Hjärtsvikt betraktas inte som en sjukdom. Det är ett kliniskt syndrom som uppstår som resultat av nedsatt hjärtmuskelfunktion där hjärtats pumpkraft avtar vilket leder till otillräcklig blodförsörjning till kroppens organ vid ett normalt fyllnadstryck. Personer som drabbas av hjärtsvikt har ökat i antal eftersom behandling av andra hjärtsjukdomar har förbättrats samt medellivslängden har ökat. Syftet med studien var att beskriva äldre patienters Upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metoden som användes var en kvalitativ empirisk studie där datainsamlingsmetod var intervjuer och insamlade material analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund. Vårdaren i den prehospital akutsjukvården var ofta den första person som patienten i en kris mötte. Dessa möten var ofta korta och under denna tid skulle vårdaren försöka etablera både förtroende och trygghet. Som teoretisk referensram har Benners omvårdnadsteori använts. Syfte.

Mötet med döden berör någon gång alla som jobbar inom vården och i synnerhet sjuksköterskorna som arbetar nära den sjuke. Att arbeta nära döende kan ses som glädjefullt men santidigt hotfullt och skrämmande. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors Upplevelser i arbetet med den döende. 10 vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att ha en nära relation och bli en del av familjen, Att känna sorg och skuld i arbetet med döende, Att vara ensam och frustrerad i sin yrkesroll, Att lindra smärtan genom att distansera sig och vara i behov av stöd.

Det är ett väl känt faktum att många äldre personer lider av smärtsamma sjukdomar som begränsar deras rörlighet och sociala liv. Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva hur äldre människor upplever smärta och smärtlindring. Vår litteraturstudie omfattades av 11 internationellt publicerade vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ inne- hållsanalys. Dessa resulterade i sex kategorier: äldres egna beskrivningar av smärta, jag är rädd men vill delta i min sjukdom och behandling, jag försöker lindra och avleda min smärta, andra förstår inte min situation, jag söker tröst och känner mig trött och hjälplös samt jag förstår att min smärta är en del av åldrandet. .

Massmedia har under en lång tid haft ett stort inflytande i processen att informera allmänheten i olika hälsorelaterade frågor. Dess förmedling av hälsoinformation har i det senmoderna samhället dessutom visat sig öka kraftigt i takt med en kommersiell utveckling. Syftet med studien var att belysa unga vuxnas Upplevelser av massmedia som hälsoinformatör. För att besvara syftet användes en kvalitativ forskningsansats och semistrukturerade intervjuer tillämpades som metod vid datainsamling. Urvalet utgjordes av åtta informanter vilka var mellan 19 och 26 år gamla.

Bakgrund: Barn kommer ofta akut till röntgen och som legitimerad röntgensjuksköterska har man som skyldighet värna om en god omvårdnad och hålla stråldoser nere. Barn är mycket strålkänsliga och har högre risk att drabbas av stokastiska effekter av strålning än vuxna. När ett barn är stressat och otryggt kan detta försvåra undersökningar och bidra till onödigt förhöjda stråldoser. Med sin kommunikation och genom avledning kan man hjälpa barnet att känna trygghet. Syfte: Att med denna studie ta reda på barns Upplevelser av akuta röntgenundersökningar och vad man som röntgensjuksköterska bör ha med sig när man träffar barn på röntgen.

Denna filosofie kandidatuppsats skrivs inom utbildningen Upplevelseproduktion vid Luleå tekniska universitet - Institutionen för konst, kommunikation och lärande. Syftet med studien är att undersöka vilken typ av Upplevelser Tate samt The Museum of Modern Art (MoMA) erbjuder via deras webbplatser, samt att testa modellernas; Upplevelsefälten (Pine & Gilmore, 1999) och De tre generationerna (Boswijk et al., 2007), applicerbarhet på dessa två fall. Studien syftar till att besvara tre forskningsfrågor: ?Vilken generations upplevelse erbjuds via Tate respektive MoMAs webbplats??Vilken typ av Upplevelser erbjuds via Tate respektive MoMAs webbplats utifrån modellen Upplevelsefälten (se figur 5)??Kan de två upplevelsemodellerna 4E - Upplevelsefälten (se figur 5) samt De tre genereationerna (se figur 6) tillämpas i en analys av dessa två webbplatser?För att besvara de tre forskningsfrågorna valdes en deduktiv ansats samt fallstudie som metodteori. De två fallen har analyserats utifrån två valda teorier; Upplevelsefälten (Pine & Gilmore, 1999) samt De tre generationerna (Boswijk et al., 2007).

Bakgrund: Genus är den sociala uppfattningen av att vara man, kvinna, flicka eller pojke. Tidigare artiklar har visat att män länge varit en minoritet inom sjuksköterskeyrket, de får inte samma förtroende hos patienterna som kvinnliga sjuksköterskor.Syfte: Att beskriva manliga och kvinnliga patienters Upplevelser av omvårdnadssituationer ur ett genusperspektiv samt beskriva de i studien ingående artiklarnas datainsamlingsmetoder.Metod: En deskriptiv litteraturstudie där 11 vetenskapliga artiklar från Pubmed och Scopus har inkluderats för att besvara syfte och frågeställningar. Artiklarnas resultat och metod har analyserats och sammanställts under rubriker och kategorier.Resultat: Män och kvinnor har känt sig ignorerade och underlägsna i omvårdnadssituationer då de inte haft något att säga till om gällande sin egen vård och vårdpersonalen inte lyssnat på deras sjukdomsproblem. Många av artiklarna visar att manliga och kvinnliga patienter känt sig kränkta av vårdpersonalen och män har förlorat en del av sin maskulinitet samt känt sig bortglömda. I de ingående artiklarna hade både män och kvinnor en större tillit till kvinnliga sjuksköterskor.

