Under 1990-talet genomgick den svenska äldreomsorgen många viktiga förändringar där omorganiseringar och strävan efter att arbeta mer kostnadseffektivt präglade äldreomsorgens verksamheter. Som en effekt av de omorganiseringar som format dagens hemtjänstarbete har tidsmätningssystem införts i många av landets kommuner. Syftet med systemen är att hemtjänstpersonal ska redovisa den exakta tid som utförs i omsorgsarbetet samtidigt som tidsmätningssystemen också bidrar till ett mer effektivt arbete. I denna uppsats efterfrågas hur hemtjänstpersonal och hemtjänstchefer upplever användandet av tidmätningssystem samt om och på vilket sätt omsorgsklimatet kan påverkas av att man använder dessa system i omsorgsarbete. Fyra enskilda intervjuer genomfördes i denna studie och resultatet påvisar att huruvida användandet av tidsmätningssystem Upplevs kan relateras till det mått av inflytande man känner inför sitt arbete och sina arbetsuppgifter..

Varje individ, man som kvinna, är rädd för olika företeelser. Rädsla är en emotion som ligger nära till hands i vår natur och har följt människan genom evolutionen. Något som också följt människan i hennes vardag under utvecklingen är konflikter. Då människor har olikartade beteenden, skilda viljor, mål och behov är konflikter så gott som oundvikliga. Frågan är, om rädsla för engagemang i konflikter, främst inom arbets- och familjelivet är något som skiljer sig mellan könen.

Syftet med arbetet är att synliggöra uppfattningar hos föräldrar med irakisk invandrarbakgrund kring matematik och barns matematiklärande. Med detta arbete vill vi främja ett gott samarbete mellan föräldrar och lärare på skolan med avseende på matematiklärande. Undersökningen genomfördes på tre olika mångkulturella skolor i Malmö kommun och baserades på enkäter och intervjuer. Resultatet visade att föräldrarna är lite insatta i hur matematikundervisningen går till på i barnens skolor och att majoriteten är nöjd med barnens matematiklärande. Samarbetet mellan skola och hem Upplevs vara bra av både föräldrar och lärare.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar hos barn och unga. De ökade psykiska besvären hos elever kan knytas till den individualisering som är en del av den moderna utvecklingen. Att så tidigt som möjligt upptäcka och behandla psykisk ohälsa är angeläget. Skolsköterskan är central för skolhälsovården då hon är tillgänglig i elevernas vardagsmiljö.Syfte. Att belysa skolsköterskans upplevelse av psykisk ohälsa hos elever.Metod: Som metod valdes semistrukturerad intervju.

Fenomenet att betala dricks för service är ett världsomfattande fenomen. Däremot är diskussionen om den monetära belöningens inverkan på motivation gammal, kontroversiell och fortfarande olöst. Syftet med studien var att utifrån en referensram med tidigare motivationsteorier studera hur restauranganställda reflekterar kring dricks och utifrån det utröna dricksens roll för uppkomsten av motivation. Kvalitativ metod användes och sju restauranganställda intervjuades.  Intervjuerna var av semistrukturerad karaktär. Tematisk analys visade att dricks inte förefaller ha en avgörande roll för motivationen och att de intervjuade till stor del styrs av inre drivkrafter.

Den rådande högkonjunkturen medför att det finns utrymme som arbetstagare att vara kräsen vad gäller arbetssituation. Som arbetsgivare innebär detta att man bör tillhandahålla en attraktiv arbetsplats. Samtidigt ska arbetsgivaren kunna begära ett commitment från arbetstagaren. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som bidrar till att en arbetsplats Upplevs som attraktiv. Resultatet baserades på tolv semistrukturerade intervjuer, dessa analyserades genom en kombination av induktiv tematisk metod och deduktiv tematisk metod.

Att utföra ett arbete väl är viktigt för de flesta. Hur vet individen att han eller hon presterat bra?  Återkoppling till den egna prestationen kan ske på olika sätt. En väl utförd prestation kan upplevas på olika sätt, både av den presterande och av de som befinner sig i närheten, samt även ge konsekvenser för fortsatt lärande och utveckling i arbetet. Forskning visar att feedback fyller en viktig funktion för lärandet samt ökar tron på den egna prestationsförmågan.

Syftet med studien är att undersöka klienters upplevelser av karriärrådgivning samt vilka resultat som framkommer från karriärrådgivning. De områden studien har avgränsats till är hur klienten upplever möjligheten att kunna påverka metoden som används i rådgivningen samt betydelse av interaktionen med rådgivaren för det upplevda resultatet av rådgivningen. En kvalitativ metod har använts med sex semistrukturerade intervjuer, med klienter som genomgått karriärrådgivning. Resultatet innefattar tre innehållsliga kategorier som beskriver karriärrådgivningsprocessen utifrån klientens perspektiv: interaktionen med rådgivaren, resultat från rådgivningen samt rådgivningens metod. Interaktionen med rådgivaren Upplevs som mest betydelsefull för informanternas utveckling men också för processen som helhet.

Syftet med denna studie har varit att belysa arbetslösa ungdomars upplevelse av sin situation som arbetslös och deras upplevelse och uppfattning av Jobbgarantin för ungdomar. Studien är en kvalitativ undersökning där jag intervjuat fyra ungdomar i ålder 20-24 år, anmälda som arbetssökande på Arbetsförmedlingen i Haparanda. Ungdomarna intervjuades utifrån en halvstrukturerad intervjuguide med öppna frågor. Intervjuerna har jag tolkat med hjälp av teorin känsla av sammanhang, KASAM och utifrån de tre begreppen: begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet. Resultatet visar på att ungdomarna upplever sin situation som frustrerande och de beskriver en ökad passivitet ju längre tid i arbetslöshet, vilket påverkar deras känsla av sammanhang.

