Patienter som behandlas på en intensivvård möts av en miljö med teknisk utrustning, där slangar och sladdar är kopplade till olika övervaknings monitorer. Patienter som inte förmår upprätthålla en adekvat syresättning i vävnaden förses med en endotrakealtub som ansluts till en mekanisk ventilator. För att acceptera endotrakealtuben och behandling får patienterna sedering och analgetika. På intensivvården är personaltätheten hög och patienten lämnas sällan på rummet ensam och sjuksköterskan har en central roll i behandlingen och omvårdnaden. Syftet: Syftet med denna studie är att beskriva intuberade patienters upplevelser av intensivvård.

Titel: Liten mot Stor: En studie om press i affärsrelationerÄmne: Företagsekonomi III ? ledning och utveckling i handelsföretag, 30 hpFörfattare: Emelie Almqvist, Charlotte Dahlesson och Victor LagergrenHandledare: Christine Tidåsen Bakgrund: Inköpsorganisationer har funnits länge och växer sig allt större på dagens marknader, därmed har de en stark position som har allt fler konkurrensfördelar gentemot andra aktörer. Detta bidrar till att inköpsorganisationerna erhåller makt i affärsrelationen till deras leverantörer, genom fördelaktiga avtal samt högre krav. Detta medför att leverantören producerar allt större volymer och anpassar sig efter den större aktörens behov.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om press kan uppstå mellan svenska, något mindre leverantörer och stora inköpsorganisationer. Vidare ämnar vi undersöka om det uppstår någon form av beroendeställning samt hur hanterar de etik och makt i relationen.Metod: Vi har analyserat hur pressen av en större inköpsorganisation Upplevs av leverantörer genom att genomföra en kvalitativ studie.

Titeln på detta självständiga arbete är Impulsivt utagerande barn i förskolan. Det är en studie om pedagogers upplevelser och erfarenheter av arbete med barn som Upplevs uppvisa impulsivt utagerande beteende. Den engelska titeln på arbetet är Impulsive aggressive behavior in pre-schoolers, a study of teacher´s interpretations and experiences of work with pre-schoolers who exhibit such behavior. Syftet är att undersöka hur pedagoger i sin yrkesprofession som förskollärare och specialpedagoger tolkar och uppfattar arbetet med dessa barn. Frågeställningarna för arbetet handlar om upplevda uppfattningar om orsaker till att beteendet kan uppstå och de arbetssätt som används inom förskolan för att stödja och hjälpa de barn som Upplevs uppvisa impulsivt utagerande beteende. Arbetets teoretiska ram är Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska modell och Von Wrights (2002) punktuella och relationella perspektiv. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare som är verksamma på tre olika förskolor och två specialpedagoger i en kommun. Resultatet av undersökningen visar att barn kan upplevas uppvisa impulsivt utagerande beteende på grund av orsaker i miljön eller till följd av någon form av oförmåga hos barnet.

Följande arbete handlar om bedömning som ett pedagogiskt verktyg för att främja elevers lärande och kunskapsutveckling, en så kallad formativ bedömning eller bedömning för lärande. Arbetets forsknings- och litteraturgenomgång behandlar, utifrån syftet, vilka förutsättningar som krävs för en formativ bedömning och hur lärare kan arbeta med en sådan bedömning. Skolans styrdokument förespråkar en formativ bedömning, varpå undersökningens syfte är att beskriva hur denna bedömning Upplevs av elever för att kunna analysera och påvisa vilka förutsättningar eleverna ges till att utveckla sitt lärande.Utifrån arbetets inriktning fokuserar undersökningen på elevers upplevelser av den formativa bedömningen i de samhällsorienterade ämnena, i grundskolans tidigare år. Arbetets syfte är uppdelat i de preciserade frågeställningarna:Vad innebär det att arbeta med formativ bedömning?Hur upplever elever bedömningen i de samhällsorienterade ämnena?På vilka sätt blir eleverna involverade i bedömningsarbetet i de samhällsorienterade ämnena?Undersökningen genomfördes med fokusgruppsintervjuer, med totalt 15 elever i årskurs 5-6 uppdelade i fyra olika fokusgrupper.

