Ett besök i primärvården är oftast den första kontakten med sjukvården för de flesta patienter. Hur patienten blir bemött av sjuksköterskan präglar vårdrelationen. Rätt bemötande leder ofta till ökat förtroende för sjuksköterskan och gagnar den fortsatta vården. Syftet med studien var att beskriva patienternas förväntningar på och Upplevelser av mötet med sjuksköterskan i samband med besök i primärvården. Litteraturstudien genomfördes med kvalitativa och kvantitativa studier.

Larsson, M & Lundberg, G. Mötet mellan psykiatri och somatik ? en intervjustudie om sjuksköterskors Upplevelser. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2010. Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa de Upplevelser sjuksköterskor inom psykiatrisk vård har då de vårdar patienter med somatiska sjukdomstillstånd.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är idag ett omfattande folkhälsoproblem både i världen och i Sverige. Tolv procent av den svenska befolkningen drabbas av dessa sjukdomar. Det finns stora könskillnader i forskningen kring detta område där kvinnor är en grupp som är underrepresenterade. Studier har visat att kvinnor uppsöker vård i ett senare stadium eftersom deras upplevda symtom vid hjärtinfarkt och förståelse för dem är svårare att tolka för kvinnorna själva. Syftet: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors förståelse och Upplevelser av sina symtom vid hjärtinfarkt. Metod: Examensarbetet gjordes som en litteraturstudie och sju vetenskapliga artiklar användes. Artiklarna analyserades med hjälp av innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2004).

Ländryggssmärta (low back pain) drabbar ca 80% av befolkningen någon gång under livet. När ryggsmärtan varat längre än 12 veckor definieras den som kronisk. Kronisk ländryggsmärta påverkar människors dagliga liv på många sätt och orsaken till smärtan förblir många gånger okänd. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxna människors Upplevelser av att leva med kronisk ländryggsmärta. 14 vetenskapliga artiklar som motsvarat syftet har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Bakgrund: När en person drabbats av stroke är det i många fall även närstående som påverkas och måste anpassa sig till den nya situationen. Syfte: Syftet var att beskriva negativa respektive positiva Upplevelser av att vara anhörigvårdare till en person som drabbats av stroke. Metod: Litteraturöversikt med granskning av 15 kvalitativa studier publicerade mellan åren 2006-2012. Resultat: Utifrån anhörigvårdarnas Upplevelser av vårdarbetet framkom tio teman. Huvudresultatet var att de upplevde vårdarbetet som betungande, utmattande, bekymrande med brist på egentid och avlastning.

Att äta är livsviktigt och efter stroke sker ofta förändringar kring ätandet, något som påverkar personer i stor utsträckning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva Upplevelser av ätandet hos personer som genomgått stroke. Nio artiklar ingick i analysen. I analysen användes en manifest kvalitativ innehållsanalys som resulterade i 5 kategorier. Resultatet blev; Att förlora kontrollen över ätandet och känns sig beroende vid måltider, Att känna sig rädd och ha minskad aptit, Att skämmas och inte vilja äta tillsammans med andra, Att kämpa för att anpassa sig efter kroppens förändring och Att försöka återfå njutning och känna kontroll.

Syftet med studien var att undersöka blivande mammors och pappors Upplevelser av stress inför och under föräldraskapet och jämföra eventuella skillnader. Metod. Blivande föräldrar i Västernorrland rekryterades till studien i samband med rutinultraljudet. Föräldrarna besvarade en enkät vid tre tillfällen, i mitten på graviditeten, två månader samt ett år efter förlossningen. Svaren har analyserats med SPSS.

Bakgrund: HIV och AIDS är en global sjukdom och finns spritt hos individer i stora delar av världen. I Sverige uppskattades 9400 personer vara bärare av HIV år 2010. HIV/AIDS är en relativt nyupptäckt sjukdom och tidigare studier visar att det finns en viss rädsla och osäkerhet hos sjukvårdspersonal att vårda HIV/AIDS patienter. HIV/AIDS är ett laddat begrepp som ofta förknippas med rädsla, oro och ångest men även avståndstagande, osäkerhet och avsky för många individer i allmänhet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva med hjälp av litteraturen hur HIV/AIDS patienter upplever bemötandet i form av attityder och beteenden i mötet med sjukvårdspersonal.

