Tidigare studier har tydligt visat på att sömnproblem och obehagliga drömmar har ett samband med sämre mående. Syftet med denna studie är att se hur ungdomars välmående i form av positiva och negativa känslonivåer är relaterat med sömnproblem och negativa drömmar. En enkätundersökning delades ut till 111 gymnasieelever i Örebro kommun i åldrarna 16 ? 19 år och resultaten visade att de deltagare med negativa drömmar och sömnproblem har markant högre nivå av negativa känslor och ett sämre mående. Man såg att sömnproblem och negativa drömmar är relaterat och att båda två tillsammans har ett samband med ökad negativ känsla som kan leda till ett depressivt tillstånd.

Upprepad testning vid inlärning förstärker långtidsminnet. Fenomenet är även känt som testeffekten (Roediger & Karpicke, 2006). Huvudsyftet med föreliggande studie var att undersöka testeffekten och jämföra den med inlärningseffekter av gruppdiskussioner. Andra syften var att undersöka om inlärning påverkades av individuella skillnader samt av testfrågornas komplexitet. Experiment genomfördes under fyra tillfällen och sammanlagt tolv studenter medverkade.

Detta arbete handlar om upprepad utsatthet för brott, vilket enkelt förklarat att vissa objekt eller personer utsätts för brott upprepade gånger under en viss tid. Det här arbetet är inriktat på skolor som utsätts för inbrott. Kan man förebygga upprepade inbrott mot skolor skulle uppemot 90 % av alla anmälda inbrott på skolor som minst anmält 2 st inbrott tidigare kunna förhindras. Ur brottsförebyggande syfte har man mycket att vinna på genom att arbeta mot så kallad viktimisering eftersom en stor del av alla anmälda brott är upprepade brott samt att insatserna kan sättas in mot en mindre grupp. Viktigt att tänka på är att åtgärderna bör sättas in så fort som möjligt efter brottet, då risken är störst för upprepad utsatthet.

Tidigare studier har tydligt visat på att sömnproblem och obehagliga drömmar har ett samband med sämre mående. Syftet med denna studie är att se hur ungdomars välmående i form av positiva och negativa känslonivåer är relaterat med sömnproblem och negativa drömmar. En enkätundersökning delades ut till 111 gymnasieelever i Örebro kommun i åldrarna 16 ? 19 år och resultaten visade att de deltagare med negativa drömmar och sömnproblem har markant högre nivå av negativa känslor och ett sämre mående. Man såg att sömnproblem och negativa drömmar är relaterat och att båda två tillsammans har ett samband med ökad negativ känsla som kan leda till ett depressivt tillstånd.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet med uppsatsen är att undersöka om individer med bakgrund av upprepade fotledsstukningar har sämre balans och styrka jämfört med individer som har friska fotleder, samt om det skiljer sig i balans och styrka mellan dominant och icke-dominant fot. Författarnas hypotes är att kronisk instabilitet i fotleden är vanligt förekommande bland kvinnliga fotbolls- och basketspelare som lidit av upprepade fotledsstukningar under sin karriär. Följande tre frågeställningar undersöktes: (1) Har en individ med bakgrund av upprepade stukningar sämre resultat i balanstestet SEBT, jämfört med en individ utan tidigare fotledsproblem? (2) Har en individ med bakgrund av upprepade stukningar lägre styrka, jämfört med en individ utan tidigare fotledsproblem, i ett plantarflexionstest? (3) Skiljer sig resultaten i balans- och styrketestet mellan den dominanta- och den icke-dominanta foten?Metod: Balansförmågan testades genom att mäta räckvidden i en modifierad version av Star Excursion Balance Test. Styrkan uppskattades i ett kvalitativt plantarflexionstest där antal repetitioner räknades.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) har mest evidens vid social fobi, och på senare år har även guidad självhjälp baserad på KBT visat goda resultat. Acceptance and commitment therapy (ACT) är en del av den tredje vågens KBT och har visat lovande resultat vid ångestsyndrom. Företrädare för ACT har varnat för riskerna med tekniker för att utmana negativa automatiska tankar. Studien syftar till att med en single case experimentell design med multipel baslinje (N=9) studera effekterna av kognitiv omstrukturering (KO) och kognitiv defusion (KD) i form av guidad självhjälp på social ångest, socialt undvikande, psykologisk flexibilitet, defusion, samt frekvens av och trovärdighet hos negativa automatiska tankar. Resultaten visade att KO och KD inte enbart påverkade de processer som teorierna predicerar utan även den andra behandlingens processer..

Forskning visar att Facebook användning kan väcka negativa känslor som sänker självkänslan. Viljan att ge en positiv bild av sig själv kan skapa press. Syftet med studien är att undersöka om det finns något samband mellan Facebook användning och negativa känslor. Studien genomfördes genom en enkät som delades via Facebook. Urvalet bestod av 100 personer.

Syftet med denna studie är att undersöka elevers tankar, känslor och upplevelser av studier inom det individuella gymnasieprogrammet. Enligt tidigare forskning och enligt teorierna framgår det att elever som går det individuella programmet har negativa tankemönster, upplever psykisk ohälsa och depressiva symtom. I undersökningen har både kvantitativa och kvalitativa data analyserats. En enkätundersökning har skickats ut hos eleverna och två intervjuer har gjorts, en intervju med en lärare och en med en kurator. Resultatet visar höga procent av negativa tankemönster, depression och psykisk ohälsa hos eleverna.

