Syftet med vårt examensarbete var att beskriva hur elevernas upplevda motivation påverkas av vardagsanknuten matematikundervisning utifrån elevernas närmiljö. Vår studie genomfördes i två klasser, en årskurs 4 och en årskurs 5. Av samtliga 37 elever besvarade 36 elever en inledande enkät med frågeställningar kring matematik varefter ett utvecklingsarbete under fem veckor med matematik utifrån den lokala dagstidningen startade. Efter avslutat utvecklingsarbete intervjuade vi 30 elever för att ta reda på hur deras motivation för matematik påverkats. Samtliga 37 elever fick även svara på en avslutande enkät.

Syftet med denna studie är att beskriva hur dokumentationsarbetet Upplevs av och påverkar barnen ur ett etiskt perspektiv. Det insamlade materialet består av tre fokusgruppsintervjuer med tre barn i varje där kvalitativ livsvärldsintervju använts som metod då studien grundar sig i fenomenologin där man avser studera den unika livsvärlden. En medvetenhet om att vi aldrig helt kan förstå en annan människa är därför vår utgångspunkt. Resultatet visar en variation i barnens svar angående hur de upplever och påverkas av dokumentationen. En motstridighet kan skönjas då det framkommer att barnen vill vara med på bild för att bli bekräftade samtidigt som det innebär att de då avbryter eller anpassar sin lek.

Läroplanen fastslår att det är förskollärares uppdrag att försöka utveckla barns skapandeförmåga, och deras förmåga att uttrycka sig via musik. Musik ses av många som en självklaringrediens i förskolans vardag. Men varför ska egentligen musikundervisning bedrivas iförskolan, och på vilket sätt sker denna oftast? Fyra förskolepedagogers uppfattningar omfenomenet musik i förskolan, och vilken betydelse musiken har för barns utvecklingundersöks genom intervjuer. Arbetssättet på musikinriktade förskolor jämförs medickeinriktade förskolors arbetssätt.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka användandet av drama som pedagogiskt verktyg i gymnasieskolans undervisning och elevers attityder till det. För att ta reda på detta användes en enkätundersökning bestående av kvalitativa och kvantitativa frågor på en gymnasieskola i Mellansverige. Resultatet från undersökningen visar att drama som pedagogiskt verktyg Upplevs ha flera olika effekter för eleverna, både pedagogiskt som individuellt. Slutsatsen är således att drama inte bara är ett verktyg förbehållet läraren för att skapa en lustfylld undervisning utan drama är också ett betydelsefullt redskap som elever kan använda för sin sociala och emotionella utveckling..

Detta examensarbete går ut på att undersöka huruvida filmtittares upplevelser påverkas av inadekvat efterklangspålägg inom eftersynkronisering av dialog till film. Hur efterklangspålägget passar till filmen anses bestämmas mycket utav hur bildens perspektiv och miljön runt omkring illustreras.En lyssningsundersökning utfördes med två olika videoexempel som undersökningsdeltagarna fick se och sedan svara på frågor relaterade till dessa. Målet var att få in motiveringar till svaren för att få en grundligare bild av deltagarnas upplevelse av efterklangen. Detta lyckades och dessa kommentarer gav underlag för diskussion.Av resultaten att döma upplevde deltagarna att efterklangen inte stämde vidare överens med bildens perspektiv och miljö. Detta hade mycket att göra med att efterklangen var aningen för torr i sin karaktär för att kännas naturlig..

Inledning: Psykoterapeutiskt arbete med bearbetning av omedvetna känslomässiga konflikter innebär ofta terapiprocesser som varar över lång tid och kan bedrivas med skiftande tekniker. Psykodynamiskt inriktade terapeuters arbetssätt speglar deras teoretiska övertygelse och personliga läggning. Många arbetar intuitivt och med ett eklektiskt förhållningssätt. Att arbeta efter en sekventiell, tydligt formgiven metod är ovanligt inom den dynamiska/analytiska traditionen. Syftet med studien är att undersöka fem psykoterapeuters upplevelse av att lära sig arbeta efter en specifik metod med fokus på affekter; Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy.

Detta examensarbete är en undersökning av The International Marine Contractors Association (IMCA) statistik rörande operationer med dynamisk positionering (DP) inom 500-meterzonen. Statistiken har sedan jämförts med resultaten från en enkät som skickats ut till berörda nautiker och personal i land. I enkäten har deltagarna fått ge sin personliga uppfattning om hur fem övergripande kategorier för orsaker till incidenter, härledda ur IMCAs inrapporterade material, bör rangordnas efter vilken kategori som anses mest trolig att orsaka en incident. Resultatet visar på en skillnad vad gäller operatörens roll i IMCAs statistik och vad som Upplevs inom offshore-industrin. Samma resultat återfinns oavsett hur lång arbetslivserfarenhet man har av DP och oavsett om man arbetar till sjöss eller på en säkerhetsavdelning i land..