Syftet med studien var att undersöka hur människor upplever och hanterar risken att bli utsatt för hot och våld från klienter i arbetet. En kvalitativ ansats valdes vilket innebär att fokus har lagts på subjektiva upplevelser och erfarenheter av studieområdet. Studien genomfördes gentemot Socialtjänsten från två kommuner och urvalet bestod av intervjuer med elva socialsekreterare vars arbete innehåller myndighetsutövning och kontakt med klienter. Analys av data gjordes enligt induktiv tematisk analys. Resultaten visade att det föreligger en risk att bli utsatt för hot och våld av klienter men den Upplevs vara liten.

Syftet med studien har varit att undersöka om kulturen och arbetet med feedback fungerar på ett tillfredsställande sätt mellantjänstemän inom byggproduktion. Om inte, ge förslag och rekommendationer påutveckling inom området.Genom kvantitativa enkätundersökningar har vi granskat dagsläget av feedbackkulturen på tre pågående byggprojekt i Stockholmsregionen. Vi har även genomfört semi-strukturerade kvalitativa intervjuer med projektens chefer och utifrån det framtagna enkätunderlaget reflekterat över resultatet. Resultaten från enkätundersökningen och intervjuerna har sedan ställts mot rapportens teoretiska referensram och analyserats.Det finns ett behov av mer feedback i de tre projektensom har undersökts. Slutsatserna av resultaten är att bristerna i feedbacksystemet finns inom hur atmosfären Upplevs i projekten, vilken typ av feedback som praktiseras och frekvensen mellan feedbackutbytena.

Examensarbetet utfördes på NCC Halmstad under våren 2010. Syftet med examensarbetet var att klargöra vad visuell metodik kan tillföra byggbranschen och hur det Upplevs av personer som utför byggprojektArbetet innefattar en kvalitativ och en litteraturstudie. Den kvalitativa studien genomfördes med hjälp av sju intervjuer inom Region Syd med personer som arbetat med den visuella metoden NCC Projektplanering. Intervjuerna har ägt rum för att ta reda på hur den visuella metodiken fungerar i praktiken.Litteraturstudien innefattar en utredning av begreppen Lean, Lean Production, Lean Construction, Last Planner och NCC Projektplanering. Den röda tråden från Lean till NCC Projektplanering är att genom ständigt förbättringsarbete skapa engagemang och ökad delaktighet.Den generella uppfattningen av NCC Projektplanering är positiv, dock varierar uppfattningen av metoden efter aktörernas inställning.

Titel: Sluten societetsborg eller trygg fristad?Författare: Emma Karlsson & Jani KorhonenKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistisk och masskommunikation vid Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2008Handledare: Karin FogelbergSidantal: 35 exkl. bilagorUppdragsgivare: Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen.Syfte: Vårt syfte är att, ur ett trygghetsperspektiv, undersöka hur människor som på olika sätt har erfarenhet av Eriksberg upplever området där.Metod och material: 5 stycken kvalitativa djupintervjuer med personer som har koppling till Eriksberg, intervjuerna var av semistrukturerad karaktär och spelades in med bandspelare, varefter de transkriberades till text.Huvudresultat: Våra resultat visar att Eriksberg är ett område som Upplevs som modernt och tryggt, men samtidigt också som en form av segregation, då endast vissa har råd att bo där. De visar även att arkitekturen spelar en roll för människors upplevelse av trygghet, bland annat att de känner sig mer trygga med ökad belysning..

Studien har haft syftet att undersöka upplevelsen av den terapeutiska relationen hos en grupp terapeuter respektive klienter, där kulturella möten har uppstått. Med kulturella möten avses terapeut - klient konstellationer där en av parterna har en annan etnisk tillhörighet än svensk. Forskarna har tillämpat en kvalitativ ansats och intervjuer som datainsamligsmetod. En övergripande slutsats för terapeutgruppen är att den terapeutiska relationen inte Upplevs kvalitativt särskiljande vid transkulturella dyader än vid andra konstellationer. Terapeuter måste dock äga metakulturkompetens och vara trygga i sin profession för att en bra relation ska kunna uppstå.

Syftet med studien har varit att med en fenomenologiskt ansats undersöka hur det svenska anstaltslivet Upplevs av intagna. Den tidigare forskningen inom ämnet visade på att det finns flera faktorer som samspelar i hur erfarenheten av verkställighetstiden kommer utformas, studien lyfter följaktligen fram dessa fyra centrala teman: relationer, organisationssystem, självkänsla och utanförskapets effekter. Empirin till studien samlades in via semistrukturerade intervjuer med fem intagna män från samma anstalt där det mellan dem fanns en hög demografisk varians. Undersökningen gav både idiografiska resultat och nomotetiska. Det nomotetiska resultatet från intervjuerna visade på att upplevelsen av anstaltslivet kännetecknas av ett närvarande moment av oförutsägbarhet, ett behov av en genuint engagerad kriminalvårdare samt att utomstående sociala relationer kompliceras.  Resultatet diskuteras avslutningsvis i relation till studiens syfte, hur det kan förstås utifrån ett livsvärldsperspektiv och tidigare forskning. .