Syftet med denna uppsats a?r fra?mst att dokumentera min instudering av Carl Philipp Emanuel Bachs Sonat i e-moll fo?r traversflo?jt och basso continuo (H.551), som jag har spelat pa? blockflo?jt. Bach skrev sonaten under Upplysningstiden och den a?r ett fint exempel pa? den nya stil som bro?t fram mellan barocken och klassismen, Empfindsamer Stil, med snabba karakta?rsva?xlingar och ka?nslobyten. Jag har reflekte- rat o?ver ma?nga aspekter av musikskapandet, fra?mst tempo, artikulation och dynamik.

This essay focus on Jean-Jacques Rousseau and David Hume and how they in their writings describe the doctrine of the original sin, and what they replace it with. The theoretical framework this essay work form, is Peter. L Bergers theories concerning society and religion as a social construction, were religious systems purpose is to establish order and previewed a meaning for people. From a history point of view religious system and institutions have had a significant role in establish system that will provide people with explanations about the world. In the eighteenth century, during the period in Europe often named as the enlightenment a new sort of criticism took place against religion.

Syfte:Syftet är att undersöka hur barn resonerar kring begreppen ondska och godhet, vad det finns för likheter/skillnader i barnens resonemang samt hur dessa skillnader/likheter kan förstås.Bakgrund:Undersökningen tar upp det ideologiska arvet från Upplysningstiden där världen delas upp i dikotomier, det vill säga ont/gott, manligt/kvinnligt, Jaget/Den Andre etc. Denna dikotoma föreställning av världen återspeglas även inom populärkulturen och barnkulturen där ondska och godhet är en ständigt återkommande tematik. Undersökningen bygger även på små barns förmåga att tänka och handla etiskt och hur de tolkar sina uppfattningar om världen genom leken. I avsnittet redogörs för Bourdieus begrepp habitus vilket används som teoretiskt ramverk för att förklara hur barn i förskolan indelas i olika fält samt hur habitus präglar barnens sätt att förhålla sig till olika fenomen.Metod:Undersökningen är kvalitativ, hermeneutisk och jag har använt mig av intervju som metod där en illustrationsdel ingår. Totalt intervjuas sex barn i åldrarna 4,2 till 6,2 år.

Under Upplysningstiden tog den systematiska undervisningen av dövstumma fart. Detta väckte uppmärksamhet och många av deras lärare i både Frankrike och Tyskland blev kända och hyllade för sina prestationer. Dessutom blev den dövstumme ett alltmer vanligt inslag i filosofisk och pedagogisk debatt. Man ställde sig frågor vad de dövstumma kunde lära sig, vilka kunskaper de besatt utan utbildning och man debatterade flitigt vilken undervisningsmetod som var den bästa.    Dessutom dök de dövstumma upp i mer utpräglat filosofiskt tänkande.

Under Upplysningstiden tog den systematiska undervisningen av dövstumma fart. Detta väckte uppmärksamhet och många av deras lärare i både Frankrike och Tyskland blev kända och hyllade för sina prestationer. Dessutom blev den dövstumme ett alltmer vanligt inslag i filosofisk och pedagogisk debatt. Man ställde sig frågor vad de dövstumma kunde lära sig, vilka kunskaper de besatt utan utbildning och man debatterade flitigt vilken undervisningsmetod som var den bästa.    Dessutom dök de dövstumma upp i mer utpräglat filosofiskt tänkande.

Förr hade religionen, i form av ?kyrkan mitt i byn? en given funktion i det svenska samhället. Kyrkan både organiserande och deltog i diskussioner om samhällets utveckling, ungdomens fostran, vård av äldre och sjuka och upprätthållandet av lag och ordning. Men med tiden när samhället sekulariserades fick religionen en helt annan plats och betydelse.Sverige är idag ett sekulariserat land och vi lever i en sekulariserad tid. Med begreppet sekularisering menas vanligtvis att kristen tro i moderniseringsprocessens spår fått allt mindre utrymme i samhället.