Den som har ett funktionshinder och blir beviljad personlig assistans via LSS, Lag (1993:38) om stöd och service till vissa funktionshindrade och LASS, Lag (1993:389) om assistansersättning kan välja mellan att anlita personliga assistenter via kommunen, något privat assistansbolag eller själv anställa sina personliga assistenter.Studiens syfte är att öka förståelsen av unga vuxnas upplevelse av att ha personlig assistans. För att tydliggöra syftet kommer jag belysa ämnet utifrån 4 olika frågeställningar:·         Vilken möjlighet till självbestämmande i vardagen Upplevs av brukarna?·         Hur Upplevs relationen till assistenterna, arbetsrelationer kontra vänskapsrelationer?·         Hur Upplevs det är att ha andra relationer med assistent närvarande?·         Vilka strategier används för att den personliga assistansen ska fungera så bra som möjligt i vardagen? I studien används halvstrukturerade intervjuer med fenomenologisk inriktning för att fånga intervjupersonernas upplevelse av att ha personlig assistans. Fem personer har intervjuats, tre tjejer och två killar i åldern 18-26 år som alla har personlig assistans.  Utifrån tidigare forskning fokuserar studien på självbestämmande, självbestämmande när man har personlig assistans och på funktionshindrades strategier i vardagen.

På pediatriska akutvårdsavdelningar vårdas barn mellan 0-18 år med skilda behov. Dödsfall är ovanliga men när de sker ställs vårdare inför utmaningar. Det döende barnets specifika behov tillgodoses oftast av både de naturliga och de professionella vårdarna där vårdandet blir en balansgång mellan att lindra och att bota. Syftet med denna deskriptiva, induktiva studie var att beskriva professionella vårdares upplevelse och erfarenhet av att vårda döende barn på en pediatrisk akutvårdsavdelning. Metoden var kvalitativ, där djupintervjuer analyserades med vägledning av Giorgis beskrivning av det fenomenologiska förhållningssättet.

Idag domineras den svenska skogsbranschen av manlig arbetskraft. Det uttrycker sig extra tydligt i ledningsgrupperna där andelen kvinnor är ännu lägre. Däremot ser man en uppåtgående trend gällande kvinnor som anställs till personalledande positioner. Syftet med studien är att undersöka tankar och åsikter hos chefer med personalansvar angående en jämnare könsfördelning, med hänsyn till olika mål och andra påverkande faktorer vid rekrytering på Norra Skogsägarna. Studien baseras på kvalitativa intervjuer genom fysiskt möte med sju respondenter från Norra Skogsägarnas alla fyra industrier samt huvudkontor. Alla personer som intervjuades har personalansvar. De intervjuade har en positiv syn på mål kopplade till jämställdhet vid rekrytering. Den positiva synen gäller både det egna företagets och branschorganisationen Skogsindustriernas uppsatta mål inom detta område.

Bakgrund: Att vårda en familjemedlem i hemmet påverkar sannolikt anhörigvårdaren både emotionellt och socialt (Andrén & Elmståhl, 2008). Familjefokuserad omvårdnad är en teori som belyser betydelsen av att uppmärksamma hur en familj påverkas när någon drabbas av sjukdom (Benzein, Hagberg & Saveman, 2012).Syfte: Belysa upplevelser av att vara anhörigvårdare till en person med demenssjukdom som bor hemma.Metod: En systematisk litteraturstudie där vetenskapliga artiklar eftersöktes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Söktermer som användes i samtliga databaser var ?caregiver?, ?dementia? och ?experience?. De artiklar som vara relevanta utefter litteraturstudiens syfte granskandes efter granskningsmall.

Det finns svårigheteratt uppnå goda dagsljusförhållanden i byggnader idag. Städer förtätas, åtstramande energikrav och bristande kunskap är några av de bidragande faktorerna. Miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnads indikator 12 dagsljusbygger på Boverkets byggreglers (BBR) allmänna råd. Till skillnad från BBR kräver Miljöbyggnad verifiering, vilket har visat att dagsljuskravet är svårt att uppnå. Syftet med rapporten var att undersöka hur dagsljusindikatorn Upplevs.

Syftet med studien var att belysa barns upplevelse av att ha astma. För att kunna besvara syftet valdes en kvalitativ metod, där materialet bestod av fem intervjuer med barn i mellanstadieåldern. Resultatet visade att barnen på flera olika sätt känner sig begränsade i sin vardag. Främst är det känslan av att inte kunna göra samma sak som kamraterna som Upplevs som mest begränsande. Barnen beskrev också.

Bakgrund: Hur bemötande Upplevs påverkas av många olika faktorer och beskrivs som ett svårdefinierat begrepp. Hälso- och sjukvårdspersonalen skapar sitt bemötande bland annat genom hur de tar emot och hälsar på patienterna. Även hur kroppen är riktad i förhållande till patienterna och anhöriga har en inverkan på upplevelsen av bemötandet. I hälso- och sjukvården sker flera tusentals möten varje dag och mötena blir på många sätt avgörande för patienternas upplevelse av den vidare vårdkontakten. Metod: Litteraturstudien gjordes med fokus på omvårdnad och vetenskapliga artiklar söktes i Cinahl, PubMed och SweMed.

Barns språkutveckling är central i alla förskolors arbete, oavsett inriktning på verksamheten.De förskolor som betonar språket som sin profil i verksamheten och de s.k. språkförskolorna som reserverat ett antal platser i barngruppen för barn med språksvårigheter specialiserar sig dock ytterligare på språket i sin verksamhet.Syftet har varit att söka reda på huruvida språkförskolan och den vanliga förskolan skiljer sig åt i arbetet för barns språkutveckling. För att uppfylla syftet har intervjuer med pedagoger i den vanliga förskolan och språkförskolan genomförts. Genom intervjuerna söks en klarhet i hur man arbetar med språket i de olika verksamheterna samt hur pedagogerna upplever vad som är viktigt i arbetet för en positiv språkutveckling. Detta har sedan ställts i relation till läroplanen samt den forskning som finns kring barns språkutveckling och språkstimulering i förskolan.

