Suicid är ett globalt förekommande problem och en av de tre vanligaste dödsorsakerna bland människor 15-44 år. Patienter inom somatisk vård som lider av ångest och depression till följd av sin sjukdom, löper förhöjd risk att utveckla suicidalt beteende. Anhöriga befinner sig i en svår situation och de behöver stöd, särskilt eftersom de själva löper högre risk att begå suicid. Sorg till följd av förlust är en normal känslomässig reaktion som kräver bearbetning för att hanteras. I denna process bör sjuksköterskan vara ett stöd och därmed främja de anhörigas hälsa och lindra deras lidande.

När en familjemedlem får palliativ vård i livets slut i hemmet förändras livssituationen för hela familjen. Närstående kan uppleva att de bär huvudansvaret när vården sker i hemmet, även om de får stöd från vårdarna. Vissa närstående önskar att vara delaktiga i vården medan andra blir det ofrivilligt. Om vårdarna tar del av familjens förändrade livsvärld finns förutsättningar för att skapa en god vårdrelation med både familjemedlemmen och dennes närstående. Genom att ta del av närståendes Upplevelser och förväntningar kan vårdarna få en bättre förståelse för närståendes livssituation och ge stöd utifrån detta.

När en familjemedlem får palliativ vård i livets slut i hemmet förändras livssituationen för hela familjen. Närstående kan uppleva att de bär huvudansvaret när vården sker i hemmet, även om de får stöd från vårdarna. Vissa närstående önskar att vara delaktiga i vården medan andra blir det ofrivilligt. Om vårdarna tar del av familjens förändrade livsvärld finns förutsättningar för att skapa en god vårdrelation med både familjemedlemmen och dennes närstående. Genom att ta del av närståendes Upplevelser och förväntningar kan vårdarna få en bättre förståelse för närståendes livssituation och ge stöd utifrån detta.

När en familjemedlem får palliativ vård i livets slut i hemmet förändras livssituationen för hela familjen. Närstående kan uppleva att de bär huvudansvaret när vården sker i hemmet, även om de får stöd från vårdarna. Vissa närstående önskar att vara delaktiga i vården medan andra blir det ofrivilligt. Om vårdarna tar del av familjens förändrade livsvärld finns förutsättningar för att skapa en god vårdrelation med både familjemedlemmen och dennes närstående. Genom att ta del av närståendes Upplevelser och förväntningar kan vårdarna få en bättre förståelse för närståendes livssituation och ge stöd utifrån detta.

Bakgrund: Leukemi hos barn är en allvarlig och livshotande sjukdom. Trots att överlevnaden har ökat de senaste decennierna innebär den långa behandlingen en stor påfrestning för hela familjen. Sjukdom hos en av familjemedlemmarna har inverkan på hela familjen och den nya tillvaron kräver ofta nya sätt att ta sig an vardagen. Vid omvårdnad av långvarigt sjuka barn är målsättningen för sjuksköterskan att arbeta utifrån ett familjecentrerat synsätt. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars Upplevelser av att leva med ett barn som har leukemi.

Diabetes typ 1 är en sjukdom som oftast drabbar barn i tonåren, men kan även drabba yngre. Den upptar mycket tid på grund av blodglukoskontrollerna för att undvika komplikationer. Balanserad kost, samt daglig motion är en del av behandlingen. Barnen kan ta ansvar över egenvården, men behöver stöd från föräldrarna. För att hantera sjukdomen krävs planering och för alla inblandade blir livet förändrat.

Anhörignärvaro vid återupplivningsförsök har varit en debatt som pågått sedan 1980-talet. Länge har det funnits en allmän föreställning bland sjukvårdspersonal att kritiskt sjuka patienter inte får störas av besökare. Denna studie undersöker anhörigas Upplevelser och erfarenheter när en närstående genomgår ett återupplivningsförsök. Nio vetenskapliga artiklar har kvalitetsbedömts och granskats för att se vilka likheter och skillnader som finns inom befintlig forskning. Tre teman har hittats; att närvara eller ej, att bearbeta känslor efter återupplivningsförsök samt att vara ett stöd för patienten.