Många organisationer och företag hävdar att en av de viktigaste resurserna är medarbetarna. Genom att få medarbetarna att känna tillfredsställelse på arbetsplatsen kan arbetsmotivation skapas, vilket kan skapa förutsättningar för en framgångsrik organisation. Medarbetarsamtalet kan under rätt förutsättningar vara en nyckel till framgång. Därför är syftet med undersökningen att ta reda på om det finns ett samband mellan medarbetarnas förväntningar och Upplevelser av medarbetarsamtalet och arbetsmotivation. Vidare undersöker vi om det kan finnas andra faktorer som påverkar förväntningar och Upplevelser av medarbetarsamtalet.

Landstingens ansträngda ekonomi har bidragit till att antalet slutenvårds platser successivt har minskat. Allt mer avancerad vård ges i dag i hemmen. Distriktssköterskors arbetssituation har påverkats av denna förändring. Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors Upplevelser av palliativ vård i hemmet. Åtta distriktssköterskor från norra Sverige deltog i studien.

Hjärtsvikt är ett kroniskt tillstånd som uppkommer i slutstadiet av de flesta hjärtsjukdomar. Tillståndet ger symtom som begränsar personens liv det är därför viktigt att i ett tidigt skede ställa diagnos för att kontrollera tillståndet. Även närstående påverkas när en person drabbas av hjärtsvikt och de får ta stort ansvar dygnet runt. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva mäns Upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Litteraturstudien grundade sig på nitton kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Bakgrund: Patienter som st?r p? v?ntelistan f?r en hj?rttransplantation befinner sig i en utmanande och unik situation d?r en transplantation ?r deras enda chans till ?verlevnad. Andra behandlingsalternativ har testats utan att ge bot. Den tid som patienterna tillbringar p? v?ntelistan upplevs ofta som betungande och har en p?taglig p?verkan p? livskvaliteten. Syfte: Att unders?ka patienters Upplevelser av att v?nta p? en hj?rttransplantation. Metod: Denna litteratur?versikt inkluderar ?tta kvantitativa och kvalitativa studier som beskriver Upplevelserna hos patienter som v?ntar p? en hj?rttransplantation.

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen drabbar ofrivillig barnlöshet omkring 10-15 % av alla par i Sverige. Vanliga orsaker till infertilitet kan vara skador på äggledarna eller för lågt antal spermier.  Kvinnor och män kan reagera olika på beskedet kring infertilitet. Det är viktigt som sjuksköterska att ha förståelse för hur kvinnor och män upplever problemet. Syfte: Att belysa kvinnor och mäns Upplevelser av ofrivillig barnlöshet. Metod: I litteraturstudien har nio kvalitativa artiklar granskats och analyserats.

Bakgrund: Förekomsten av bröstcancer har ökat i Sverige under de senaste årtiondena och är idag den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Cancerbeskedet förändrar kvinnans liv genom hennes syn på livet samt de relationerna i hennes närhet. Bröstcancerdiagnosen väcker medvetenheten om att vara sårbar då personen drabbats av en dödlig sjukdom. Tiden från dess besked ges tills behandling ges kan röra sig om dagar med tankar av olika slag. Därför är det viktigt att som sjuksköterska uppmärksamma dessa Upplevelser för att kunna lindra och öka välbefinnandet hos de drabbade kvinnorna.

BAKGRUND: Antal invandrare i Sverige har ökat ständigt varje år. Sjuksköterskan behöver ofta vårda invandrarpatienter i dagens mångkulturella samhälle. En litteraturöversikt av empiriskt studier avseende invandrarpatienters Upplevelser genomfördes för att skaffa djupare förståelse för hur invandrarpatienter upplever sin hälsa.SYFTE: Syftet är att utifrån ett patientperspektiv beskriva faktorer som påverkar upplevelsen av hälsa för patienter med invandrarbakgrund i Sverige.METOD: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats användes i studien. Sedan analyserades de valda artiklarna enligt Fribergs analysmodell. Författarna sökte likheter respektive skillnader i artikelresultaten för att utgöra resultatet i studien med tema och subtema.RESULTAT: Analysen av tio empiriska studier visar att invandrare i Sverige upplevde sämre hälsa efter migrationen.