Människan är skapad för ett liv i rörelse och i dagens samhälle rekommenderas regelbunden fysisk aktivitet. Upplevda motiv och hinder till fysisk aktivitet påverkas av den livssituation man befinner sig i. Fysisk aktivitet Upplevs betydelsefullt av fysioterapeutstudenter och majoriteten utför fysisk aktivitet regelbundet. Studiens syfte var att undersöka fysioterapeutstudenters upplevda motiv och hinder till fysisk aktivitet och om dessa påverkats av de fysioterapeutiska kunskaper som erhållits med utbildningen. Förfrågan om medverkande skickades ut via mail och sociala medier.

En bemanningsanställd har sin dagliga arbetsplats ute hos ett klientföretag, och inte hos sin arbetsgivare. Detta kan göra att kontakten med arbetsgivaren försvagas, vilket kan skapa speciella förutsättningar för organisationsriktad commitment och socialt stöd. Syftet med studien är att undersöka hur det Upplevs att vara anställd i en vikariepool hos ett bemanningsföretag, med fokus på organisationsriktad commitment och socialt stöd. Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen är hur respondenterna upplever, och vad som påverkar respondenternas upplevelser av organisationsriktad commitment, samt hur respondenterna upplever, och vad som påverkar respondenternas upplevelser av socialt stöd. För att besvara frågeställningarna genomfördes intervjuer med sju anställda i en vikariepool hos ett bemanningsföretag.

Idag är kommunikation genom tolk vid olika myndigheter ett vanligt förekommande företeelse tack vare att det bor många människor med ett annat språk än svenska som modersmål. Syftet med min uppsats är att studera om och i så fall hur språkproblemet påverkar klienternas ärende när man vänder sig till socialtjänsten och behöver anlita tolk. Frågan uppsatsen försöker ge svar på är hur språkproblemet Upplevs av parterna, hur de ser på tolkens medverkan och hur nöjda eller missnöjda de är med tolken. Jag har använt mig av kommunikationsteorin och särskild Habermas teori om kommunikativ handlande. Studien är utförd enligt den kvalitativa intervjumetoden.

Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94 skall de demokratiska principerna genomsyra all verksamhet i skolan och eleverna skall till såväl innehåll som form beredas ett verkligt inflytande över sin undervisning. Såväl forskning som återkommande enkät­undersökningar som skolverket genomför visar emellertid att det råder stora brister i framför allt elevernas inflytande över innehållet. Den här uppsatsen försöker genom en fallstudie kasta ljus över djupperspektiven i detta med elevinflytande och genom intervjuer av lärare och elever på en gymnasieskola mer kvalitativt teckna förståelsen för elevinflytandets villkor. I analysen ställs resultaten mot John Deweys utbildningsfilosofi och jämförs utöver läroplanen även med tidigare forskning inom området. Såväl elever som lärare vittnar om ett högst begränsat elevinflytande över innehåll, men om ett relativt stort sådant över arbetsformer.

Uppsatsens syfte är att undersöka om personalchefer upplever sitt yrke som en yrkesroll eller som en yrkesidentitet, om det är möjligt att skilja begreppen åt i deras upplevelser av yrket och vilken betydelse upplevelsen av yrket som en yrkesroll och/eller yrkesidentitet har för hur yrket Upplevs i relation till den personliga identiteten. Frågeställningarna är:oUpplever personalchefer sitt yrke som en yrkesroll eller som en yrkesidentitet och är det möjligt att skilja begreppen åt i deras upplevelser av yrket?oHur Upplevs yrket i relation till den personliga identiteten beroende på om yrket Upplevs som en yrkesroll och/eller som en yrkesidentitet?Eftersom upplevelsen av ett yrke, både i relation till begreppen yrkesroll och yrkesidentitet och i relation till den personliga identiteten, är personlig och unik har studien en kvalitativ ansats. Metoden som använts är halvstrukturerade intervjuer med sex personalchefer vilka valts med avseende på att få jämn fördelning av kön, ålder och utbildningsbakgrund samt anställda i privat och offentlig sektor. Intervjuerna transkriberades och tematiserades med hjälp av meningskategorisering vilken låg till grund för analysen.Det framkom i undersökningen att personalcheferna skapade en yrkesidentitet i samspel med omgivningen.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka om klassråd och elevråd är fungerande demokratiska fora. Arbetet innehåller en enkätundersökning på tre skolor där vi vänt oss till elever i årskurs fem. Vi har även intervjuat klasslärarna i respektive klass. Resultatet av undersökningen visar att elever och lärare upplever klassråd och elevråd som bra demokratiska fora, men att den demokratiska processen Upplevs som enklare i klassråd än i elevråd..

Syftet med undersökningen var att försöka förstå om det fanns en koppling mellan uteförskolor och välbefinnandet.Vi valde två olika uteförskolor för att se hur de arbetade Vi möttes av harmoniska och tillmötesgäende barn och pedagoger.Med hjälp av studiebesök och intervjuer blev den här verksamheten mer bekant för oss.Vi fann att den fysiska miljön har stor betydelse för pedagogerna och barnenes välbefinnande som då gör dem positivt inställda till sitt arbete.Barnen Upplevs av pedagogerna som glada, pigga och friska med en välutvecklad motorik och fantasi..