Introduktion: HPV-vaccination infördes i vaccinationsprogrammet 2012 för flickor 11?13 år. Vaccinationen ges vid tre upprepade tillfällen under cirka ett år. Smärta och oro i samband med vaccination påverkar varandra och kan leda till en ond cirkel där smärtupplevelsen ökar. Upplevelsen kan påverkas av tidigare erfarenheter av vaccination.

Kognitiv coaching hjälper individer att utveckla positiva tankar, känslor och beteenden. Kognitiv coaching kan användas av egenföretagare, entreprenörer, företagsledare och privatpersoner. Syftet med denna undersökning är att se hur kognitiv coaching kan framgångsrikt används som metod för att minska stressen samt balansera motivationen och prestationen hos individer. Detta skulle kunna ske genom kognitiva coachingens inflytande på gamla och negativa tankar, känslor och beteendescheman.Vårt arbete har en kvalitativ karaktär och hermeneutiken har använts som metod eftersom tolkning har gjorts utifrån redan befintlig fakta. Avsikten med vår empiriska undersökning har varit att se hur kognitiv coaching uppfattas och tillämpas av individen.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet med uppsatsen är att undersöka om individer med bakgrund av upprepade fotledsstukningar har sämre balans och styrka jämfört med individer som har friska fotleder, samt om det skiljer sig i balans och styrka mellan dominant och icke-dominant fot. Författarnas hypotes är att kronisk instabilitet i fotleden är vanligt förekommande bland kvinnliga fotbolls- och basketspelare som lidit av upprepade fotledsstukningar under sin karriär. Följande tre frågeställningar undersöktes: (1) Har en individ med bakgrund av upprepade stukningar sämre resultat i balanstestet SEBT, jämfört med en individ utan tidigare fotledsproblem? (2) Har en individ med bakgrund av upprepade stukningar lägre styrka, jämfört med en individ utan tidigare fotledsproblem, i ett plantarflexionstest? (3) Skiljer sig resultaten i balans- och styrketestet mellan den dominanta- och den icke-dominanta foten?Metod: Balansförmågan testades genom att mäta räckvidden i en modifierad version av Star Excursion Balance Test. Styrkan uppskattades i ett kvalitativt plantarflexionstest där antal repetitioner räknades.

Syftet med denna studie är att undersöka elevers tankar, känslor och upplevelser av studier inom det individuella gymnasieprogrammet. Enligt tidigare forskning och enligt teorierna framgår det att elever som går det individuella programmet har negativa tankemönster, upplever psykisk ohälsa och depressiva symtom. I undersökningen har både kvantitativa och kvalitativa data analyserats. En enkätundersökning har skickats ut hos eleverna och två intervjuer har gjorts, en intervju med en lärare och en med en kurator. Resultatet visar höga procent av negativa tankemönster, depression och psykisk ohälsa hos eleverna.

Alkoholkonsumtionen i Sverige är idag högre än för 100 år sedan. Många barn växer upp i familjer med vuxna som har en riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion. En hög alkoholkonsumtion hos föräldrarna kan påverka barnen negativt. Det nationella Riskbruksprojektet (2004-2010) var ett regeringsuppdrag med syftet att hälso- och sjukvård skulle arbeta mer aktivt för att minska alkoholkonsumtionen. Sedan 2008 har BVCsjuksköterskor i Stockholm erbjudits utbildningar inom Riskbruksprojektets regi.

Hur kan man göra för att ge människor en möjlighet att få bättre psykisk hälsa?Detta är huvudmotivet till denna uppsats.Den bakgrund som målas upp är den psykiska ohälsan i Sverige i dag med en mängd människor som i arbetet blir utmattade och deprimerade utan att de får varaktig hjälp att vare sig förändra sina arbetsförhållanden eller sin livssituation.I uppsatsen frågas om människor blint arbetar över sina förutsättningar därför att de saknar insikt om att det de gör är ohälsosamt. Eller gör de det kanske av ett inre tvång som ständigt piskar dem till att anstränga sig yttrligare en bit fast de egentligen känner att de inte orkar med?För att komma fram till ett förslag för förändring beskrivs två olika metoder. Dels psykoanalytikern C G Jungs metod att medvetandegöra och acceptera den del av psyket han kallar Skuggan och dels den amerikanska konsulten Debbie Fords metod att förändra de negativa budskap (tankar) hon menar har sitt ursprung i samma Skugga.

Mitt övergripande syfte med studien var att undersöka hur en grupp gymnasielärare i historia uppfattar bedömningsmatriser och om de stödjer forskningsläget som framhåller främst de positiva sidorna med matriser. De frågeställningar som jag ämnat besvara var: Hur uppfattar historielärarna att matriser bör användas i undervisningen? Vad är lärarnas uppfattningar om positiva och negativa aspekter med matriser? Vilka skillnader finns det mellan lärarnas uppfattningar?Undersökningens teoretiska perspektiv var fenomenografi och metoden som användes var semistrukturerade samtalsintervjuer. Analysen skedde via upprepade genomläsningar av de transkriberade intervjuerna där citat infördes i en analystabell. Studiens huvudresultat utgjordes av tre huvudkategorier där lärarnas utsagor sågs som ett redskap för Skolverket, lärarna och eleverna.