Bakgrund: Sedan den första januari år 2005 ska alla svenska börsnoterade koncerner till följd av EU-lagstiftning följa de internationella redovisningsreglerna IAS/IFRS. En av de redovisningsstandarder som finns i IFRS är IFRS 3 Business combinations som behandlar rörelseförvärv. Övergången till IFRS har lett till att det ställs högre krav på den information som företagen lämnar i samband med sina årsredovisningar jämfört med tidigare regler.Syfte: Att studera om det har skett en förbättring 2012 jämfört med 2006 av de Upplysningar som ska lämnas enligt IFRS 3 av företagen noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Vidare se om det finns något samband mellan upplysningsgrad och storlek på företagen.Metod: En kvantitativ metod har tillämpats där sekundärdata har samlats in från årsredovisningar för år 2006 och år 2012. Tre separata Chi2-test har sedan utförts för att se om det finns något samband.Empiri: Empirin visar att det har skett en viss förbättring mellan år 2006 och 2012, detta kan dock inte styrkas med Chi2-testet.

1 januari 2005 infördes nya redovisningsstandarder enligt IFRS/IAS. Alla börsnoterade bolag inom EU skall tillämpa de nya redovisningsreglerna. Syftet med införandet av de internationella redovisningsreglerna var att göra de finansiella rapporterna mer internationellt gångbara och jämförbara samt bidra till en mer rättvisande bild av företagets tillgångar. Uppsatsen granskar om företag uppfyller upplysningskraven enligt IAS 36 punkt 134 rörande att immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod inte längre skrivs av utan årligen nedskrivningsprövas. Vi genomförde en undersökning av totalt tjugo företag från IT- och läkemedelsbranschen med redovisad goodwillpost.

Titel Den outforskade parten i ett leasingavtal ? En studie om hur leasegivande företag kommer att påverkas ifall en ny redovisningsstandard för leasing införsFörfattare Fredrik Hellblom-Björn och Daniel HåkanssonHandledare Rolf RundfeltIntroduktion IASB har under lång tid diskuterat behovet av en ny redovisningsstandard för leasing. Förslagen har mottagit mycket kritik, då många anser att de inte förbättrar redovisningen. Trots den stora kritiken på förslagen till leasegivares redovisning, har väldigt få studier genomförts på leasegivare.Syfte Syftet med studien är att undersöka hur leasegivande företag kommer att påverkas om en ny redovisningsstandard för leasing införs.Metod Studiens induktiva ansats innebär att insamlad empiri har bildat grund för de slutsatser som dras. Undersökningens design har följt en Små-N-studie, vilket innebär att ett mindre antal kvalitativa intervjuer har utförts.

Titel: Hudkrämer ? vad innehåller de? Med fokus på barns hälsa och miljö.Syfte: Att undersöka vad råvarorna i två olika hudvårdsprodukter för barn utgörs av samt deras påverkan på huden och miljön.Bakgrund: Idag används 100 000 olika kemiska ämnen i produkter. Deras reglering är begränsad till dess enskilda effekter men ingen vet hur deras kombinerade verkan är eller hur många som konsumenter kommer i kontakt med. Vid allergier försvåras utredningen i sjukvården, om den alls är möjlig att göra, pga. den stora mängden av kemiska ämnen.

Syftet med vårt examensarbete är att studera vad som finns på väggarna samt hur institutionen synliggörs. Vidare är syftet att undersöka pedagogernas syn på hur väggarna används i verksamheten. Vid en genomgång av forskning framkom att det finns många studier kring förskolans miljö. Genomgången visade vidare att väggarna nämns i forskning om pedagogisk dokumentation. Det finns emellertid inte något direkt fokus på väggarna i dessa studier. De Jong (2010) menar att det inte finns mycket forskning kring miljöns påverkan på verksamhetens resultat. Vi diskuterar förskolan som institution och analyserar empirin med hjälp av följande begrepp; förskolan som institution, handlingserbjudande, det önskvärda förskolebarnet samt kommunikation.

Bakgrund och problem: 13 oktober 2008 gjordes ändringar i IAS 39 Finansiella instrument:Redovisning och värdering samt IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar. Ändringarnabehandlar nya omklassificeringsmöjligheter för finansiella instrument som inte tidigare fannsoch vilka blivit aktuella i och med finanskrisen.Syfte: Att undersöka hur banker har tillämpat de nya omklassificeringsmöjligheterna ochvilka effekter detta har fått.Avgränsningar: Uppsatsen berör de fyra stora noterade svenska bankerna; Handelsbanken,Nordea, SEB samt Swedbank. Avgränsningen har gjorts med tanke på att banker har en storandel finansiella instrument och således borde var några utav dem som skulle kunna påverkasmest av ändringen.Metod: En studie gjordes av respektive banks årsredovisning för 2008. Det empiriskamaterialet analyserades sedan utifrån den teoretiska referensramen vilken utgörs av de delarav IAS 39 samt IFRS 7 som berör värdering av finansiella instrument, en redogörelse förverkligt värde kontra anskaffningsvärde samt en kort beskrivning av intressentteorin.Återkoppling: Tre av de fyra undersökta bankerna har valt att omklassificera, främst till följdav förändrade marknadsvillkor. Omklassificeringarna har i huvudsak skett från verkligt värdetill anskaffningsvärde.