Trygghet är en mänsklig rättighet för alla individer. Det finns dock sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer i samhället som kan påverka den upplevda tryggheten. Denna uppsats har avgränsats till att undersöka vad som Upplevs påverka tryggheten på ett bostadsområde i en större stad i mellersta Sverige. Bostadsområdets invånare har sämre socioekonomisk status än generellt i staden. Boende på bostadsområdet har även visat på otrygghet och oro att gå ut efter det blivit mörkt.

Bakgrund - Sjuksköterskor och distriktssköterskor har en viktig funktion i det hälsofrämjande arbetet och därför är det viktigt att få veta och ta del av deras erfarenheter om hur de upplever att arbeta med att få patienter till att bli mer fysiskt aktiva.Syfte ? Syftet var att beskriva sjuksköterskors och distriktssköterskors erfarenheter av att med stöd av FaR® och motiverande samtal motivera patienter att öka sin fysiska aktivitet.Metod - Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer som utgick från en frågeguide användes. Data analyserade med en manifest kvalitativ innehållsanalys. En sjuksköterska och sju distriktssköterskor ingår i studien.Resultat ? Resultatet visas i fyra kategorier och femton underkategorier.

Studien har genomförts vid en av Norrbottens största industrier där tre arbetsgrupper har undersökts i syfte att studera hur och om den psykosociala arbetsmiljön påverkar medarbetarna till att arbeta sjuknärvarande. Analysen utgick från den teori som jag tagit del av samt respondenternas beskrivningar av olika upplevelser gällande arbetskrav, egenkontroll, stöd och sjuknärvaro. Resultatet visar att samtliga undersökta arbetsgrupper upplever att den psykosociala arbetsmiljön direkt påverkar sjuknärvaron. Faktorer som hög arbetsbelastning, att arbete samlas på hög, lojalitet mot kollegor samt svårigheten för andra att ta över visade sig vara avgörande för respondenterna att arbeta trots sjukdom. Andra faktorer som att arbetsuppgifterna kräver medarbetarnas närvaro, rädsla att missa något roligt, tidsmässiga deadlines och pressen av att leverera i tid visade sig också påverka sjuknärvaron.

Under den första delen av utbildningen har vi redovisat våra arbeten via illustrationsplaner. Illustrationsplanen fyller ofta sitt syfte och kan på ett bra sätt visa hur man vill förändra en plats. Den två dimensionella planen visar dock aldrig hur platsen Upplevs från marken. Det är lätt att glömma bort den rumsliga aspekten och hur platsen uppfattas av de människor som besöker den. Kan modellen hjälpa till att öka förståelsen för platsen?.

SAMMANFATTNINGBakgrundPå en akutmottagning kan ett ansträngande arbetsklimat råda vilket kan medföra känslomässiga, kulturella och rättsliga utmaningar. Att förlora en patient plötsligt innebär en förlust vilken kan framhäva sorg hos sjuksköterskor. Sorgen är en naturlig reaktion och Upplevs när ett välkänt livsmönster får ett slut. Till Sveriges sjukhus söker årligen över 200 000 barn vård till följd av skada. Under åren 1999-2003 var drygt 100 av dessa barn så pass skadade att de avled.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka några gymnasielärares upplevelse och erfarenheter av deras arbete med elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Materialet består av kvalitativa intervjuer med fem lärare i moderna språk. Intresset ligger även i lärarnas upplevelse av hur eleverna lär sig ett främmande språk, i viken typ av anpassningar lärarna eventuellt gör för att stötta dessa elever i deras inlärning och i hur lärarna upplever skolans stöd när det gäller deras arbete med elever med läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visar att tidsbrist och gruppstorlek gör att lärarna upplever i olika grad stress och frustration i arbetet med elever med läs- och skrivsvårigheter. Lärarna upplever att de inte når eleverna på ett tillfredställande sätt. En del funderingar kring bedömningen och de speciella rättigheterna som råder i skolan för elever med läs- och skrivsvårigheter orsakar oro hos lärarna.

