Uppsatsen syftar till att visa hur Försvarsmakten (FM) bör möta och arbeta eller socialt interagera med mammor, för att dessa ska känna sig mer positiva till sina barns deltagande i internationella insatser.Tidigare forskning och information utgiven av FM riktar sig inte specifikt till mammor som i många fall kan vara en väldigt viktig anhöriggrupp för våra soldater och sjömän.Undersökningen fokuserar dels på vilka behov av stöd målgruppen har, men också på hur man ur ett socialpsykologiskt perspektiv ska få mammor att se insatsen som meningsfull.Uppsatsen innehåller information om hur tre mammor har känt sig och upplevt kontakten med FM då deras söner gjort utlandstjänst, hur en mamma känner sig inför att hennes son för första gången ska göra utlandstjänst, hur en chef ur utlandsstyrkan brukar bemöta anhöriga till sina soldater och hur FM´s anhörigstöd allmänt ser ut..

Abstrakt/AbstractFör tio år sedan genomfördes en studiepå Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholmdå 32 tonåringar med typ-1 diabetes fick genomgå en empowerment-baserad gruppundervisning i diabetes. Målet var att gruppmedlemmarna skulle bli medvetna om vad de behövdeförändrai sin egenvård, lägga upp en handlindsplan, och ta kontroll över sin sjukdom.Denna utbildning ledde dock inte till någon förbättring av Hba1c men en förbättring avungdomarnas förändringsbenägenhet.Som ett vårdutvecklingsprojekt av barndiabetesmottagningens verksamhet blev syftet med föreliggande studie att retrospektivt undersöka vad deltagarna upplevt som betydelsefullt efter att som tonåringar ha deltagit i denna grupputbildning.Efter att intervjuat 6 av deltagarna gjordes en kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i följande teman:Att uppleva kompetent stöd från diabetesmottagningen, att gemenskapi gruppen gav mod att konfrontera sjukdomen ochatt grupputbildningengav känslan att det var lättare att leva med diabetes.Resultatet skulle kunna utgöraendelav ett underlag för utformningen av framtida gruppundervisningar för tonåringar med diabetes..

Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrändhet. Var tredje lärare uppvisar inom sina första arbetsår symptom på utbrändhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrändhet hos grundskolelärare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkäter. Socialt stöd mättes via Berlin Social Support Scale och utbrändhet mättes med Shirom Melamed Burnout Measure.

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att genom intervjuer med tidigare kriminella vuxna undersöka deras upplevelser av vilken påverkan anstaltsvistelser och ett tidigare kriminellt leverne har gällande socialt umgänge och identitet.Vi utförde intervjuer med fyra individer med nu ordnad tillvaro. Frågorna ställdes utifrån en semistrukturerad intervjuguide som baserades på uppsatsens syfte, tidigare forskning, och teori.Även om anstaltsvistelserna upplevts påtvingade och konstlade har respondenterna i varierande grad kunnat påverka sin tillvaro och det sociala umgänget. Det har funnits ett stort avståndstagande mellan intagna och anstaltspersonal. Vid frigivning har respondenterna upplevt ångest och vissa har fått anpassningssvårigheter till ett liv i frihet. Självbilden har utvecklats genom social interaktion med nära anhöriga.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på om eleverna upplevde att det var lättare att lösa matematiska problem i grupp än enskilt. Försökspersonerna omfattade 13 elever i skolår 4 och 12 elever i skolår 3. De fick lösa problem både enskilt och i grupp och därefter svara på enkäter om hur de upplevt det. Vi intervjuade eleverna i skolår 4 både före och efter problemlösningsuppgifterna. Resultatet visade att hälften av eleverna ville arbeta i grupp före vår undersökning, resultatet efter undersökningen visade att majoriteten ville arbeta i grupp.

Många utländska personer som flyttar till Sverige, eller som är födda i Sverige och har föräldrar som har invandrat, kan komma att uppleva någon form av identitetsproblem, det vill säga att man inte riktigt vet var man kommer ifrån eller är osäker på var man tillhör. Mitt intresse för det här ämnet har ökat alltmer efter att ha läst en del om mediernas konstruktion, om hur medierna skildrar bilden av invandrare, gränsdragningen mellan ?vi och dem?, men samtidigt som jag själv personligen upplevt det som kallas för identitetsproblem. Jag vill i denna studie knyta samman dessa två ämnen och ta reda på hur personer med utländsk bakgrund upplever och betraktar sig själva utifrån det som medierna konstruerar, och inte om hur medierna konstruerar och skildrar invandrare. Jag kan tänka mig att det här ämnet är intressant för många utländska personer som upplever, eller har upplevt, någon form av identitetsproblem.

Syftet med detta arbete var att pröva en arbetsmetod som vi själva utformat. Arbetsmetoden gick ut på att lära elever de tre största ordklasserna, substantiv, adjektiv och verb på ett enkelt och lustfyllt sätt. Tyngdpunkten i metoden utgår från lek, rörelse och skapande, eftersom vi alltför ofta upplevt att grammatikundervisning varit mycket traditionell med enbart genomgångar och arbetsblad. Vi ville även ta reda på elevernas attityder till arbetsmetoden samt om de lärt sig något. Arbetet utfördes i en årskurs tre i Luleå, som inte arbetat med ordklasser tidigare.