SammanfattningExamensarbete G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitet, ekonomistyrning, Kurskod 2FE 90E Metod och examensarbete, VT 2010.  Titel:                                                        Konkurrenskraft genom rätt strategier. En kvalitativ studie om småföretagens konkurrensstrategier inom den svenska trycksaksbranschen. Bakgrund:                                                Varje företag har idag konkurrensstrategier vare sig de är medvetna eller omedvetna. Vikten av att ha en stark konkurrenskraft är stor inom en sådan bransch som trycksaksbranschen. Författare:                                               Peter Andersen och Dragan Vergic Handledare:                                             Dr. Magnus Willesson Syfte:                                                       Syftet med studien är ta reda på vilka konkurrensstrategier som de undersökta företagen använder sig av samt om de med hjälp av dessa strategier har lyckats upprätthålla en uthållig konkurrensfördel. Avgränsningar:                                        Vi avgränsar oss till att undersöka tre företag samt att vi enbart fokuserar oss på ämnen runt konkurrensstrategier. Metod:                                                     Vår studie har utgått ifrån en abduktiv ansats. Vidare har vi använt oss av en kvalitativ metod och Upplysningar har insamlats genom intervjuer. Slutsatser:                                               Alla företag har tydliga strategier för vad de gör även om dessa är outtalade.

Bakgrund och problem: Vid förvärv av s.k paketerade fastigheter ska förvärvet antingenklassificeras som tillgångsförvärv eller rörelseförvärv. Hur förvärvet ska klassificeras anges iIFRS 3. När det gäller redovisningen av tillgångsförvärv lämnar reglerna dock mindreomfattande instruktioner. Detta har resulterat i att företagen tillämpar olika metoder för atthantera eventuella skillnader mellan anskaffningsvärde och verkligt värde. De olikametoderna innebär att fastighetsförvärven kan värderas på olika sätt och att en eventuelluppskjutna skatt endast redovisas i vissa fall.

Bakgrund: Ett flertal länder runt om i världen har under de senaste åren drabbats av företagsskandaler, den kanske mest omtalade är Enronskandalen i USA. Även en allt högre grad av globalisering har lett till mer integrerade kapitalmarknader och därigenom ett större behov av mer enhetliga redovisningsstandarder. IASB publicerade i mars 2004 IFRS 3, Rörelseförvärv, vilken implementerades för koncerner noterade på börsen i Sverige från och med 1 januari 2005. IFRS 3 reglerar bland annat vilka Upplysningar som ska lämnas i årsredovisningen om rörelseförvärv.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning bolagen inom segmentet Large Cap på Stockholmsbörsen efterlever upplysningskraven avseende rörelseförvärv genomförda under 2006 i enlighet med IFRS 3 punkt 67 och 68.Teori: Den teoretiska utgångspunkten är främst teorin om informationsasymmetrin men även intressentteorin och den institutionella teorin har legat till grund för uppsatsen.Metod: En granskning av bolagens årsredovisningar har genomförts och resultaten presenteras i ett flertal diagram där de har klassificerats efter i vilken grad de följer upplysningskraven.Slutsats: Vid granskningen av bolagens årsredovisningar kan enligt författarna konstateras att företagen i tämligen hög grad följer samtliga upplysningskrav i enlighet med IFRS 3 punkt 67 och 68. I de första delarna av punkt 67 som berör namn, beskrivning, tidpunkt, andel rösträtt, och anskaffningsvärde har företagen till hög grad följt kraven om upplysning.

?Folkbokföring av barns boende vid vårdnadshavarnas separation?Maria Montén GustafssonÖrebro universitet, Institutionen för beteende, social- och rättsvetenskap.SammanfattningSyftet med detta arbete är att utreda om folkbokföringslagen uppfyller målsättningen vid folkbokföringen av barns boende vid vårdnadshavarnas separation samt att undersöka kopplingen mellan folkbokföringen och olika samhällsstöd. Folkbokföringen har gamla anor som tidigare sköttes av kyrkan. Våra äldsta kyrkböcker är från 1600-talet. Mantalsskrivningen blev ett viktigt instrument för beskattningen.