Jag fick genom uppsatsen bekräftat det som jag redan innan anat, nämligen att religionsämnet i mångt och mycket faktiskt Upplevs som ett ämne som är svårt att undervisa i, av olika skäl som jag närmare redogör för i själva uppsatsen, och att ämnet tenderar att bli ett ämne man tar tag i, då det dåliga samvetet över att man inte ger det det utrymme det enligt läro- och timplan skall ha, plågar läraren allt för mycket, eller att man helt enkelt lämnar över det till någon annan lärare, som antas ha större kunnande och/eller motivation.Dessutom upptäckte jag att många lärare fortfarande uppfattar religionsämnet som huvudsakligen ?kristendomskunskap?, och att man alltså i ganska liten utsträckning följer de nyare läroplanernas intentioner beträffande ämnet..

Denna uppsats avser att belysa frågan varför prototyper är ett viktigt verktyg i en utvecklingsprocess av ett mobilt system. Fördelar och nackdelar som verktyget kan innebära behandlas och olika tillvägagångssätt beskrivs. Arbetet med detta baseras i ett praktiskt utvecklingsprojekt på IT-kunsultföretaget Citerus. Projektuppgiften var där att genom en informationflödesanalys definiera olika flaskhalsar i informationsflödet på olika hotell för att sedan föreslå ett effektiviserande system. Projektet koncentrerades vidare på städpersonalen och deras arbete.

Detta examensarbete har gått ut på att arbeta fram en lättläst och lättförståelig elfaktura eftersom dessa slags fakturor Upplevs som krångliga och svårförståeliga. Utifrån de kvantitativa och kvalitativa metoderna enkätundersökning, intervju och fokusgrupp har detta varit möjligt. Mina frågeställningar var ?Hur kan man, med hjälp av form och principerna för lättläst, förenkla texten i elfakturor, utan att någon viktig information går förlorad?? och ?Hur kan läsflödet samt överblicken i en elfaktura förbättras??. Utifrån teorierna arbetade jag fram ett gestaltningsförslag som min fokusgrupp fick ta del av och därefter gjordes ändringar utifrån deras åsikter.

Syftet med denna uppsats är att undersöka kommunikationsarbetets förutsättningar i organisationen Luleå kommun och att ta reda på vilka problem som råder. Utgångspunkten är fem kvalitativa forskningsintervjuer med nyckelpersoner inom kommunikationsarbetet. Utövarnas erfarenheterer har sedan analyseras i olika teman. Bland uppsatsens resultat redovisas vilka områden som Upplevs som problematiska inom kommunikationsarbetet. Uppsatsen ger sedan konkreta förslag på vilka förbättringar som kan bidra till att den strategiska kommunikationen stärks.

Genom tiderna har det funnits ett särskilt band mellan människan och sällskapsdjuret. Forskning tyder på att denna relation bär med sig åtskilliga fördelar för människan. I den här studien undersöks vad hästen och hunden Upplevs ha för inverkan på människan. I studien intervjuades 15 kvinnor som har djurrelaterade yrken. Nio beskrev hundens inverkan och sex beskrev hästens.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) arbete går bland annat ut på att bistå med insatspersonal till FN-organ eller EU-projekt, för att exempelvis bistå med vatten och sanitet, hjälpa utsatta kvinnor och barn eller hjälpa till efter en jordbävning. All insatspersonal måste innan insats skriva under på att följa etiska förhållningsregler, vilket benämns som uppförandekoder. Det är viktigt att insatspersonalen följer dessa etiska uppförandekoder vid insats, då det är många människor vars liv är beroende av deras arbete. Syftet med studien är att undersöka hur MSB:s insatspersonal upplever uppförandekoderna vid insats. Frågeställningarna är; Hur upplever insatspersonalen det är att ha uppförandekoderna att förhålla sig till? Upplevs uppförandekoderna som stöd eller belastning i arbetet? Hur upplever insatspersonalen att MSB hanterar situationer där någon bryter mot koderna? Har insatspersonalen ställts inför situationer där uppförandekoderna gett vägledning för agerandet? Hur kan uppförandekoderna förbättras?Studiens teoretiska referensram, behandlar bland annat etiska perspektiv, såsom konsekvensetisk och utilitarism samt ämnet uppförandekod redovisas.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att studera den fysiska aktiviteten i idrott och hälsa på gymnasiesärskolan ur ett sociokulturellt perspektiv samt analysera faktorer som kan hindra respektive främja fysisk aktivitet. Följande frågeställningar utgår studien ifrån: Hur uppfattar lärarna elevernas fysiska aktivitet? Vilken form av stöd och resurser använder lärarna för att främja elevernas fysiska aktivitet? Hur upplever lärarna elevernas sociala samspel?  MetodStudien utgår från sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer av lärare inom idrott och hälsa verksamma på gymnasiesärskolor i Mellansverige. Samtliga intervjuer har spelats in på diktafon, transkriberats samt bearbetats tematiskt. Empirin har delats in i meningsfulla teman och har analyserats från tre aspekter inom det sociokulturella perspektivet; scaffolding, mediators och shared activity.

Denna uppsats handlar om hur motionärer upplever musiken under styrketräningspass vid gruppträning och vad i musiken som är motiverande. För att samla in material till uppsatsen har jag använt mig av observation, enkät och analys av musik vid ett och samma styrketräningspass på Olympen Träningscenter. Empirin har utvärderats och tolkats utifrån den motivationsteorin som utarbetats av forskarna Edward L. Deci och Richard M. Ryan från University of Rochester i New York, som kallas för Self-Determination Theory eller SDT.