden fo?r a?ldre i Uppsala la?n upplever sin ma?ltidsmiljo? samt hur det egna behovet av egenva?rdssto?d och inflytande mo?ts under ma?ltiden utifra?n faktorerna fysisk och social ma?ltidsmiljo?, hja?lpmedel, egenva?rd och sja?lvbesta?mmande.Metod: Studien har en kvalitativ ansats. A?tta informanter pa? va?rd- och omsorgsboenden fo?r a?ldre i Uppsala la?n intervjuades, informanterna valdes genom ett strategiskt urval.

Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga hur effektiva privata vårdcentraler är, som har avtal med Stockholms läns landsting. Effektiviteten, som i denna studie definieras som vinst, har mätts förhållande till antal patienter, antal läkare och antal läkarbesök.Metod: Undersökningen har en deduktiv utgångspunkt och en kvantitativ undersökning har genomförts där empiri har samlats in med hjälp av enkäter samt med en kompletterande telefonintervju. Resultaten jämförs med motsvarande nyckeltal för friskolor.Teoretiska perspektiv: De teorier som presenteras i denna uppsats är privatisering, PPP, effektivitet och konkurrens.Empiri: Det empiriska avsnittet består dels av sekundärdata; SLL?s ersättningssystem, information från tre vårdbolags och en friskolas årsredovisningar, dels av primärdata; enkätsvaren och resultatet från intervjun.Slutsats: Författaren kommer fram till att privata vårdcentraler är effektivare än friskolor gällande vinst i förhållande till läkare/lärare, men att de är mindre effektiva än friskolor gällande vinst i förhållande till patient/elev..

Att planera för ett hållbart samhälle blir allt viktigare och att som landskapsarkitekt känna till olika verktyg som stödjer ett sådant planeringsarbete är därför relevant. Grönytefaktor är ett planeringsverktyg som används vid utformning av gårdsmiljön i Stockholm stads nya miljöstadsdel Norra Djurgårdsstaden där den anpassats till att stödja omgivande naturvärden. Syftet med uppsatsen är att undersöka verktyget och presentera en anpassning för Rosendalsfältet i Uppsala. För att få ökad förståelse för hur Grönytefaktorn är uppbyggd och hur verktyget kan platsanpassas undersöks Stockholms stads version Norra Djurgårdsstaden Grönytefaktor Hjorthagen. Här beskrivs en platsanpassad version av verktyget.

Detta examensarbete i landskapsarkitektur behandlar gågator i Sverige, med avsikten att undersöka och reflektera kring vad som är en lyckad gågata. Målet med examensarbetet är att dra och beskriva generella slutsatser om hur man planerar och gestaltar lyckade gågator. Litteraturstudier har legat till grund för en ökad bakgrundsinformation om gågator och stadens andra offentliga rum. Genom studier och undersökningar formulerades fem olika kriterier som ansågs av vikt för huruvida gågator har goda förutsättningar att vara lyckade och använda av såväl boende som besökare. De fem olika kriterierna är: Stadsstruktur, Tillgänglighet, Byggnader och verksamheter, Material och möbler samt Socialt liv.

Det här examensarbetet berör definition och utveckling av ett regelverk och en prototyp för automatiserad optimering av sjuksköterskors arbetsschema hos företaget Telefonakuten AB som bedriver sjukrådgivning dygnet runt åt bland annat landsting och försäkringsbolag. Examensarbetet genomfördes som en del i ett större projekt för ett bemanningsplaneringssystem där den automatiserade optimeringen var tänkt att ingå i en schemaläggningsdel. Problemet som den automatiserade optimeringen syftar till att lösa var dels att ledningen på Telefonakuten ville bättre anpassa sin bemanning mot sitt faktiska behov för att få bättre lönsamhet i verksamheten, dels att underlätta för administratörer på Telefonakuten då manuell optimering av arbetsscheman var mycket tidskrävande.Som mål för examensarbetet definierades att genom undersökning ta fram de schemaläggningsregler som optimeringen ska tillämpa, att implementera dessa som ett regelverk, att ta fram en prototyp för en optimeringsfunktion samt att testa prototypen. Arbetet genomfördes i en utredningsfas och en implementationsfas där den förstnämnda upptog större delen av tiden då problemställningen visade sig vara mer komplex än vad som först uppskattats.Resultatet av examensarbetet är att schemaläggningsregler har kunnat definieras, ett regelverk är implementerat och en prototyp för optimeringen är skapad. Dock har testning av prototypen ej genomförts så målen för examensarbetet är bara delvis uppnådda..

Syftet med arbetet är att redovisa bakgrunden till demokrati och medborgar-inflytande, för att sedan undersöka vilka metoder för medborgarinflytande som finns och vilka som är effektiva. Arbetet kommer även visa vilka problem som kan uppstå i samband med det ökade medborgarinflytandet. Detta på en nationell nivå för att se hur samråd och medborgarinflytandet i planeringen kan förbättras. Det leder fram till huvudfrågan; Hur kan planeringen uppnå medborgarnas och lagens krav på medborgarinflytande? Den avhandlande delen kommer att inledas med en litteraturstudie innehållande avsnitten Lagstiftningen, Demokratihistorik, Demokrati och kommunal planering samt Medborgarinflytande.