Från och med 2005 skall alla noterade koncerner inom EU redovisa i enlighet med IFRS/IAS. Införandet av IFRS/IAS har inneburit en rad förändringar för goodwillredovisningen och de nya reglerna anses vara mer svårhanterliga än föregående regelverk. Tidigare undersökningar har påvisat att området är problematiskt och att det ännu inte finns någon klar praxis vilket medför att företagen tillämpar reglerna på olika sätt.Uppsatsens syfte är att beskriva och undersöka IT-branschens redovisningspraxis av goodwill. Genom att uppfylla syftet kan dels användaren av de finansiella rapporterna få en bättre förståelse för goodwillposten, dels kan uppsatsen ge stöd åt framtida forskning och utformning av nya redovisningsregler rörande goodwill. För att uppnå syftet har IT-företagen på Stockholmsbörsens Large-, Mid- och Small-cap listor undersökts.

Bakgrund och problemFörvärvad goodwill skall inte längre skrivas av utan istället genomgå en nedskrivningsprövning minst en gång per år, även om det inte finns några indikationer på värdenedgång. Oavsett om prövningen resulterar i en nedskrivning eller ej innebär de nya reglerna omfattande upplysningskrav gällande de uppskattningar som använts vid nedskrivningsprövningen. Två studier som gjordes direkt efter införandet år 2005 visade att relativt många företag har med svårigheter gällande upplysningskraven i IAS 36 punkt 134. Båda undersökningarna uttrycker att det finns utrymme för förbättringar under kommande år.ProblemformuleringMed bakgrund mot tidigare studier har författarna formulerat följande problemformulering: Går det att se en förändring gällande redovisning av upplysningskraven i IAS 36 punkt 134 för år 2008 jämfört med år 2005?SyfteSyftet med studien är att undersöka hur börsnoterade bolag inom industribranschen uppfyller upplysningskraven gällande koncernmässig goodwill i IAS 36 punkt 134 i årsredovisningen för år 2008 jämfört med år 2005.MetodStudien har genomförts enligt den kvantitativa metoden.

Background and Introduction: Environmental report drew attention in the 1980s when the Va?rldskommissionen fo?r miljo? och utveckling received a mandate from the FN to investigate the relationship between economic development and environmental degradation. In connection with this, although sustainability a new item for many businesses. But to say exactly what sustainability is all about is very difficult. In 1996 the then Government Redovisningskommissionen a study on the introduction of an amendment to the Annual Accounts Act, which would force companies to report on environmental issues in their annual or consolidated accounts.

Hållbar utveckling har i dagens samhälle blivit ett etablerat begrepp. Både politikerna och allmänheten arbetar aktivt för att uppnå hållbar utveckling i världen.I och med att samhällets intresse för en hållbar samhällsutveckling ökar har det lett till att företagen mer och mer börjat engagera sig för en hållbar verksamhetsutveckling där man försöker ta ett socialt ansvar. Intressenterna till företagen kräver att företagen redovisar mer relevant information när det gäller hållbar affärsutveckling. Denna typ av redovisning kallas för hållbarhetsredovisning.Hållbarhetsredovisning är av ett globalt intresse men vi har valt att avgränsa studien till att utifrån den institutionella teorin belysa vad som påverkar utvecklingen av hållbarhetsredovisningen i Sverige.Denna studie visar att de tre pelarna reglerande, kognitiva och normativa i den institutionella teorin gemensamt bidrar till utvecklingen av hållbarhetsredovisningen. Detta kan vi se genom att det har uppstått regelverk, riktlinjer som har påskyndat och påverkat våra värderingar, normer angående hållbarhet och hållbarhetsredovisningar.Det finns ett flertal riktlinjer, lagar, rekommendationer och förslag angående hållbarhetsredovisningar som olika organisationer har utvecklat.

Bakgrund: I en allt mer internationell värld finns det idag ett tryck från intressenter att företag ska ge en mer snabb och öppen information om deras ansvarstagande, varför företag idag väljer att lämna ut mer information i årsredovisningen än vad som är lagstadgat. Den frivilliga information som företag presenterar utgörs bland annat av VD-brevet. VD har en viktig roll i företaget, inte främst för att skapa förtroendekapital hos företagets intressenter. Studier visar att VD-brev ofta innehåller ord som tyder på att VD försöker försköna framställningen av företagets resultat samt att de ofta själva vill framställa sig i en ofelbar självbild.Problemformulering: Vilken information presenterar företagen i sina VD-brev?Syfte: Rapportens syfte är att studera och redogöra för den information som uppges i VD-brev från 2010 i sex företag, vilka är verksamma inom två olika branscher, samt se eventuella likheter och skillnader mellan branschernas VD-brev.Metod: För att kunna besvara studiens problemformulering har en kvalitativ metod används och en textanalys på sex företags VD-brev har där gjorts.