Uppsatsens titel: Att synliggöra det osynliga? en studie om kommunikation i upplevelseföretag-Seminariedatum: 2007-05-30Ämne/kurs: FEK. Kandidatuppsats, Vårterminen 2007Författare: Annika Lindeberg och Hannah MoströmHandledare: Sofia IsbergNyckelord: Upplevelser, värde, identitet, image, kommunikation, garantier.Studie objekt: 2 företag inom Turism, 2 företag inom Utbildning och2 företag inom SjälvförverkligandeSyfte: Vårt främsta syfte med den här studien är att söka en förståelse för hur upplevelseföretag kommunicerar den upplevelse de säljer till marknaden. Ett av våra delsyften är att urskilja likheter eller skillnader mellan företagen i deras sätt att kommunicera.Vårt andra delsyfte är att öka förståelsen kring vad upplevelseföretag bör tänka på vid valet av kommunikationssätt.Metod: Kvalitativa intervjuer och en dokumentanalys av hemsidor.Teoretisk referensram: Teorier inom ämnesområdena Upplevelser, värde, identitet, image kommunikationskanaler och garantier.Slutsatser: Graden av gripbarhet eller ogripbarhet på upplevelsen kan påverka kommunikationen. Inga branschspecifika kommunikationskanaler har urskiljts.

Hemofili är en relativt ovanlig kronisk sjukdom som enbart drabbar män. Sjukdomen är ärftlig och kan orsaka spontana blödningar i främst armbågsled, knäled och fotled. Syftet med studien är att undersöka män med hemofili och deras erfarenheter samt Upplevelser av att leva med en kronisk genetisk sjukdom. Studien är en semistrukturerad intervjustudie där sju män i åldern 18-64 år med hemofili deltar. Metoden som använts är innehållsanalys på manifest nivå.

Bakgrund Stroke är en sjukdom som drabbar många människor. Strokeanfall medför inte bara bestående förändringar för den strokedrabbade utan påverkar även de närståendes situation. Det är inte ovanligt att närstående hamnar i en krissituation i det tidiga skedet av en stroke. Syftet Syftet med studien är att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person med stroke. Metod Detta är en litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

När en familjemedlem får palliativ vård i livets slut i hemmet förändras livssituationen för hela familjen. Närstående kan uppleva att de bär huvudansvaret när vården sker i hemmet, även om de får stöd från vårdarna. Vissa närstående önskar att vara delaktiga i vården medan andra blir det ofrivilligt. Om vårdarna tar del av familjens förändrade livsvärld finns förutsättningar för att skapa en god vårdrelation med både familjemedlemmen och dennes närstående. Genom att ta del av närståendes Upplevelser och förväntningar kan vårdarna få en bättre förståelse för närståendes livssituation och ge stöd utifrån detta.

Grön Flagg är en utmärkelse som i Sverige finns på cirka 2000 förskolor/skolor, där syftet är att utveckla och synliggöra arbetet för Hållbar utveckling. I tidigare examensarbeten har det undersökts om förskollärares Upplevelser och uppfattningar av vad Grön Flagg är och bör vara i verksamheten. Vi har istället undersökt Grön Flagg-verksamheten utifrån tio barns Upplevelser och beskrivningar.Sammanfattningsvis visar resultatet att barnen främst associerar Grön Flagg till sopor och källsortering och de anser att detta är viktigt för att djur och natur inte ska ta skada. De flesta av barnen uttryckte att det är roligt att arbeta utifrån Grön Flagg, och de gav många konkreta exempel på förskolans aktiviteter samt sina egna handlingar i vardagen. Studien visar att barnen överlag diskuterar inom fyra olika teman; kompostering, källsortering, naturruta och omsorg till djur.

Bakgrund. En brännskadad patient genomlever ett stort lidande med en lång läkningsprocess och har ett omfattande behov av omvårdnad. Sjuksköterskans roll är därmed viktig för patientens rehabilitering och läkande. Syfte. Belysa upplevelsen kring omvårdnad av brännskadade patienter inom slutenvården ur ett sjuksköterskeperspektiv.

Hjärtinfarkt är idag den vanligaste dödsorsaken bland såväl kvinnor som män i Sverige. Upplevelsen av tiden för återhämtning efter hjärtinfarkt skiljer sig åt mellan män och kvinnor. Trots detta faktum har den bedrivna forskningen mestadels kretsat kring hjärtsjukdomar som drabbat män. Vårt syfte med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors Upplevelser av att drabbas av hjärtinfarkt med fokus på tiden efter sjukhusvistelsen. Studien är baserad på nio vetenskapliga artiklar som analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Bakgrund: Cancer drabbar cirka 250-300 barn varje år. Föräldrar har fått en alltmer betydelsefull roll i omvårdnaden av sitt barn på sjukhus. Enligt tidigare forskning har föräldrars Upplevelser av vården varit beroende av sjuksköterskors bemötande, deras intresse för barnet och tillgänglighet. Familjefokuserad omvårdnad inriktar sig på hela familjen och deras behov. Syfte: Att belysa föräldrars Upplevelser av att ha ett barn som drabbats av cancer.