Trots ett väldokumenterat samband mellan vårdpersonalens trivsel och välmåendet hos både personal och patienter inom vården, råder det brist på studier av arbetsklimatet inom psykiatrin. Syftet med denna studie var att utforska sambandet mellan arbetsklimatet och personalens arbetstrivsel inom slutenpsykiatrin, samt att se om det fanns skillnader i upplevt arbetsklimat mellan olika yrkesgrupper. För detta ändamål utformades en enkät som delades ut till personal på 11 avdelningar med varierande antal anställda inom slutenpsykiatrin i Stockholms Läns Landsting, vilket resulterade i 154 undersökningsdeltagare. Resultatet visade att upplevd vårdkvalitet var den starkaste prediktorn för arbetstrivsel för hela gruppen, att det fanns skillnader i arbetsklimat mellan de olika yrkesgrupperna samt att olika arbetsklimatsfaktorer tycktes vara av varierande betydelse för de olika gruppernas arbetstrivsel. Detta bekräftar betydelsen av personalens upplevelse av vårdkvaliteten samt framhäver vikten av att ta hänsyn till variation mellan olika yrkesgrupper i framtida studier av arbetsklimat..

Det går inte att förutsäga exakt hur klimatet förändras, klimatexperter har däremot tagit fram sannolika scenarier. Klimatet påverkar träd i städer och har därför en ekonomisk, ekologisk och upplevelsemässig tyngd. Uppsatsens utreder hur tio av de vanligaste träden i nyplanteringar i offentlig miljö i Uppsalaområdet påverkas av förväntat klimat år 2100. Klimatförändringar i Uppsalaområdet utreddes genom litteraturstudie. För att definiera vilka träd som är bland de vanligaste intervjuades tio landskapsarkitekter och två andra växtexperter. För att bestämma hur träd troligen påverkas så granskades litteratur rörande växtfysiologi och träd.

This report considers how the design and planning of the city can influence and promote a sustainable development focused on the social dimension. My prior intention was to look in to how a landscape architect can work with social matters of sustainability such as integration, equality, safety and so on. Which are our most successful tools and capabilities? I started to work with the historical background in September 2008 and soon discovered the multitude of theories and definitions of sustainable development, international, national and local. In Sweden the local political level has been given a lot of responsibilities to achieve a more sustainable society.

Uppsala passerade år 2011 gränsen för vad som i Sverige räknas som en storstad ? 200 000 invånare. Staden växer i en snabb takt och förväntas fortsätta göra så under en längre tid framöver. Under de kommande 40 åren spås en tillväxt på ungefär 50 procent av dagens befolkning. Västra Boländerna, idag ett lågbyggt småindustri- och verkstadsområde, ligger endast ett stenkast från Uppsalas nyutvecklade Resecentrum och inte mycket längre från den mest centrala delen av stadskärnan. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur en stadsdelsomvandling av den västra delen av Boländerna kan vara en del i Uppsalas hållbara utveckling. Litteraturstudier, studier av referensprojekt samt ett undersökande skissarbete har resulterat i ett visionsprogram och ett visionsförslag för hur Västra Boländerna kan utvecklas till en grön och socialt hållbar stadsdel som tillåts växa på höjden. Området undersöktes med SWOT-analys samt indelades i mindre karaktärsområden baserat på befintliga strukturer och framtida potentiell utveckling.

I denna studie undersöks Uppsala universitets kommunikationsstrategier från mitten av 2000-talet till och med 2010. Kommunikationsstrategierna undersöks utifrån ett nyinstitutionellt perspektiv, för att studera hur institutionellt tryck som marknadisering kommit att påverka dessa. Marknadiseringsprocessen undersöks i sin tur utifrån den institutionella omgivningen i form av politiska initiativ, för att studera den institutionaliserade processen. Utifrån nyinstitutionell teori om organisationers tendenser till formaliserade strukturer, jämförs vad som kommit till uttryck i kommunikationsstrategiska dokument med hur det externa kommunikationsarbetet i praktiken har utvecklats under denna tidsperiod..

Vården av svårt sjuka och döende människor har under det senaste seklet genomgått stora förändringar. I början av 1900-talet hade närstående allt ansvar för den anhörige i hemmet. På 1950-talet tog professionen över vården på sjukhuset. Ädelreformen som togs i bruk på 1992, har inneburit att allt fler människor vistas den sista tiden i livet i sin hemmiljö. Detta kan få konsekvenser för närståendes egen hälsa.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur systemvetares lösenordsvanor ser ut. En kvantitativ enkätundersökning har genomförts med individer med anknytning till systemvetenskap vid Uppsala universitet. Enkäten utformades utifrån tidigare liknande studier och med hänsyn till lösenordsläckor där enkla lösenord visat sig vara vanligt förekommande. Analys av resultatet gav slutsatsen att systemvetare har bättre lösenordsvanor när det kommer till skapande av lösenord än deltagarna i den tidigare studien. Det förekommer dock brister bland systemvetarna gällande sättet att lagra lösenord där de utsätter lösenorden för onödig risk..

I denna rapport har vi undersökt om och hur faktorer i människa- datorinteraktions teori påverkar användandet av ett datalager. De faktorer vi undersökt är informationsbehov och användbarhet. Användbarhet innefattar användarvänlighet, användaracceptans, användaranpassning samt användarkompetens. Då ett datalager lagrar data som samlas in från verksamhetens övriga system finns möjligheten att söka information direkt från källdatabaserna istället för från datalagret. Detta var fallet för slutanvändarna vid Norrbottens läns landsting.