En fr?ga som ?r aktuell bland tredje ?rets studenter p? antropologprogrammet p? G?teborgs universitet ?r hur man g?r tillv?ga f?r att f? arbete efter examen, speciellt g?llande arbeten d?r man f?r till?mpa antropologisk kompetens. Denna studie unders?ker hur man blir professionell med en kompetens fr?n en utbildning som saknar f?rankring i ett specifikt yrke. Studien unders?ker ?ven vad utmaningarna ?r f?r att arbeta med antropologi p? ett professionellt s?tt utanf?r akademin och hur man navigerar som antropolog p? arbetsmarknaden, utanf?r akademin. F?r att visa detta framh?vs s?v?l nyexaminerade som arbetserfarna antropologers situationer, ber?ttelser, perspektiv och m?nster.

Studiens syfte är att finna en förståelse kring vilka sociala faktorer som producerar ett normativt beteende gällande ansvarsfördelningen runt barnen efter en separation. Undersökningen grundar sig därför i följande frågeställningar: Hur ser normen kring ansvarsfördelningen av ett barn ut efter en separation och hur Upplevs denna ansvarsfördelning.Studien bygger på en kvalitativ metod som i sin utformning skall generera en större förståelse för våra frågeställningar. Vi har gjort fyra enskilda interjuver med två separerade par som har delad vårdnad över sina barn. Vår teoretiska utgångspunkt utgår ifrån socialkonstruktivismen.Den behandlar och beskriver hur kvinnliga och manliga beteende mönstren reproducerasvid interaktion individer emellan. Även teorin som förklara männens dominans i dagens samhälle (patriarkatet)samt den könade arbetsfördelningen inom den privata och offentliga sfären (liberala feministiska perspektiv) finns att ta del av.Vi har funnitett dialektisktförhållande mellan traditionella könsmönster, reproducering utav dessa, den könade arbetsfördelningen samt relationen mellan barn och deras föräldrar innan separationär faktorer som påverkar normen kring hur ansvarsfördelningen av ett barn efter en separation ser ut och Upplevs. .

Syftet med denna studie har varit att besvara frågan hur ett medarbetarsamtal Upplevs av den anställde. Att ställa frågan ?är det värt det? innebär att se om den anställde upplever att medarbetarsamtalet är en givande kommunikationsform eller om den anställde känner det som ett otillfredsställande samtal.Uppgifterna och svaren är inhämtade genom individuella intervjuer genomförda med deltagare i ett arbetslag inom den privata vårdsektorn.Studien har en kvalitativ ansats och baseras på semistrukturerade intervjuer.Studien har visat att medarbetarsamtalet inte Upplevs som tillfredställande när det gäller kommunikationen med och till överordnad. Det har framkommit att anställda föredrar kommunikation inom hela arbetsgruppen via öppnare samtal mellan samtliga anställda. Vad studien också visar är att de anställda upplever sin chef och kontakten med chefen på olika sätt beroende på situation och kontext.Vi har utgått ifrån teorier kring institutionaliserade samtal, emotionellt arbete och tvång samt sociala band för att behandla och analysera informanternas upplevelse av medarbetarsamtalet.Den anställdes emotionella arbete påverkas av rollen den anställda upplever som passande för yrket samt att relationen till chefen påverkas av status och ställning. .

Uppsatsen undersöker hur personalen på Eknäs ungdomshem upplever rättvisa på sin arbetsplats. I undersökningen deltog 31st anställda varav 15st män och 16st kvinnor. På arbetsplatsen finns en hög sjukfrånvaro och hög personalomsättning som kan leda till ökad upplevelse av orättvisa. Trots detta har de anställda ingen utbredd upplevelse av total eller allmän orättvisa, vissa saker Upplevs mer rättvist medan andra saker Upplevs mer orättvist. Personal upplever sig orättvist behandlade i situationer som härrör till ansträngning, de tycker inte de får de resurser de förtjänar eller kan påverka sin situation när de anstränger sig utöver det normala på arbetsplatsen.

Gräsö är en ö utanför Upplandskusten i norra Roslagen. Här har länsstyrelsen i Uppsalalän fattat beslut om att göra ett marint naturreservat utanför öns östkust, för att bland annat bevara de grunda havsvikarna. Detta väcker starka känslor och upplevelser hos de fastboende på ön. Vissa är för bildandet av reservatet medan andra är emot det. Uppsatsen har tagit form med hjälp av de grupper av informanter som finns representerade.