Denna uppsats behandlar ämnet palliativ vård ur sjuksköterskors perspektiv. Begreppet palliativ vård innebär att fokus läggs på lindrande åtgärder då det inte längre är möjligt att bota patienten. För att skapa en bra vårdrelation, vilket är grunden i fungerande vård, krävs en bra kommunikation. Att kommunicera med en döende patient kan vara svårt för sjuksköterskor då de inte vet vad de skall säga eller hur de skall agera. Känslor hos både sjuksköterskor och patienter kan utgöra hinder i kommunikationen, vilket riskerar att vårdrelationen påverkas negativt.

Hippoterapi är en sjukgymnastisk behandlingsform där man använder hästen som ett hjälpmedel i behandlingen. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka Upplevelserna av hippoterapi som behandling för funktionshindrade barn i Indien. Studien grundas på intervjuer av fyra barn och tre lärare. Intervjuerna genomfördes med tolk på tamil och engelska. Barnen intervjuades med fokus på deras egna Upplevelser av hippoterapin och lärarintervjuerna fokuserade på huruvida de upplevt några förändringar hos barnen sedan de började med hippoterapi.

Syftet med denna fallstudie var att undersöka arbetarnas Upplevelser av styrda förändringar inom en tillverkningsindustri och öka kunskapen om hur styrda förändringar upplevs och varför de upplevs som de gör bland just arbetarna på golvet. Detta valde vi att göra genom en fallstudie med en fenomenologisk och deskriptiv ansats. I denna fallstudie hade vi kvalitativa semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig empirikälla och vi grundar större delen av fallstudien på de åtta intervjuer vi genomförde. I analysen av vår fallstudie byggde vi upp en lokal teori som grundades i Antonovskys (2005) KASAM-teori. Vi kunde genom vår lokala version av KASAM göra konstaterandet att känslan av att ha tillgång till ledningen är helt avgörande för en känsla av sammanhang och hur produktionspersonalen upplever förändringar i fallet Plastikos AB.

Det blir allt fler av kategorin äldre idag, och allt fler av dem avslutar sina liv på ett särskilt boende, till exempel ett sjukhem. Vissa av dessa sjukhem har riktlinjer för palliativ vård och omsorg, andra får klara sig utan. Sjukhemmet i vår studie är ett av dem som arbetar utan direktiv. Forskningen inom palliativ vård och vård i livets slutskede belyser både de medicinska, omvårdnadsmässiga, etisk/filosofiska och tvärkulturella aspekterna. Forskningen kring vårdtagare och anhöriga, deras erfarenheter och behov är omfattande.

Relationer mellan patienter och vårdpersonalen kommer alltid fram, medan relationer mellan vårdpersonalen och närstående är mindre belysta. Närståendes roll är inte klart definierad inom hälso- och sjukvården. Under de senaste åren har antalet bröstcancerpatienter respektive deras anhöriga ökat. Dessa vänder sig med sina behov, förväntningar och begäran om svar till vårdpersonalen. Om sjuksköterskan inte lägger betydlig vikt vid anhörigas behov, finns det risk att detta i sin tur kan leda till förvärrad psykisk stämning och lidande hos vuxna medlemmar och yngre individer i familjen samt patienten själv, familjerelationen kan bli negativt påverkad.

Globalt är alkohol och dess följdverkningar ett stort samhälls- och folkhälsoproblem. Att leva med alkoholberoende innebär förutom fysiska och psykiska komplikationer även ett upplevt lidande för den enskilde individen men också för närstående. Syftet med studien var att beskriva Upplevelser hos personer med alkoholproblem i samband med abstinensbehandling på en beroendeenhet. Sex personer som var inneliggande för abstinensbehandling intervjuades. Intervjuarna analyserades med en kvalitativ tematisk innehållsanalys.

Syftet med den här studien är att få en inblick i hur unga kvinnor och män med reumatismupplever sin sjukdom. Vi vill jämföra dessa Upplevelser mellan män och kvinnor genomatt undersöka om det finns skillnader och likheter i återgivna beskrivningar ochUpplevelser. Vi vill undersöka om könsspecifika skillnader på Upplevelser kringreumatism skulle kunna kopplas till det faktum att fler kvinnor än män diagnostiseras.Vidare vill vi undersöka om samhällets bemötande av individer med reumatism kankopplas till att fler kvinnor än män diagnostiseras. För att finna svar på studiensfrågeställningar har sex stycken personer med en reumatisk diagnos eller reumatiskabesvär intervjuats. Studiens resultat visar på att Upplevelserna kring reumatism skiljer sigmer mellan könen än inom dem.