Ortorexia Nervosa är ett begrepp som vuxit fram för att förklara en form av hälsoberoende som inkluderar extrem hälsosam kost i kombination med överdriven fysisk aktivitet. Denna studies syfte var att undersöka prevalensen av ortorexi och där i även ålder- och könsskillnader. Vidare syftar studien till att undersöka relationen mellan kost, träning och psykiskt välbefinnande på både generell och komponentnivå. Datainsamlingen skedde genom en enkätundersökning utförd på träningsanläggningar där sammanlagt 117 deltagare ingick i studien. Resultaten visade på en låg prevalens av ortorexi där ingen skillnad i upplevt psykiskt välbefinnande påträffades.

I denna studie har vi intresserat oss för hjärnans hälsa och inlärning. Genom att ha bra strategier för lärande och goda vanor för att må bra kan vi påverka både våra kroppar och våra hjärnor. Vi kan använda oss av strategier som får vår hjärna att må bra och arbeta bra. För att lära sig om detta har elever på Kattegattgymnasiet fått delta i ett projekt som heter Hjärngym. Vårt syfte är att undersöka hur eleverna som fått delta i projektet upplevt att det har påverkat dem. Den empiriska undersökningen har utgjorts av intervjuer av åtta elever som deltagit i projektet Hjärngym.

Att utföra ett arbete väl är viktigt för de flesta. Hur vet individen att han eller hon presterat bra?  Återkoppling till den egna prestationen kan ske på olika sätt. En väl utförd prestation kan upplevas på olika sätt, både av den presterande och av de som befinner sig i närheten, samt även ge konsekvenser för fortsatt lärande och utveckling i arbetet. Forskning visar att feedback fyller en viktig funktion för lärandet samt ökar tron på den egna prestationsförmågan.

Agila metoder blir allt vanligare bland IT företag i hela världen. I dagsläget är de vanligare ände traditionella metoderna inom utveckling. Bland dessa metoder återfinns Scrum som denvanligaste metoden.Detta arbete har som syfte att analysera hur Scrum tillämpas inom organisationer för attfungera på ett praktiskt plan, eftersom alla företag inte ser likadana ut och inte stöter påsamma problem. Till grund för analysen har en litteraturstudie utförts gällande de olika agilametoderna för att hitta likheter och olikheter. Baserat på resultaten från denna studie harintressenter identifierats och intervjuats för att sedan göra en jämförande analys på metodenoch litteraturen.

I Sverige drabbas idag ca 13 % av alla kvinnor av post partum depression, förlossningsdepression under de första månaderna efter förlossningen. Genom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) finns idag stöd och hjälp för de mödrar som drabbas i form av samspelsbehandling. Intervjuer med mödrar som alla deltagit i samspelsgrupper på BUP mellanvården Nordost ligger till grund för denna studie. Syftet med studien var att belysa och få en inblick i mödrarnas erfarenhet av samspelsgrupperna, samt att undersöka vad mödrarna upplevt som gynnsamt med kontakten. Tre övergripande teman framträdde: Rädslan att inte duga som mamma, att lära sig vara mamma till sitt barn och att ta sig ur det mörka.

Design är en stor del av vårt samhälle. Som studenter på slöjdlärarutbildningen vid Göteborgs universitet har vi upplevt att design får en allt större plats i undervisningen. Studien undersöker vilka kopplingar det finns mellan design och slöjd och hur man kan arbeta med det i skolan. I studien har 10 designstudenter vid Göteborgs universitet och Linköpings universitet blivit intervjuade. I studien användes kvalitativa intervjuer som metod.

Andelen svenska lantbrukare i övre medelåldern ökar, samtidigt minskar andelen lantbrukare under 35 års ålder. Detta problem återfinns i hela västvärlden och har nu uppmärksammats även från politiskt håll. Nyligen framlades ett åtgärdsprogram om hur Centerpartiet vill föryngra lantbrukskåren, författarna ville därför undersöka de faktiska barriärerna som hindrar yngre från att komma in i branschen. Genom undersökning av inträdesbarriärer för småföretagare, där det finns betydligt mer studier, har författarna kunnat urskilja ett antal barriärer som skulle kunna vara hinder för succession även i lantbruksbranschen. Den mest allmänt diskuterade är kapitalbehovet, men det finns fler. Några exempel som kan nämnas är hur inkomstpotentialen ser ut i framtiden, möjlighet att vara ledig och sociala barriärer. Något som också påverkar möjligheterna för yngre att starta är utbudet på marknaden, då många äldre väljer att behålla företaget så länge som möjligt. För att studera denna problematik, om in- och utträdesbarriärer i lantbruksbranschen, har författarna genomfört intervjuer som grundar sig på den litteraturgenomgång som genomförts.

BAKGRUND: Adopterade barn med anknytningssvårigheter är vanligare än mantror, numera är det lagstadgat att dessa barn har rätt till trygghet, bådei hemmet och på förskolan. Pedagogernas roll har fått större betydelsei barns utveckling och lärande, detta gör att vi bör vara medvetna ombarns olika uppväxt och bakgrund.SYFTE: Vi vill undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kringadopterade barn som förlorat sin primära anknytningsperson. Hurarbetar lärarna i förskolan med adoptivbarn som upplevt tidigaseparationer?METOD: Vi har i vår undersökning valt att använda oss av kvalitativaintervjuer.RESULTAT: Vår studie visar att vi har i våra intervjuer upptäckt att pedagoger iförskolan under sin utbildning inte fått någon information angåendeadopterade barn som varit med om tidiga separationer och därmedförlorat sin primära anknytningsperson. Sina kunskaper har de fåttfrån föräldrarna till de adopterade barn som de mött..